Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 29.03.1962, Blaðsíða 20

Atuagagdliutit - 29.03.1962, Blaðsíða 20
igutsait ingmingnut OKalutartut? igutsait OKalutarput paitsortitsingisåinardlutik uvdlormut nal. akunerine arfineK pingasune aulajangersimassumik sulissarput inugtutdle tyskea umassunik ilisimatoK Gott- fried Goetze Bonnime iliniarfissår- ssuarme Kanigtukut OKalugiarsimavoK ilisimatut umassunik ilisimatusarsi- massut OKalugiarfigalugit. OKalugiau- tigisimassai tåssa nangmineK iliniar- nertutdlo iliniartitame misigssuiner- mingne påsisimassatik igutsait inåne misigssuisimaydlutik. onalugiartup o- Kalugiautai soKutigineKaKalutigdlo tupåtdlautigineKarsimåput. Kangale ilisimaneKardluarpoK igut- sak tungusungnitsumik naussumig- dlunit taimåitOKartumik navssånarå- ngame igutsaKatinilo atautsimut ini- gissamingnukartartoK navssånilo na- lunaerutigalugo, ilisimaneKarpordlo taimatut nalunaeruteKarnialerånga- put fødderne ned! Ahh, hvor det lindrer på hård hud og ligtorne .. Tæerne kribler af velvære, og man får lyst til at danse. mik aulajangersimavdluinartunik pe- riauseKardlutik aulassartut, tåssa ili- simatut OKartarnerat maligdlugo „Ki- tigtartut". igutsait måne misigssui- nerne påsineKarsimavoK taimatut tu- ngusungnitsumik navssårtarnerit a- sule nalautsortumik navssårinenartar- simångitsut. igutsait tungusungnitsu- mik navssårsimagunik inimingnukåu- ssortarpåt mitdluardlugo inimingnilo oriarernigtardlugo. igutsait ilait tai- matut angerdlåussuisitdlutik ilati'k aulajangersimassut avdlanik navssår- niartitarpait angalatitaussutdlo tamå- ko navssårsimagunik utertarput ila- tigdlo kalerrikiartordlugit. igutsait „Kitigtarnerat" erKortumik tainenartarpoK ingmingnut onalutar- isigkat OKitsut nuanartut RADOX-ip tarajue isigkanut atugagssiat atortarpait! imcK kissartOK - RADOX nakalatålaruk - isigkatitdlo imermut misutdlugit! ahh, ilumut amermut mangersumut maininer- nutdlo iluatdlangarame . .. inussat ilua- nerånik. igutsait issigingnårtut ilamik aulanerånit pissusilersornerånitdlo erKordluinartumik påsisinaussarpåt Kanon OKausigssanartOK sumilo na- nordlo ungasigtigissume navssårsima- nersut! nauk igutsait inunguseralugo aulagsarigkaluanalutik nalunaerutigi- niagkatik Kanon iliordlutik nalunae- rutigisavdlugit iliniartarpåt, sordlulo inuit mérautitdlutik OKalungnen ili- niartaråt taimatut igutsait åma aula- nermikut nalunaertarnigssartik ilini- arKårtarsimavåt. kisalo erKumiginar- tumik åma påsineKarsimavoK igutsait sordlo nuname avdlamiut nuname av- dlame igutsaKatimik aulanermikut nalunaertarnerat påsisinausimångikåt. inuk angalatorssuan misigissaminik navssåminigdlo OKalugtuarniartitdlu- go inuit ornigångitsortångilåt, taima- tutdlo ipoK igutsak nutåmik navssår- simavdlune onalugtuarnialerångat. i- gutsak nutåmik navssårsimavdlune o- nariartortitdlune inertik inoKångitsoK iserfigiguniuk ingitarsimavon utanri- lerdlunilo aitsåtdlo tusarnårtigssame amerdlåssusiat nåmagilerångamiuk autdlartitarsimavoK. ukiorpagssuit ingerdlaneråne igut- sait eniasuissutsimut åssersutigine- Kartarsimåput. ussatenarporme „igut- sagtut eniasuitsigissoK". ilisimatuvdle Ure repareres Alle slags ure repareres. Omgående levering. ■A> års garanti for reparationer. URMAGER LEIF JØRGENSEN Nørregade 22 — Køge RADOX gir friske, glade fødder. RADOX rusungnermit tortalirtuinauput Kiting- nigssardlo kajungernarsissardlunc. RADOX evkiluitsunik nuånSr- tunigdlo isigaKalersitsissarpoK. FOD-BADESALT Fl/ljyPUPiE fra Grønland til Troperne ... Kalåtdlit nunånit nunanut kiangnerpånut Evinrude er resultatet af 53 års teknisk erfaring: startsik- ker under alle vejr- og tem- peraturforhold, vandtæt ind- kapsling og lydløs gang. Den ideelle motor til jagt, fi- skeri og transport. 