Atuagagdliutit - 07.06.1962, Síða 23

parput, kisiåne nuånånginguatsia-
KaoK. inugtåka nalornissoraluarput.
uvangale akungnagtungångilanga a-
Kugtarfingmikama kingugdlersauv-
dlungalo nerissaussugssaugama, nag-
gatåtigutdle autdlaiginarparput. angi-
vatdlåKigame.
— måna Angmagssagdlip ericåne
Kavdlunånit avdlanit sivisunerussu-
mik månlsimavutit ukiune 12-ine. u-
kiune tåukunane avdlångorneKaKå?
— tikiupunga autdlaorsimavfingne
nuånissartartorssuit. måna autdlaorsi-
massarungnaingaj alerput aulisartale-
ramik. inunerme nuånertaKaoK seid-
nissårujordlune puissimik puissugssa-
mik utarKinardlune.
— igdloRarnikut åma avdlångorne-
Karpa?
— ukiut ikigtunguit matuma sujor-
nagut kujatåtungivtine igdloKarpoK
ujarKanik ivssunigdlo Karmagkanik.
uvdlumikut tarKavane igdlut taimåi-
tut navssågssåungitdlat. igdlutårsi-
måput mikissunik kussanartunik, må-
ssalo tunumiut ilaisa avångusutigiga-
luarait uvanga ajorivfigssaKartingilå-
ka. iluarinarpåka.
— KanoK isumaKarfigineKarpa Kitå
mana Tunumut atåssuteKartineKali-
sangmat, imalunit Tunup Kitånut i-
lautiniarneKarnera tunumiut påsing-
ningnerat maligdlugo KanoK ipa?
— naligititaulerneK piårpatdlångi-
laK. iluaKutåungilarme ima isuma-
Kartuåsavdlune kitåmiut Tunumut
pissartut inugtut Kutdliunerussugssa-
tut issigineKåsassut. måne inuit tasaT
manimiutungajak iput. avatimingnit
nutånik isumersorneKåinartugssåuput.
tamånauna amigautaussoK.
— imåinerpa tunumio kitåmiumit
kinguarsimanerussoK?
— taimåingilaK, kisiåne kitåmio ti-
kiukångame alutornartuåinartarpoK.
pissusilersornigssamik nalussaKångit-
dlat KilerniussaKardlutik Kungasina-
Kardlutigdlo. angnerussumik pissaria-
Kångitdlat, mångangårdlo Kitåta kul-
turianik ilerKulersornialerértarput.
tikitut takugångavkit ’ilåne aKUgtar-
fingmit Kuiasugtarpunga. kufferter-
ssuaKartarput angingåramik sorujug-
ssuarnik imaKarsinausorinartunik.
nunamut pigsigkune ordluvdlunilo
kufferte angmarpat tauva kiksit por-
tat sårugdligdlo panertoK kuffertimit
anitdlagtarput!
sujuarsarsimanerme atortorisavdlu-
go ajornaitsuinåungilaK.
itavdlunåt onause
avKutigssåuput
— umiarssuårKap inugtai tamarmik
tunumiuinåuput, tamarmigdlo Kav-
dlunåtut OKalugtarput. nalautsorneri-
nauva?
— taimåingilaK. isumaKartuåinarsi-
mavunga umiarssuårKap inugtaisa
Kavdlunåt oKausinik iliniarunik ilu-
arneruinartoK uvanga tunumiutut i-
liniarnigssavnit. tauvalo Kavdlunåtut
OKalutarpugut jyllandip kitåmiutut
nipinigdluta. inuit sujumukartineKå-
sagunik Kavdlunåt OKausinik iliniar-
tariaKarput, avdlamik avKutigssaKå-
ngilaK. iluaKutåungilaK nutånik pu-
jortuléralersordlune aulisarneK aut-
dlarnersarneKaraluarpat, inuit Kåinap
pautigingisånik takuneK ajortut Ka-
noK ilivdlutik motore påsisinåusavåt
ilitsersutailo atuarsinaunagit.
