Atuagagdliutit - 29.03.1962, Blaðsíða 2
atuartartut
agdlagait
--
imaica isarukitsortoråine
ukiune kingugdlerne umassunut tu-
ngassunik soKUtigissaKarneK agdliar-
tuinarpoK, Kanga piniartutut inutig-
ssarsiortungitsune tåssa pissortaku-
jungne såt sujunersutaussut agdlag-
fingmut ingitdlutik isumaliutigeriå-
nguarångatigit taima naleKameK a-
jorpoK nåmagsigångamikit ilåtigut
tåssuguinartångikaluardlutik. OKarsi-
nåungilagume suneK ajortut, uming-
mait tugtutdlo erKuniardlugit Kitånut
ukiualukasit atornåraluartut, tåssame
måssåkut umingmait aussamut nunar-
Katigissugssångulerpavut Kitåne, ne-
riutigissariaKarparpume iluagtitdlua-
rumårtut, sordlo tugtut neriunartumik
autdlartut.
atagule imatca isarukitsut kingumut
måne Kitåta sineriaine umassulenrig-
sinåungikaluarnerdlutik? tusartarpar-
pume OKalugtuatorKat najorKutaralu-
git KangarssuaK Nup sujoråne tamå-
ko pissarineKartarsimassut. piniaru-
minarsimaKinermatalo nungusimav-
dlutik. ilimanångilarme isumaminér-
dlutik nungusimanigssait? nalungilara
sujornagornit issigtarnera taimane ta-
måko umassugatdlarmata såkortuner-
ssussok, måssåkutdle silåinaK akornu-
taussutut isumaKarfigissariaKångigpat
månåkut najugarissånut måne Kitåta
silåinå ausså ukiualo pissariaKåsångi-
nerdlune taimatut erKarsåumik pi-
ssortat sarKumiussivfiginigssåt isaru-
kitsut Kitåta sineriainut entuneKar-
nigssånik -misilinigssamik?
suj uline taineKartut tugtut uming-
maitdlo måne umassulernigssånik su-
junertarineKarmat tamåko amerdliar-
tordlutik kinguligssavtinut iluaKutau-
niartugssåusagaluarmata anersa isa-
rukitsut åma piukunaraluångitdlat?
Tobias Josefsen, Nuk.
-----Tobias Josefsenip sujunersutå
soKutiginartitdluarparput, tåssale a-
joKutå isarukitsut nunguter.piåt Is-
landime pissarineKarsimangmat 1844-
me. isarukitsut nunavtine nungune-
Karsimåput 1815-ime.
elektroteknikimut tungassut sånatitdlo niuvernermut sanaortorner-
mutdlo tungassut.
Beskyt Dem —
Brug kun ABIS kondo-
mer.
I hver pakke indlagt
vejledning på dansk og
grønlandsk.
Føres i „Handelen“s bu-
tikker.
Forlang blot 3 stk. af den
grønne med isbjørnen
Grønlands-
pakning
fine tynde
uden reservoir
ingminut Igdler-
sornlarit —
ABIS-ip pujutai kisisa
atortåkit.
portat tamarmik Kav-
dlunåtut kalåtdlisutdlo
ilitsersutitaKarput.
handelip niuvertarfine
pineKarsinåuput.
nåmagpoK oKaruvit pi-
ngasunik Korsungnik na-
nortalingnik piniara-
luartutit.
Grønlandsk
vejr er
GA-IOL
//
Del er i disse
måneder, De mere
end nogensinde har brug
for en pakke Ga-Jol.
Den lindrer halsen
og giver omgående en
frisk og behagelig ånde
A/S GALLE & JESSEN
Lev. til det kgl. danske hof
uvanga åma sualugitsiarniarpåka
Suko (Andreas Lund-Drosvad) ili-
sarisimavdlugo amalo suleKatigisi-
mavdlugo nuånersuvoK, tåssame åma
xavdlunåt KaKUtigortut piånik inug-
siarnerssuseKarame.
Otto Rosing isumaKatigåra taimak
issertuaitsigissumik Sukop sulia-
risimassane pivdlugit agdlagaKartoK
uparuartariaKarsimangmago. Sukop
arKit nunaKarfitdlunit taigorsimassai
avdlångortitigausimagaluarpatalunit
sordlule tamarmik kinat sånut pissut,
suleKatigisimavdlugume taima misigi-
simassariaKarmat.
soruname inup pineKautigissaKaler-
tarnera (erKartussivingmitarnera) i-
nup nangmineK pissussutigissarpå, „u-
vagume KanoK iliornivta nalinganik
pineKaravta -tardlutalo." „KanoK ili-
orneK", soruname ikilerneKautaussar-
Pok. inuitdlo taimanikut Sukop nalå-
ne „KanoK iliornitik pivdlugit" ikiler-
neKarsimassut ukiut ingerdlaneråne
„ ikertik" mamitikiartorsimagaluar-
dlugo, måna sarKumersineKarsimaner-
mikut imaKa mamileraluardlutik „au-
nålersineKarKigputdlusoK." tåssalo
tåuna inungme ånernar.tusassoK Otto
Rosingivdlo ånerisså.
