Atuagagdliutit - 07.06.1962, Side 24

Kap Dan nutåK
åmalume inuk taimåitoK neriute-
KarfigineKarpoK, tåssame ukiut ikig-
tunguit Kångiugpata Kap Dan ericai-
viussoK takugssaujungnaerumårpoK,
Kap Dan-ilo nutåK boligstøttemit ig-
dlulianik sanaortorfigisimassoK nuna-
Karfingme avdlame OKartugssautitat
piukutåne sananeKarumårpoK. tåuna
aulisarfingnut KaningnerumårpoK si-
låinålo pitsauneruvdlune. 1965 tikiti-
nago nunaKarfigssame tåssane type-
hyset nutåt 45 sananeKartugssåuput.
niuvertarfik, atuarfik OKalugfigdlo
nutåt sananeKartugssåuput, tamatu-
malo nalåne Danmarkimit aggersu-
nik iliniartitsissoKarsmåusaoK. ukioK
kingugdleK igdlut 6, type 3-mut åssi-
ngussut Kap Dan-ime sananeKarput.
atauseK 30.000 kr.-nik akeKarpoK, ila-
Kutaringnutdlo méralingnut igdloKar-
nermut akiliutigssaK ukiumut 370 kr.-
uvok. sujunigssame Kap Dan-iussug-
ssaK igdlunik taimaiussartunik pi-
ngårtumik igdloKartugssauvOK, suju-
nigssamilo Tunumut ilaussugssat Kap
Danikortugssåusagunik Kalåtdlit-nu-
nåt moderneussoK piviussunerutitdlu-
go takussagssarilisavåt takornariat
aussaro sapåtisioriardlutik igdloKar-
fingmut erKaivingmut ingerdlassug-
ssat takussagssånit avdlaunerussoK.
tåssalo igdloKarfik sujunigssaKar-
poK — sujunigssålo imånipoK — Ku-
lusungme erKaivingminane.
igdluliat iype 3, Kap Dan-ifåme igdluliarineKartugssat. De nye type 3 huse, som det nye Kap Dan skal beslå af.
månåkut igdlut faimåifut arfinigdlif suliarineKarérsimåpuf Foreløbig har man opført seks sådanne huse.
ukiut mardluk Kångiugpata pifsaune- Om fo år er hun (lyttet fil en bedre
russumuf nutugssauvoK. tilværelse.
sumissuseK nalunaerutigingikaine
pitdlarneKautausmauvoK
angatdlatit sumissusisa nalunaerutigineKartarnigssanik piuma-
ssaussunut soKutigissaitångmeK pissutigalugo mana politit
akuliutariaKalersimåput
Kalåtdlit-nunåne angatdlaterpag-
ssuit nunap imartåne angalanerisigut
ilaussut angatdlatitdlume inugtai ki-
salo nuname ilagissaussut endgsisi-
manigssåt sujunertaralugo maligtari-
ssagssaKarpoK angatdlatit tamarmik
aulisariutit kisimik pinatik uvdlup u-
nuavdlo ingerdlanerane atausiardlu-
tik sumissusertik radioKarfingmut Ka-
ningnerpåmut nalunaerutigissåsagåt.
taimatut maligtarissagssat soruname
sitdlimaniarnigssaK sujunertaralugo
pilersitausimåput. taimåikaluartordle
misigineKartuartarpoK angatdlatine
nålagaussut maligtarissagssanik Kar-
ssuplnauvatdlårtartut. aprile Kåuma-
tautitdlugo angatdlatit sinerssortut i-
lait 33 procent anguvdlugo taimatut
piumavfigineKarnermingnik atuissar-
simångitdlat. taimåitumik måna poli-
tit pissariaKartilersimavåt akuliuti-
savdlutik piumassaussumigdlo atuiu-
mångitsut akilisineKartalernigssåt a-
tortugsséngortinialerdlugo.