Kavdlunåt OKausinik iliniartaria-
Karput, piumavfigineKartariaKarput-
dlo. maniguinardlugit iluaKutåungi-
laK. umassunik erKigsisimatitsivinau-
naviångilaK. inuit åma nangmingneK
suliniartarianarput, isumaKarpungalo
suliniarumassut.
erKarsautåinarmikut
anguniagagdlit ajornerssåuput
— inuit piumavfigissarpigit?
— OKarérpunga sivisunerpåmik må-
nisimavdlunga imaKalo sungiussinar-
pasigsusinauvdlunga. imaKalo tiker-
Kåt isumamikut anguniagagdlit ersit-
sagsinåusagaluartut, kalåtdlitdle na-
lungilåt ilimagissatut sualugtigissu-
mik iliortoKarneK ajortoK, tamatuma-
lo isumå påsivdluartarpåt.
inuit ajornerpåt tåssa erKarsautåi-
narmikut anguniagagdlit nunavtinit
pissut, kågérKanik igalåmingnit avgu-
aissarput igdlulo ulivkårdlugo Kaer-
Kussissardlutik, kingornalo pigdlerta-
nit nungusimassatut nungutausima-
ssarput. tamåko sujuarsautåungitdlat.
avdlat avångunartut tåssåuput ani-
ngaussarsipatdlagkiartuinardlutik ag-
gersimassut. aningaussarsiordlunile a-
jungeKaoK, taimaisiornigssardlo ajor-
nångeKaoK tarnip nalungissusia må-
tutdluåinaråine, isumaKarpungale a-
ningaussarsiutigssat pineKarsinaussut
tunumiut aningaussarsissutigissaria-
Karait. atarKisavara tunumio iliniar-
simångisåinartoK pisiniarfinguaute-
KalersoK KaKiartordlunilo. nuånari-
ngilåkale nunavtinit aggersut periu-
sigssamingne tamane iliniartitauvdlu-
arsimassut taimatut pisiniarfiuteKa-
lersut. ajornartorsiungipatdlåKaut. i-
nuinait suliniamigssåt Kalåtdlit-nu-
nåne OKaluserineKartaKaoK, tamåna-
lume ajungitdluinarpoK, kisiåne ta-
måna kalåtdlinit pilertariaKarpoK, a-
ningaussarsiumåinartunit Danmarki-
mit pissunit pinane.
— Tunume sule ugperissapalåKaKå?
— ilane malungnartarpoK, uvangale
OKausé nalugavkit malugingårneK a-
jorpåka. KularutigissariaKångilardle
inuit ilaisa erKumitdluinartut, tupilait
avdlatdlo taimaingajagtut, ugperigait.
ugperissapalåKarniartarput, uvagume
åma taimåitarpugut, måne umiarssu-
årKavtine uingiarssungneK ajorpugut,
kinalunit taimatut sapiseriaraluartoK
ima agtigissumik navérsitarpoK uv-
dlut ardlalinguit sujugdlit OKariarsi-
naussarane....
imap sinåne igdloKarfik encaissarfik
såkutut nålagåt Zachariassen uv-
dlup KerKata sujornagut nal. 10 ait-
såt makisimavoK, makiterérame —
sekundip ingerdlanerinåne — imaK
Kiviarpå uvdlumikutdlo sulerivfigi-
savdlugo aulajangerdlugo. imaKa au-
lisarialårsinauvoK, piumångikunile a-
arnamik. tåuna sapåtikut nålagiartar-
poK kussanarKigsårtunik atissalerdlu-
ne Woolworthime New Yorkimitume
imalunit Magasinime Københavnimi-
tume pisianik, kingugdlermik sumiv-
fingminit pissunik. uvdlunerane ciga-
retitortarpoK — unukutdlo pisugtuar-
nuiangnit pisorssuarnit pissut ator-
tugssat ilangnerssuitdlo.
inerterKut nalerKutingitsoK
danskit oKartugssautitaisa sujumut
ilisimarérpåt nunaKarfingåp Kap
Danip inue pivdlugit ajornartorsiutit
Kap Dan sivinganermipoK. igdlupalanguame ilaKufarit
fafdlimanik mérartagdlit najugaxarput.
