Atuagagdliutit - 29.03.1962, Side 5

Akilinermiut ama mana
igdluliuneKalerput
igdloKarniarnerup tungåtigut Akilinerme eskimot kalåtdlinit
kinguarsimaneroKaut — manale tåssa Canadame nalagkersui-
ssut akikitsunik igdluliortiternialerput ukiut tugdlit Kulit inger-
dlaneråne. agdlagkame igdlut ilåt atauseK KanoK isimanersoit
agdlauserineKarpoK
agdlagtoK avisiliortoK
AXEL THØGERSEN
Montreal
avanerssuaK Canadap avangnår-
ssuane uvdlut åma avdlångorsimåput.
atugartussuseK avangnarpariartuinar-
POK, akerdlianigdlo nunap tamatuma
inuvé eskimut kujavariartuinardlutik
canadamiuvit ukiune måkunane atu-
gainut Kanigdliartuinardlutik. piniar-
nerme såkutait nutålianik taorsersi-
måput, kamé åmit guminik nyloninik
avisiliortoK Axel Thøgersen
Redakfør Axel Thøgersen
ilupaKutilingnik taorsersimåput kisalo
sujornatigutut piniarniardlutigdlo au-
lisartaraluarnermingnut taorsiutdlugo
måna eskimorpagssuit sulivfeKalersi-
måput — canadamiut avdlat tamar-
mik suliarissartagåine sordlo radare-
Karfingne, nukigssiorfingne, tingmi-
ssartunut mitarfeKarfingne, augtitag-
ssarsiorfingne, agdlagfingne avdlanilo.
tåssa tamatigut issigalugo Canadame
eskimut Kaicortumik amilingmut xa-
nigdliartuinarput inussausiånigdlo a-
tugainigdlo soKutigissaKarnerujartui-
nardlutik. téssale KanigtunguaK tikit-
dlugo atautsimik åssiglngissute-
Kangåtsiarsimagaluarput, tåssalo ig-
dloKarnerup tungåtigut. igdloKarniar-
nerup tungåtigut eskimut nunancati-
mingnit KaKortumik amilingnit av-
dlaunerungåtsiaKissumik pineKarsi-
magaluarput. eskimut 10—11.000-iu-
ssut ilait Baffinlandimitdlo Alaska
tikitdlugo nunaaartut amerdlaKissut
månamut igdluvigkane najugaaara-
luarput, amerdlaKissutdlume igdlu-
vigkane taimåitune najugaKåsavdlu-
dlutik pingårtinerusimagaluarpåt nu-
narKatimik kujasingnerussurmtut ig-
dlupalangue Kissussut piumanagit. pi-
ssuseK tamåna kussanaitsuvoK amer-
dlaKissunitdlo issornartorsiorneKar-
tarsimavdlune.
issorineKartarneK unigtiniardlugo
Canadamiut nålagkersuissue angner-
torujugssuarmik igdluliortiternialersi-
måput ukiut ingerdlaneréne eskimut
igdluvigait igdlupalånguilo perxing-
naitsut nutåliauvdluinartunik taorser-
niardlugit. ukioK sujugdleK igdlut nu-
tåliat 147-t sananeKarsimåput ukiu-
nilo tugdlerne Kuline nautsorssutigi-
neKarpoK nunane tamåne igdlut 1500-t
sananeKåsassut. igdluliornerme atu-
gagssat tamardluinarmik Kavångar-
ssuaK avangnamut agssartorneKåså-
put.
32 kvadratmeter
igdlut erKartorneKartut amerdlaner-
ssait Karmardlugit sanåjuput åssigi-
ngitsunik angissusigdlit. ilait atautsi-
mik sinigtarfeKarput, ilait pingasunik
sinigtarfeKardlutik ilaitdlo bilisivig-
taKardlutik. eskimut ilanarput ilua-
nårdluartartunik inugtutdlo avdlatut-
dle pigigsårnerulernertik ilisarnause-
rumassardlugo bilimik. igdlut amer-
dlanerssait månamut sananeKarsima-
ssut basichousesinik tulugtut taine-
Kartarput, tåssa igdlut agdlisarneKar-
sinaussut ilagissarit najugaKartug-
ssat amerdliartornerat maligdlugo a-
ningaussaKarnerujartornerdlo ilutiga-
lugo agdlilerneKarsinaussut.
igdlut taimåitut ilåt atauseK agdlau-
serisavara.