taimatut piumassaussoK sujornale
sulivfeKarfingne pissortaussunut ta-
manut nagsiuneKarérsimavoK 1. juli
1961 atortugssångorsimavdlune, tai-
matut oKarpoK Nungme overbetjente
Carl Pedersen, sujugdlermik isuma-
Karnerusimagaluarpugut maligtari-
ssagssap atorneKalerKårnerane soku-
tigineKarpiångingmat autdlarKautau-
ginartoK kingornalo pitsångorumår-
dlune. kisiåne Kåumatip atautsip i-
ngerdlanerinåne angatdlatit pingajue
tamarmik nalunaeruteKångitsortarsi-
magpata akuliutariaKarpugut. inatsi-
me uniorKutitsinerit akilisitaunermik
kinguneKartartugssatut piumassau-
vok, tåssalo sujunigssame taimatut
pissoKartalisaoK.
maligtarissagssame pineKartume pi-
umassarineKarpoK angatdlatit tamar-
mik aulisartut angatdlatait kisimik
pinatik autdlalernermingne nalunae-
ruteKartåsassut iléngutdlugulo orni-
tamingnut KanoK ilissukut apunig-
ssartik ilimaginerdlugo åmalo piu-
mavfigineKardlutik døgnip atautsip i-
ngerdlanerane sumivfigtik nalunae-
rutigissåsavdlugo. angatdlåme nåla-
gaussup tikivfine nalunaerutigingig-
pago radioKarfingme pissortaussut
politinut nalunaeruteKåsåput, tåssa
angatdlatip tikiniarfine Kångilerpago,
tåssalo taimaisivdlune ujåssinigssaK
autdlartineKarsinaulisaoK.
kisiåne soruname tåkutingitsulerne-
rit tamarmik ujåssilernernik kingu-
neKartångitdlat. radiome sulissut su-
jugdlermik umiarssualivingmut suja-
nertarput angatdlatdlo pineKartOK ti-
kisimånginersoK takulåi’Kussardlugo,
tåssa Nungme periauseK encarsauti-
galugo. tauva tikisimångigpat suliv-
feKarfik angatdlatip åtavigisså suja-
nerfigineKartarpoK aperalugo — tå-
ssalo taimatut pissoKarsimångikångat
aitsåt politinut kalerrineKartardlune.
politit sujugdlermik angatdlåme nå-
lagaussoK igdloKarfingme tusagag-
ssarsiorfigerKårtarpåt, tåssalo tama-
tumuna angussaKartoKångikångat a-
ngatdlatip ujarneKarnigsså perKussu-
tigineKartugssångortarpoK. kisiåne
soruname radiOKarfingne sulissut po-
lititdlo taimatut piumassarssutigine-
Kåsassut piumassarineKarsinåungilaK
piumassaungmat angatdlatit nålagait
tikinermingnik nalunaeriartortug-
ssaussut, tåssame åma ujardlertarne-
rit akisoKissut pingitsorneKarsinauga-
luartutdlo erKarsautigissariaKarput.
ujaissinerit
pissariaKångikaluartut
taimatut piumassaussunik soKutigi-
ssaKångineK encumitsuvoK pingårtu-
mik erKarsautigalugo angalassut
nangmingneK isumangnaitsånigssait
sujunertarerpiardlugo atulersineKar-
simangmata, overbetjent Carl Peder-
sen nangigpoK. tamatuma kinguneri-
ssarpai oKautigineKarérsutut suliar-
pagssuit pingitsorneKardluarsinauga-
luartut åmalo soruname aningaussar-
pagssuit, åmale taimatut piumassau-
ssut soKutigineKartånginerisigut a-
ngatdlatit tamåko inuisa nangming-
neK angeKissunik akilersinaussarpait,
tåssa nangminermingnut pinarnago
åmale ilaussumingnut angatdlati-
mingnutdlo nangminermut.