På skråninger langs kysfen ligger Kap Dan. I hyffen
forgrunden bor en familie med fem børn.
ngerdlarsimåinartarpoK seKinissår-
dlune cigaretitordlunilo. piumatdleru-
ne uvdlup ingerdlanerinåne ingminut
såkutut nålagårångortitarpoK, puer-
Kordluartitdlugule såkutut nålagåtut
angnertut ilisarnautine atissarpå. så-
kutut nålagåt issigingnårtitsissartut
tamalånik atissalersortarfiåne atorfe-
KartitåungilaK. såkutut nålagånit så-
kutflt nålagårånut avdlångortiternia-
rångame igdlorujunguame ivssunik u-
jarKanigdlo Karmagkame Kissungnig-
dlo såkutunit nunasiortunit tingmi-
ssartortartunitdlunit pissunik sanapa-
lågkame atissalersortarpoK. ilisar-
.nautit (uniformer) nangmineK piuma-
ssardluinarminik iliorfigisinauvai, na-
jugånilume tamåko amerdlaKaut, aju-
ngeKutaunerussordlo tåssa såkutut i-
lerKorissagssait malitagssat sutdlunit
maligtariaKånginamigit. piumassar-
dluinarminik iliorsinauvoK, amerdla-
nertigutdle soriarneK ajorpoK. pissut-
sit ajortut pingugarisimavåt, piniar-
tup kulturiata pisorKap, nåmagigtar-
tup eKérsimårtuvdlo åmalo uvdlut
nutåt teknikip tungåtigut nangminer-
ssuinardlutik ingerdlatsiniartut silar-
ssuarme inuiangnit pisunerpånit pi-
ssut akunermiliutuåtut pigdliutausi-
mavdlune. pisussutsimik ilisimangni-
lernerata inerterKutivdlo tamatuma
nagsatarissåta, tåssa takuinardlugo
agtornago, napardlinartungortitdlu-
gulo ukissinartungortisimavåt. erKai-
ssartungorsimavoK pisut igalåvisa si-
latåne iluatingnarsinaussunik tåukua
atorfigssaKartigungnaigåinik ujar-
dlersungortitdlugo. KatånguteKarpoK
tarpoK ikingutigssarsivdlunilo, iki-
ngutitåvatalo cigaretinik pinersauti-
nigdlo uvdluinarne igdlupalånguit a-
kornåne inugtut ima itussårdlune pi-
neranut nalerKutunik pilersugarissar-
på.
aussaro takornariat Kimagsimårtut
åssilissusissartut arnaK tåuna Katå-
ngutålo angut encaimassagssarileru-
mårpait, åmalo Italiame, Spaniame,
Frankrigime Englandimilo ikingutitik
ilisarisimassatigdlo åssilissanik taku-
titarumårpait Island Islandimilo ting-
missartortitseKatigit avKutigalugit
uvdloK atauseK atordlugo Kalåtdlit-
nupåt „piviussoK" takusimagamiko.
tauvalo uvagut igtuatdlangnermit
narrutsangnermitdlo isigkavtine inu-
ssavut peKeKåtåginarumårpavut.
tåuko sujuarsimassorssuarnit inui-
angnitdlo pisorssuarnit pissut 1958-i-
me uvdlut ilåne tikiput. tikiput pi-
ssorpaluk suna tamåt sujuarsimåssut-
sip nagsatar'isså nagsataralugo. nuni-
tåussuit nunap tungånut ingerdlar-
ssorput usingiartarfigssuatigdlo ang-
mardlugit, bulldozererssuitdlo OKi-
maitsut nuname pissorpalugtineKaler-
put nunalo agtorneKarsimångisåina-
raluartoK manitdliortilerdlugo. agtor-
neKarsimångivfiup nalå KångiupoK.