taiméitoK erKartorniagara angissu-
seKarpoK 12X24 fodsinik, tåssa 4 me-
ter X 8 meter, atautsimik sinigtarfe-
KarpoK 2X3 meterimik, ineKardlune
igavfingmut atassumik 3‘AXS1/* me-
terimik angissusilingmik, torssussa-
Kardlune ingmikutdlo mardlungnik
ininguaKardlune torKorsivigssanik su-
kujusivigssanigdlo. sinigtarfiup tu-
nuanipoK uvfarfik. sananeKarnera pi-
ssariussorssungilaK. krydsfinerinik sa-
neraKarpoK, krydsfineritdlo ikiatigut
imaKarpoK oKorsautaussunik (fiber-
glasinik). nanusaoK Kilåvilo ikiardlu-
git 10 om-isut ivssutigissunik imigåu-
put taimatut åma fiberglasinik. Kalia-
tåtaoK Kåva tamarme krydsfinériuvoK
Mand
a£tid
Kaffe og Rith-
kavfe Richs-ilo Kalipautigigdlutigdlo, kimeKardlutigdlo,
mamardlutigdlo aungnertusårivdluarnarneruput.
exteriør-typimik taineKartartoK, tå-
ssalo Kåmigut påpiararssuarmik av-
dlamigdlunit Kagdligåungikaluardlune
ajoKuteKångitdluinardlune, igdlutdle
Kåvisa taimåitumik Kagdligkat ajoKu-
tituarissarsimavåt krydsfinérip Kårpiå
mavssukalalersarame limernera tikit-
dlugo unigtaraluartumik.
igdlut ujarKanik torKavilerKar-
dlugit nåparneKartarput
igdlut nåparnialerångamikit nuna
KerissoK ujarårKanik meteritut ivssu-
tigissunik KagdlerKårtanpåt, tåssa nu-
na KerissoK igdlunit torKavigineKale-
rune aorKunago. tauva ujaråncat xå-
vatigut ikorfagssat iliorarneKartarput
tåuko Kåvinut Kuagssugtut aitsåt inig-
ssineKartardlutik, tåssa igdlup nang-
mineK atå nunamit 20 om migssilior-
dlugo Kangatassugssångordlugo. igdlo
erKartugara pingasunik igalåKarpoK
igdlutamine, tauva sinigtarlia uvfar-
fialo tamarmik ingmikut atautsinik
igalåKardlutik. igalåt V4XIV2 meteri-
nik angissuseKarput igavfingmilo ini-
milo igalåruj ugssuaKardlune. igalåt
iluleriårtuput. igalåt angmarneKarsi-
nåungitdlat kisiåne igdlume ingmikut
silåinarigsaissoKarpOK.
kiagsarnerat akisunerssauvoK
tåvanerssuaK Kalåtdlit-nunanisut-
dle igdlunik kiagsainiarneK ajornar-
torsiutit angnerssarissarpåt. kiagsau-
tigssat sutdlunit tamarmik silamit ig-
dlumut erKuneKartartugssåuput, tai-
måitumigdlo kiagsarnermut atortut
iganermut åma atortugssåuput, igav-
fiuvdlo 'kissarssutå oliatortuvoK. ki-
ssarssutip taimåitup uvdlup unuavdlo
ingerdlanerane olia 4—5 liter atortar-
på. tåssale eskimut olia taimåitoK li-
terimut 10—12 centinik akilertariaKar-
tarmåssuk kiagsarniarneK aperKutit
ajornartorsiornarnerssaråt.
nunane tamåne ingnåtdlagiaKarpoK,
igdlutdlo nutåliat tamarmik pissaria-
Kartitartik maligdlugo ingnåtdlagissa-
mik pilersugåuput tamatumungalo
atortoKardlutik. igdlup iluane atortu-
nit taissariaKarpoK uvfarfik åmalo
uvfarfingme anartarfik isumaminik
tunitdlangnavérKUsersortoK. kisalo ig-
dlut uvfarfiniput imisivik assagfigdlo.
eskimut akiliumajungnaerneK
ajorput
igdlume peKutit avdlatdlo eskimut
nangmingneK pisiarissarpait Hudson
Bay Companymit niuvertarfigssuar-
nitdlunit kujasingnerussunltunit, tå-
ssalo akiligagssarsissarfeKarput. må-
namut nalunaerutaussut tusagkåka
maligdlugit eskimut tamiardluinarmik
sule akilingitsorsimångitdlat åmalo
niuvertarfingnut sagdloKitainiartoKar-
simångilaK. akerdlianigdle niuvertar-
fit taimatut eskimunut KanoK iliuse-
Kartarsimanersut nalunaeruteKångi-
laK.
eskimut ilumortorujugssuput tai-
malo niuvertarfit akiligagssarsisitsi-
A/S
Dansk Ilt- og Brint-
fabrik
København
ilt- åma brintiliorfigssuaK
danskit peKatigit piat
København
eskimut ilaisa uvkusigssamik sanasi-
massatik takutikait, sanåfdlo tamåko
tåssåupuf igdlusisinaulernerånut pi-
ssuiaussuf angnerit ilait.
ssarnikut ånaisinaussait angnikitsua-
rarssuput. taimåitumigdlo eskimut
sunik pisisinautitaunerat OKilisagaru-
jugssuvoK agdlåt nunap inuinit avdla-
nit OKinerarssåvdlune.