erKartussineK assigingitsuvoK, tåssa
tamanut angmassoK matorKassordlo.
taimaingmat pissariaKångitsut Kulaiå-
savdlugit OKalugtuarisavdlugitdlo pi-
ssariaKångikaluarpoK — atorfik su-
naussoK erKarsautigigåine!
atorfivtine tamavta mianerssutigi-
ssagssaKartitauvugut, imåipoK: pissa-
riaKångitsut iluaKutigssåungitsutdlo
sarKumiutagssarinagit. pissariaKångit-
sorpagssuit, imaKalo puigorniarssuar-
dlugit pilersimassat Kagfagtendgti-
taunerisigut inup åniautigissaKarsi-
naulerKingnera puigorneKarpatdlår-
Pok, åmame nangmineK KanoK inusi-
maneK puigortariaKångikaluarmat —
avdlanut tikuåiniåsagåine! Kanorme
iliusagaluarpugut, uvagut ajoKit pa-
lasitdlo „ajortuliortut uverssartutdlo"
nivdlerratigileraluaruvtigik nauk ar-
Ke avdlångortiteraluardlugitdlunit!
Marie kungmiormio Soliångordlugo
augpilagtormiungortitdlugulo nalu-
naerutigiguvtigo, tauva KanoK issigi-
neKalisaugut! tåssaKa taima pineKar-
toK kingornalunit anisagaluarpa!
„Kalåtdlit-nunåne tåmalersoK" su-
mltOK påsingilara, nauk årKigssuissut
OKaraluartut „tamånartå pivdlugo" i-
luatingnarmat ilångutumik unerdlugo.
Eli Olsen.
Arsuk.
akilerårutenartalerta!
Kangerdluarssorutsime
imigagssat niorKutaunerat
savalingmiormiut imernavérsårtut
atuagagssiåne „Gladustrok“ime (imap
Kapuane) såkortoKissumik issornar-
torsiorneKarpoK aussaunerane aulisar-
nerup nalåne Kangerdluarssorutsime
issertortukut imigagssanik niorKute-
KartarneK.
atuagagssiane agdlautigineKarpoK
pingårtumik tyskit portugalimiutdlo
kilisautait angnertoKissumik inatsjsi-
nik uniorKutitsivdlutik issertortukut
imigagssanik niorKuteKartartut, tuni-
niagaitdlo aulisariutine inugtaussunit
piumaneKartaKissut. sujorna aulisar-
neK autdlartisimalålermat imigagssar-
torsimaneK pissutigalugo angnertoru-
jugssuarmik kåmautoKarsimavoK. sa-
vit Korortutdlo såkulersutigineKarsi-
massut savalingmiormiut atuagagssiå-
nit agdlautigineKardlune piumassari-
neKardlunilo Kangerdluarssorutsime
inatsisaitsutut pissuseKarneK erninar-
dluinaK kipitineKarKuvdlug’o atorfi-
lingnik kussanaitsuliortarnernik u-
nigtitsissugssanik autdlartitsinikut.
DET DANSKE KULKOMPAGNI
RÅDHUSPLADSEN 14 • CENTRAL 9214
imåitoK tiguvarput:
tamavta påsisimalerunarparput sok
landskasse aningaussaKartariaKartoK,
amalo nalunatigo landskassip ani-
ngaussautainik atortits-issartut lands-
rådit KanoK ajornartorsiuteKartarti-
gissut. ilånime ima imalo iliorusugka-
luardlutik avdlatut sa-pilersarput su-
junersutertik tunuartinartardlugo i-
låtigut aningaussat akingmivfiussar-
mata.
nunarput Kagfarsarniagauvdlune
aitsåt autdlarterugtorame, aitsåtdlo
uvdlune måkunane suliagssarpagssuit
Kulaerugtormata sule amalo landskas-
se aningaussanik ajornartoruteKar-
tuartåsagunarpoK.
landskassivdlo aningaussat atugag-
ssai amigarpatdlårKunagit landsrådip
iliuserissartagariligai sordlo niorKU-
tigssanik inuvdluarniutinik akitsui-
ssarneK tungavigtut patajaitsutut issi-
gineKarsinåungilaK.
tamatumunga pissutauvoK niorKU-
tigssat tåukua inup kia piumagune
pisiaringitdluinarsinaungmagit taima-
lo landskassimut nåkartitaKångivigsi-
nauvdlune.
amalo nunavtine inugpagssuaKar-
poK tupatoratigdlo imertångitsunik
uvdlumilo tåukua amerdlåssuseKar-
put 4000 erKåine. tåukutaoK landskas-
serput minigtarunarpåt. taimaingmat
landskassip aningaussautaisa ilater-
niartarnerat patajåinerussumik igdlui-
narsiunginerussumigdlo tungaveKar-
tariaKarpoK.