3—572—10—18—28—40—75 hk. Evinrude ukiune 53-ine teknikikut misiligtagkat avKutigalugit sanauvon: sila silåinardlo KanoK ikaluarpata nåme autdlångitsorpoK, sivtertortug- sséungitsoK perpaluisagtoK. autdlainiåsagåine, aulisåsagåine agssartusagåini- lunit motorigssaK pitsak. 3—572—10—18—28—40—75 hk. 3 hk, 2 cyl. kun kr. 1.065,— 3 hk, mardlungnik cylinderilik 1.065 kroninaKarpoK Skriv efter brochure agdlagartainik åssinginigdlo piniarniarit Specialfirmaet i bådmotorer gennem 50 år ukiune 50-ine umiatsiat motorinik ingmikut nioricuteKarersimassoK JOHS. THORNAM INDUSTRIHUSET — KALVEBOD BRYGGE 20 — KØBENHAVN V. Telegramadresse: „Thornam" ernartugkavta misigssuinermigut på- sisimavå suliumatussusiat eniasui- ssutsimik pissuteKarnerusimångitsoK. igutsait sapåtip akunerine umavfigi- ssartagkamingne sisamanit arfinen- pingasut anguvdlugit siningnen ajora- luarput suliuåinarnerdle ajorsimåput. inuit pissarneråtutdle uvdlormut au- lajangersimassumik sivisussusiling- mik sulissarput, tåssalo uvdloK unu- ardlo pingasungordlugo avgordlugo, sulissardlutik nal. akunerine arfinen- pingasune, taima sivisutigissume Ka- suersertardlutik åmalo avdlane taima amerdlatigissune frérsimårtardlutik angalaordlutik nalinginardlunit nahg- mingneK piumåssutsimingnik suliag- ssarsiortardlutik. påsineKarsimassutaoK ilagåt igut- sait aulajangerdluinarsimassumik su- liagssaKartitaussarsimassut, tåssa su- liagssan ingmingnut isumagissagssau- titaussoK kisiat akuliuvfigissardlugo avdlatigutdle issigingnåginartardlune. tåssalo taimaisivdlune OKartarianar- Pok uvdlormut sut kikunitdlo suliari- neKåsassut igutsait akornåne sujumut årnigssuterigausimåput. Kaj Birket'Smith: ESKIMOERNE ukiarme 1961 atuagan KavdlunåtoK kussananissoK sarKumerpoK: Eskimo- erne, atuagkiortuvordlo Danmarkime itsarnitsanik katerssugausivigssuarme Nationalmuseumime pissortaussut angnerit ilåt kinåussutsimigut ilisima- neKardluartoK Kaj Birket-Smith. tåuna Knud Rasmussenip 1921—24 Canadap avangnåne angalaornerssua- ne ilaussusimavOK tamatumalo ki- ngorna eskimut inussusiånik inussau- siånigdlo misigssuissartut pingårnerit ilagilersimavdlugit, taimåitussusialo atuagkiarpagssuisigut takunenarsi- nauvoK. taima misigssuinerme sania- tigut inuiait atugartujungitsunik tai- nenartartut inussausiat europamiutdlo kulturiånik sunernenarnerup malung- niutarnere misigssugarisimavai misig- ssugkanilo tamåko atuagkiarssuarme „Kulturens veje" sarKumiusimavdlu- git inup tåussuma atuagkiaisa pingår- nerssåtut OKautigissariaKartume. atuagkiortoK atuagkiame éssinga- nik atuagkiaKarérsimavoK angalaner- ssuarme kinguningua sarKumersisi- massaminik. atuagkiå atuardlugo na- lunångivigpoK ilumut agdlautigissa- minik ilisimassaligssup suliarigå es- kimut inussausiånik påsiniainermut sujuariautauvdluartoK. atuagardle ta- kornårdlugo malugissariaKarnerit tå- ssa atuagkap kussanarsågaunerssua, åssiliartarpagssue Kalipautigigsårtut titartagartailo, takornusårpatdlårtutut itut. atuagardlo taima kussanarsågau- tigissOK naKiterisitsissup, „Det grøn- landske Selskab“ip sarKtrmersisinau- simavå tapivfigineKarsimagame Carlsbergfondimit åma ICalåtdlit-nu- nåta ministerenarfianit. atuagkap naggatåne