igdlo 14.000 krunilik
igdlut taimatut nåpåinariångordlu-
git tikisitagkat akexarput 1560 dollar-
sinik, agssartornerat 250 dollarsinik
akerearpoK nåparniarneratdlo ingmi-
kut 250 dollarsinut åma nautsorsså-
tauvoK, tåssalo igdlo eniartugkavtut
angitigissoK tamåkerdlune 14.000 kru-
nit migssiliordlugit akeKarpoK. Cana-
dame nålagkersuissut isumaKatigi-
ssutigisimavåt eskimut ilagissarit nu-
tåmik igdlutårusugtut tapissuteKarfi-
gissarniardlugit 1000 dollarsinik, tai-
maisivdlunilo igdlup akia 100 dol-
larsinauvoK. kisalo tåukunånga eski-
mut nangmingneK sule akikitdliser-
Kigsinauvåt 250 dollarsinik, tåssa nå-
pamigsså nangmingneK isumagiuma-
guniko. akiligagssarsiartik ukiut Kulit
ingerdlaneråne akilersorsinauvåt u-
kiumut 5 procentimik ernialertardlu-
go. avdlatut OKautigalugo igdlutårtut
igdlutik Kaumåmut 10 dollarsinik —
70 kruninik akilersugagssaråt. tamåna
angigissagssåungivigpoK pingårtumik
erKarsautigalugo eskimut igdlutår-
niartut aningaussarsiordluartorujug-
ssungmata pingårtumik kapisiling-
niarnerme åmalo igdlume sanålugka-
tigut måna silarssuarmut tamarmut
tuniniarneKartartunik. eskimut igdlo-
Karfit angnerit ilåne najugaxartut a-
merdlanertigut bililerissuput, meka-
nikeriuvdlutik avdlarpagssuarnigdlo
sulivfeKardlutik, tåssalo amerdlaner-
tigut timimut 1 dollars 20 centitdlo
akigssarsissaramik sapåtivdlo akune-
ranut nal. akunere 60-it sulissaramik
KularnångilaK susiniarnigssamingnut
akigssaKardluartåsassut.
Eskimoiske kunstnere viser nogle at
de fedtstensfigurer, der har gjort det
muligt for dem at købe hus.
kisalo igdloKarpoK akilernagit
najugagssanik
eskimut Kulåne enrartugkavut tå-
ssåuput iluagtitdluarnerusimassut, es-
kimoKarporme åma ilamigtutdle ilu-
agtitsitigisimångitsumik, tåssa imåi-
poK pigissaKångitdluinartunik. kisiåne
tåuko åma piuinavingneKarsimångit-
dlat. eskimut canadamiututdle avdla-
tut utorKalinersiaKardlutigdlo mérKa-
nut tapivfigineKartarput, åmalo uki-
orpagssuarne Kalåtdlit-nunanisut a-
keKångitsumik nakorsarneKartardlu-
tik nåparsimavingnitineKartardlutig-
dlo. måna igdluliat ilait eskimunut a-
jorssarnerussunut akeKéngitsumik tu-
niunexartugssåuput. igdlunit 147-nit
måna sananeKarérsunit 66-it akeKå-
ngitsumik tunissutigineKarsimåput,
igdlunitdlo 155-init aussarmåna sana-
neKartugssanit nautsorssutigineKar-
poK 38-t akeKångi'tsumik tuniuneKa-
rumårtut. eskimut atortumikut nu-
tartigauvingnigssånut sule avKUtig-
ssaK sivisungåtsiartorssuvoK. måna-
mut silarssuit mardluk kigdlingånut
pisimassutut iput, tåssa nangmingneK
silarssuartik sule Kimavigsimångisar-
tik åmalo silarssuax nutåK sule ta-
måkerdlugo atulersimångisartik. må-
nale igdlugissaisa tungaisigut sulinia-
lernerup silarssuit åssigingissusiat
migdlisartugssauvå eskimutdlo nang-
mingneK canadamiunut avdlanut xa-
ningnerulersitugssauvdlugit.
Axel Thøgensen.
Canadamiut nålagkersuissuisa es-
kimunik igdluliussinialemermingne a-
ngusimassåinut nalerKiutitut OKauti-
gisinauvarput kalåtdlit ukiumut ig-
dluliuneKartarneratigut igdlut nutåt
300-t inemeKartarmata, tåssa Canada-
me eskimut igdluliuneKarnerånut na-
lerKiutdlugo mardloriautånik, åmalo
igdlut nangmingneK angissusiat Ka-
låtdlit-nunåne tasamanimiunut igdlu-
lianit mardloriautauvdlune.
silarssuarme tamarme
pilernguneKarfoK åma
måne Kalåtdlit-nunåne
Extra size 45 øre pr. stk.
Standard size 35 øre pr. stk.
KRYOLITSELSKABET ØRESUND
KØBENHAVN
5