Kanga fransk-ine mumisitsinerssup
sujornatigut uvdlut atortussut inuinait
naussorigsaissutdlo kisimik akilerår-
tarfé Kångiuterérput.
tauvame landskasserput tamavta
perput tamavtalo isumavdluterput pa-
tajaitsumik tamåkinerussumigdlo ani-
ngaussauteKåsagpat akilerårutit atu-
lerniardlit.
åsit akilerårutit atulernigssanut
singunersimarussårneK erserussårtu-
tutdlo ineK KångerneK sapilinaruna-
ravtigo una taitdlagtårdlugo: sule
uvdlume akileråruteKalisavdluta piv-
figssångungitsoK.
kalåleKativtauna nutålerissut amalo
politi-kerivta ilaisa tungusungnitsui-
nait piumassåsanerait sordlo imåitut
iliniartitauneK pitsauneK, åssigingmik
akigssarsiaKarneK, akigssautit Kag-
fangnigssåt il. il. igdlua’tungåle ma-
maitsortitsissartut Kasilitsutdlo kisiåne
inuinait pingitsorsinåungisait, akile-
rårutit, taiumåsanagitdlunit.
tåssalo akileråruteKånginerput piv-
dlugo ima tusangiasårneKartuåsaugut:
Kitornat sule sapersut, ima imalo ag-
tigissumik amigartorutaussartut — å-
malo an-ingaussarpagssuit atordlugit
nålagauvfiup Kalåtdlit-nunåt piorsarå.
kia Augo Lyngip igdluinåsiungitsu-
mik taimåitunut akissutigissartagai
nangisavai? imåiporme aningaussanik
akuerssissartut 50 miil. kr. Kalåtdlit-
nunånut atugagssångordlugit akuer-
ssissutigigpatigik tåukua ilait 30 mili.
kr. Danmarkimut utertarput sulissar-
torpagssuit akigssarsiait. ila oKausig-
ssaKarnaraluaKaoK. imåipoK Kalåtdlit-
nunåt kalåtdlit kisimik pinatik åmale
danskerpagssuit milugaKarfigåt.
akilerårutitdle atulerpata aitsåt ug-
perilerumårparput nålagauvfiup a-
tautsip atånitugut.
K. Møller, Avigait.
i
*
- forrest i teknii:
og design
Med MONARK
stereo har LL
Introduceret elt
stereosystem i den
populære prisklasse.
MONARK er en ren
vek8el8trømsmodel
med 2 store
højttalere, drejelig
ferritantenne
og 5 bølgeområder.
LL — teknikip tungåtigut sånamilo
ilusaisigut nagdlersimaneKångitsoK.
MONARK STEREO sanavdlugo
LL-ip radio ardlaleKiussanik nipe-
Karfilik akisungitsunguaK nionru-
tigssiarisimavå. MONARK veksel-
strømimik sarfaligagssaK mar-
dlungnik ångajårssuarnik nipeKar-
feKarpoK, ilumigut sangutineKarsi-
naussumik ferritantenneKardlune
bølgenigdlo åssigingitsunik tatdli-
manik KinerdlerfigssaKardlune.
LINNET & LAURSEN A/S
Apollovej 31 — Københ. Vanløse
„KELLO“ BOATS
ALUMINIUMS JOLLER
Uforgængelige — Ingen vedligeholdelse
og billige i anskaffelse
JOLLER FRA KR. 1.000
Forlang brochure tilsendt
umiatsiåricat aluminiumit sanait
aseroratdlåsangitsut — iluarsartifariaKångifsuf
asulo akikeKalutik
umiatsiåricat akeicarput 1.000 kr.-ingånif
pisiniarusukuvif akisa agdlagartainik Kinugif
Hovedforhandler:
S. A. OUTBOARD SERVICE
Lyngby Hovedgade 16, Kongens Lyngby
Rep. v. Ernst Jensen, Arsuk — sågfigissagssak Ernst Jensen Arsuk
Alle fabrikater i påhængsmotorer
motorit fkutagkat éssigingitsut tamaisa pigåvut
Tuxhamimik motoreKaråine erngu- atautsimik, mardlungnik pingasu-
makasigpoK nåme nigdlo cylinderilik. 12—390 HK-lik
'UXHAM
motoritsialagssuaK silarssuarme tamarme tusåmanilik
Kvalitetsmotoren med verdensry
*lilllllllillllllllll|||l)lll||||lillllllllllN||||||l)ll|||||llll|||||lllt||||||)fl|||||ill
lllllllillllllliiillllilllillllllmilllllliailllillliiillllllliillllllliiilllllll
TUXHAM A/s . KØBENHAVN VALBY C. 88 16
IIIIIIIIIIIHIIIIIillllllllllllllllHIIIIIIIIIIIIIIIIIHIIIHHHIIIH.........Hil
2