nalunaerssorsi- måput eskimut inussausiatdlo pivdlu- git atuagkiarpagssuit inuiait tamat o- Kausisut naKitersimassut kalåtdlit o- Kausisut atuagkiat kisimik pinatik. kalåtdlit nangmingnen atuagkiarissait åma ilaussarianavigkaluarput tama- tumunåkut ernarsautiginerussåka tå- ssa Hans Lyngep atuagkiå „Inegpait" Kavdlunåtut naKitersimassoK, Jakob Olsenip Akilinermiulerssårutå (kalåt- dlisoK), kisalo 1956-ime nagguvenati- nut tikerårdlune Baffinlandiliarner- mik atuagkian (kalåtdlisut Kavdlunå- tutdlo naKitersimassoK). Frederik Nielsen. agélagtoK HERMAN MELVIILE (nangitau) kisiåne tåssa madrase KanoK ima- Karsimanermat siningneK ajulerpu- nga agssakåjuaraluardlungalo eKér- suvigdlunga. tauvale ilungersulitdlar- dlunga taimaitdlungame sinilersima- vunga. sinilersimagama aitsåt Para- dise singnagtoralugo autdlartikaluar- dlungalo itertineKarpunga tusålerav- kit torssussame tutissarpaiungnerssuit OKimåipaloKissut, åmalo matup ikersi- simaneragut KaumaneK akisugukiar- tulersoK. „Nålagkap sernigilinga," isumaliu- minarpunga, tåssa avd-lausinåungilaK naulingniartartusaoK, inupalåK tåuna niarnunik niorKuteKartartoK. aulaja- ngerpunga uningarKigsåginarniardlu- nga åmalo OKalugfiginenalersinanga Kanera angmarniarnago. tauva ine KåumaleriånguartoK inugssuaK isiku- loKaoK igdluanik nanerut igdluanig- dlo inup nianorssua tigumiardlugit. sinigfiup tungånut Kiviuminanilunit nanerut natermut teirerKumut ilivå. tauva ingerdlåinardlune porssuaK te- KerKumitoK ornigpå angmarteramiug- dlo påssussilerdlune. kinå takuniar- dlugo ilungersuagaluarpunga tunu- ngakånermatdle takusinaunago. tai- maitdlunime ingikuloKaoK sågdlunilo. tåunaKalume, isumaliuminarpunga. kinan amilårnésagaluarmigame! Ker- nertuvoK tungujulugdlune sungarpa- lungnerssaKardlunilo tamatigutdlo ta- mauna nipititerivfigineKarsimavoK, tåssa avdlatut onautigalugo tutitag- ssapalåvigssuvoK. Kularnångitdluinar- POK kamautitisimåsaoK ikilersorne- Karsimagamilo nakorsamérKåmersi- måsavdlune. taimaisinerane kine na- nerutip Kaumarnganut sarnartipå a- milårdlungalume påsivara kinåne tårnerssat nipitartusorissåka nipitar- tungitsut, kisiåne sflssut ernarsauti- gileravkit ernailerpara tusarsimassara arfangnian KaKortumik amilik ilåne inugtumassunit tigunenarsimassoK ki- namigutdlo kakiorneKarsimavdlune. tåssalo isumagssarsivunga una nau- lingniartartoK KavungarssuaK angala- ssarnerme ilåne taimatut pinenarsi- måsassoK. tamåko isumaliutigititdlugit ingmi- nut tugpatdlersarpunga inuk Kagdli- kut Kanordlunit issikonarsinaussoK tamånalo inup KanoK pissuseKarnera- ta avdlångutigisinåungikå. nalungila- ra inuk issikulugkaluarton ilumortu- sinaussoK. tamåko isumaliutigititdlu- git naulingniartartup porssuane på- ssutårKilerpå pitsiåinardlo åmuteriat- dlarå sunersoK ulimåumut erKainar- tOK indiånerit ulimautéinut åssingu- ssok kautorKigkamilo åmuterKeriat- dlarå poKåtaussaliaK amermik mer- KUlingmik sanåK. tauva porssuane Ki- matdlugo ulimåussuaK poKåtaliardlo igdlerfigssup Kanut ilivai New Zea- landimiuvdlo niaKorssua tigugamiuk porssuarmut perKigsauteKalugo ikini- alerdlugo. tauva natsane Kåpiup amia nutåK pérpå, uvangalo issigivdluaKi- ssunga ånilårnermik nigdlertumik kuineKartutut misigisimavunga, tå- ssame niaKorssuan mernutånguaKå- ngitsoK sarKumermat. nasaitdlarmat ånilångårama matup kigdlinganingi- kaluarpat KularnångilaK nivdliavdlu- nga silåmut Kimåsimåsagaluarpunga. tauva igalåkut Kimåniardlunga isu- maliuleraluarpunga, kisiåne ajorna- KaoK