bulldozerit ilagait 150 amerikamiut å-
ma 150 danskit, uvdlormutdlo 1 km-
imik avKUsiniortarput. ukiume tug-
dlerme angutit 400 sulisineKarput, mi-
tarfigdlo 1800 meteritut takitigissoK
kitånit kangimut sangmissoK sanavåt.
tauva tingmissartut tikiuput åma i-
pilerumårtut, tåssanime nunaKartut
ukiorpagssuarne nipaitsumik piniar-
tutut inusimangmata igdlersuiniar-
dlune ingerdlatsineK pingårtineKarto-
rujugssusimassoK OKutsiutdlugo. dan-
skit tungånit nunaKarfiup inuinik ig-
dlersuiniarneK taimaitineKångilaK, ki-
siåne suliniarnerugaluaK bulldozerinit
inuitdlo ingmingnut atåssuteKaru-
sungnerånit aserorneKarpoK. åmalu-
me inuit ingmingnut tikitamigssånik
inerterKut erKarsautinut nalerKutl-
ngilaK. Kap Danip niviartaisa KanoK
PH0N0-TRIX
TRANSISTOR RANDOPIAGER
ilivdlutik påsisinåusavåt danskit (a-
merikamiutdlo) akuliuvfigigunikik a-
kilisitåusavdlutik uvfalo nunaKar-
fingmingnit mimitit 20 pisugkåind ti-
kinarissat, uvfalo Angmagssalingme
— tåssungnarsimagångamik — suli-
ssartut barakine akornuserneKaratik
najugaKarsinaussarsimavdlutik. Ku-
lusungme akilisitaussarput — Ang-
magssalingmile taimågdlåt méndor-
tardlutik. sulissartutaoK Kulusungmi-
tut inerterKumik uniuivdlutik inung-
nut akulerusimasimagångamik åma
akilisitaussarput angerdlartineKardlu-
tigdlo, åmalo danskit amerikamiutdlo
nunaKarfingme atoKatigigsitsailisitsi-
ssunik atorfinigtitsiput. tåuko suka-
ngaKaut. inungnut akuleruneK anger-
dlartitaunermik kinguneKartarpoK.
1960-Inarme angutit 25 tamatuminga
pissuteKardlutik angerdlartineKarput.
akuleruterKussåungineK inungnui-
naK tungatineKångilaK. åmale ator-
tugssat tungaisigut akuleruterKussi-
ngitsoKarpoK. uvdlumikut tamåko
Kap Danime igdlune tamane siaruar-
simåput takutitsissuvdlutik inuit a-
tortugssat naleKarnerinut sianigissae-
runerånik. igdlorujunguaKarpoK Kå-
tigunik (parcacoats) nutårdluinarnik
iluleKutsersugkanik! Kap Dan igdlo-
KarfiulersimavoK pisorKanik nutånig-
dlo erKaivik, Kalåtdlit-nunånilo ame-
rikamiut mitarfinut nunap inuisa pi-
sinautitaunigssåt pivdlugo landsrådi-
me kalåtdlit tungånit aperKutaussar-
torpagssuarnut tamåko erssendgsu-
mik akissutåuput. akissut Kap Dan-
ime takuneKarsinauvOK.
neriuteKarpoK
nalerKutisaoK aperisavdlune nuna-
Karfik tåuna nikatdlornartoK sujunig-
ssaKånginersoK, sujunigssaKarpoK. su-
jugdlermik Kap Danime najugaKar-
put utorKait Kulusup Kanigtumitup
nagsatarissainik uivernerssuarnik ag-
torneKångitsunik. sule sapitsunik Ka-
j artortartOKanpoK puissiniartartunik,
aulisartoKarpordlo inussutigssarsiuti-
mingnik sule ingerdlatsissunik, kisiå-
ne inusungnerussut ajOKutigssarsisi-
måput ajugauvfiginiaruminaitsumik
måssa inuiait pisorssuit pivdluarnar-
torsiortitsinerat måna Kångiukiartule-
raluartoK. sulissartorpagssusimassunit
taimågdlåt angutit 12 kisimik Kulu-
sungme kiserngoruput, radareKarfing-
mutdlo DYE IV-mut 13 kilometeriu-
vok, taimåitumigdlo tåussuma inuisa
Kap Danivdlo inuisa ingmingnut ti-
kitarnerat angnikitsuinauvoK. stadi-
onimut avKuteKaraluarpoK, kisiåne i-
nugtaussut sukangassumik inerterne-
Karsimåput ilaussoKartarKunagit.