ine isersimavfigissara inime Kut- dlernlpoK taimalo nunamut pigsigsi- nåungilanga ingminut toKuinarniå- ngikuma, Kunutujungikaluarpunga, kisiåne miserratigisinåungisavnik er- siortorujugssuångorpunga una angu- ssuaK niarKunik niorKuteKartartoK i- nime kisiméKatigileravko, ilame sor- dlo tåssa inimut isersimavfigissavnut diåvulo nangmineK isersimåinaratat- dlartoK. kisiåne ineKåssuara endgsivdlui- nardlune atissaiarKilerpoK. taimait- dlutigdlume sakiagssue talilo erssiler- put. kisiåne entanaralugtuaK, tamåko åma kinåtutdle Kernertunik kiparig- sunik agdlapalårneKarput tunualo ag- dlapalårnerssuarnik ulivkårpoK, ilame avdlåungilaK ukiune 30-ne sorssoKa- tausimavdlune aitsåt angerdlarsima- ssok. niuisaoK taimatut Kernerner- ssarssuarnik piuneKångitdlat sordlu- me tåssa naratsit Kernertut orpigami- nerssuarnut niperarsimassut, inuk taimåitoK issigalugo påsineK ajornå- ngilaK ilumut maneragssuarmiusassoK arfangniat ilånit tiguneKarsimassoK taimalo nunamut kristumiunik inu- lingmut pissuneKarsimavdlune. kisalo niarKunik niorKuteKartartuvoK Kular- nångitsumik tmaKa Katéngume nia- Kuinut agdlåt tuniniartarsimåsavdlu- git. kialo ilisimavå uvanga KanoK i- liorfiginiarumårnerånga. una ulimåu- ssua erKarsautiginarsiuk! taimaitdlunime piarikuloKaoK tå- ssalo inarnialinguatsiardlune, tåssalo uvanga påsivara måna påsissariaKa- lerå inime kisiminginine, OKarfigissa- riaKarpara måna nåmilunit, tåssa na- nerut Kamitsinago. kisiåne pigssamåginarpunga, onar- figilisagaluardlugo åma nipangivig- dlunga nipangerpunga, tåssame angu- ssup issiginialerivne ulimåussuane ti- gonå nanerumutdlo Kanigdligame i- puatigut kériardlugo ingnermut ag- tupå taimalo pujortalikuloKaoK, su- nauvfamiuna ulimåussuarsiugara tå- ssa pujortåussua. sule issiginiarivne ingnen supivå pigsinardlo sinigfing- mut KaKikuloKaoK pujortéussuane kingmiardlugo. taimaisissordlo niv- dlerpunga, tåssame taimaisiungitsor- sinåungilanga, tåssalo taimaisissunga åiparssuarma aitsåt ineKateKarnine påsilenå. onalorussarpunga Kanordle onarni- araluarnerdlunga naluvdlugo tunuar- tilerdlungalo. kisiåne onausiata tusag- kama Kularungnaersipånga påsingit- dluinarsimagånga. „kinauvit diåvuluå", OKåkuloKaoK. „onarumångikuvit tonusavavkit," tai- malo onardlune ulimautaussarssuane aumanaKissoK niarnuma Kulågut kå- vitilerdlugo. „akunitarfiutilik, Gute pivdlugo i- kioriartorniånga!" nivdlialerpunga. „ikiortigssavnik!" suaortarpunga. „onalugit, OKalugtuariuk kiunersu- tit, taimaisiungikuvit toKUsavavkit!" sanivnitorssuaK inugtumassoK onalu- lerpoK tulugtupalårtorssuvdlune, tå- ssalo pujortéussuane sule kåvitituar- mago aumarssuit sinigfingmut nåkå- lerput agdlåt ikuatdlagtikumårasuga- lugo énilånganarsisitdlugo. Kilagdle Kujanarsile akunitarfiutilik iserpoK nanerumik tigumiardlune, isertordlo uvanga natermut pigsigpunga. „ånilångåsångilatit," OKarpoK igdla- lerdlunilo. „Queequeqip nutsatdlunit atauseK peKinaviångilå." „igdlarungnaerniarit," suaorpunga. „soruna OKalugtutinginangma una naulingniartartupalårssuaK inugtuma- SSUSSOK?" „ila isumaKavigpunga nalungikit. i- sumanarpunga oKar-figerérnikuvdlutit niarnunik niorKuteKartartoK? kisiåne isusa inarniaritse sinigdlusilo. Quee- queq, tusånga: ivdlit ilisimavarma, u- vangalo ilisimavavkit — angut una ilingne sinisaoK — påsiviuk?" „uvanga påsivdluarpara," Queequeq KatimalugpoK pujortåunilo sinigfiup sinarssuanut anaulerutigalugo. (nangisaon) 20

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.