1960-ime Kulusungme uivemerssu-
aKarugtulersitdlugo aitsåt sujugdler-
mik sårugdlit tunissaulerput. katit-
dlutik 76 tons tunineKarput. åipågua-
ne savalingmiormiut ningitagarssutåt
„Mjøvannæs“ tivssardluniko distrikts-
rådip 10.000 kr.-nut pisiarå, tåunalo
Kap Danimut pisineKarpoK tåssalo så-
rugdlit tunissat 230 tonsinut amer-
dlivdlutik. avatåne ikånerne sårug-
dleKarfingnut aulisariutigssatut USA-
mit taortisissutigineKarsimåput tyve
fodit pujortulérKat mardluk inuit pe-
Katigigdlutik ingerdlatait. åma umi-
atsiårKat mardluk ikutartunik moto-
rigdlit pineKarput. uvdlumikut åipåi-
nå pigineKarpoK. åipå sikut kiggitdlu-
go kivisisimavåt. pujortulérKat tåuko
mardluk inuit peKatigigdlutik pigi-
ssaisa aulisartut umiatsiårarssortut
uvdlup KerKata sujornatigut aulisar-
figssåinut kaligtarpait, uvdlup KerKa-
talo kingornagut — sårugdlingniar-
fiup nalåne Kåumåme tåssane — ka-
ligdlugit angerdlåuneKartarput. Kap
Danip inuisa 280-iussut ilait 50 migss.
piniartuput aulisartfivdlutigdlunit.
sule inuit aulisarneK piniarnerdlo a-
tautsimortitdlugit ingerdlatingilait.
piniartussoK aulisartungilaK, aulisar-
tordlo piniartunane, imaKale iluagti-
kumårput, neriunarpordlo inusugtoK
uvdlumikut tarfinarnermik sulialik
KaKUgo aulisartdlerumårtoK inger-
dlatsivdluartoK. atortugssat pissaria-
Kartut pujortulérKatdlo erninaK atu-
gagssarilerumårpai.
(Kup. tugdl. nangisaoK).
nutåmik portugaK
pugssiaK atauseK thorfingmut
titorfik
naj or Kar uk
^ yk, pflgssiamltut Imermut Ka-
lagtumut titorfingmut a-
kulliikugkit aitsåt tåssa najorKagag-
ssaK. Vitamon akuliuneKarslnauvoK
supamut, miserKamut igssortltamut-
dlo. sårdlo åssersåtlgalugo pulvlt
aulisagkanut neKlnutdlo sujatag-
ssanut raspertagssåinut akuliune-
Karslnåuput — ImalQntt suaussat
KaKortut pølsltdlflnlt Kajugssanut —
mamaKUtauvdluatdlåraut.
inumarig-
sinartut!
■ ■ BA LB r] ECA ■
] FOR] SIKRING
Balficame sltdlfmasTneK
Kr. 395.-
•xcl. mikrofon
FORLANG SPECIALBROCHURE
HOS RADIOFORHANDLEREN
IMPORTi FRODE HERLØV & CO., KBH. K.
r.C- 4 • ^ ^ amerdlasårssuå-
.; i ngordlugit pigalugitdlo
•\%W > nagsiussortar pai
En gros og leverance:
/ 1 ■ itMfAHMbT/ Æ-MUfii JWJUkl s\ P. E. Hansen & Co. A/S
7 St. Kongensgade 40
V COPENHAGEN RECD* — — København K.
23