— akiliutigssat KanoK angitigiu-
mårpat?
— OKautigisinåungikatdlarpara aki-
lisitsinigssap sujugdligssap KanoK
angnertutiginigsså takorKårtinago, ki-
siéne OKardluarsinauvunga akiliutig-
ssaK mikigissagssåusångilaK.
— angatdlatit KanoK amerdlatigi-
ssut taimatut årKigssussinerme naut-
sorssuneKåsåpat?
— OKautigineKarérsutut aulisartut
angatdlatait tamatumane piumassa-
mut nautsorssuneKångitdlat, kisiånile
aulisartut nangmingneK kigsautigigu-
niko sumivfigtik nalunaerutigissarsi-
nauvåt. téukule erKarsautigingikéine
angatdlatit tamavingmik pineKarput
umiarssuitaoK, kisiåne umiarssuit su-
m ivfingmingnik nalunaeruteKångitsu-
ngisåinarput.
kisalo tamatumunga ilångutdlugo
nalunaerutigiumavara erssendgsar-
dlugo angatdlatit ujagagssatut nalu-
naerutigineKarérsut nangmingnérdlu-
tik tikisimagpata tikinerat erninaK
politinut kalerriuneKåsangmat politit
nangmingnérdlutik arajutsisagaluar-
påssuk. ujagagssamik politinut kaler-
riussissoKartitdlugo kalerriutaKartut
tamatigut piumavfigineKartarput u-
jarneKartoK nangminérdlune tikisa-
galuarpat erninaK kalerriuterKuvdlu-
go. kisiåne tåssa tamatumanisaoK ma-
lugissåinarparput ilagissaussut ujar-
neKartoK tikerérsimagaluartordlunit
politinut kalerriutingitsortarsimagåt
taimalo ujåssineK ingerdlåneKåinar-
tardlune nauk ujagaK tikerérsimaga-
luartoK.
Jørgen Olsenip piumassarå
25 pct. pernenåsassoK
tåuko 66-it danskisut akigssarsiaKartariaKanginerat pivdlugo
Hans Lyngep onauserissai akerdlilerpai
landsrådimut ilaussortamit Jørgen
Olsenimit, Sisimiut, Ritzaus Bureau
av-Kutigalugo ilånguterKussat imåitut
tigusimavavut:
kalåtdlit akigssautaisa 25 procenti-
mik ilångauserneKartarnerat tåssau-
vok åssigingisitsineK ilungersunartoK
åmip Kalipautå pivdlugo åssigingisit-
siniarnertut ingajagtoK. Kalåtdlit-nu-
nåta inuinut tamanut mamiatsautau-
vok, pértariaKarpoK pérneKésavdlu-
nilo.
akit akigssautitdlo Kalåtdlit-nunå-
nut tungassut pivdlugit atautsimitar-
tune landsrådip sivnissutuarånga, a-
tautsimitartutdlo suliagssaråt aperKU-
tit akinut akigssautinutdlo tungassut
pivdlugit grønlandsministeriemut su-
junersuteKartarnigssaK. Kalåtdlit-nu-
nåta inuisa tamarmik sivnissorånga.
isumåka landsrådime tamåkissumik
isumaKatigineKartuartarsimåput Hans
Lyngep imalunit uvanga pissutsit
paitsordluinarsimåsavavut.
Hans Lynge najugaKarumavoK nu-
name ingminut akilersorsinaussume
nålagauvfigdlo aningaussanik Kinuvi-
giumanago, taima OKarpoK. kisiåne
Kalåtdlit-nunåt Danmarkip ilagå. sok
nålagauvfiup ilåinå KinussariaKåsava
amigartorutine matorKuvdlugit? sor-
dluna Hans Lyngep Kalåtdlit-nunåt
nunasiatut imalunit nunatut Dan-
markimit KulangersimaneKartugssa-
tut issigigå.
Kalåtdlit-nunåt ukiune sujugdlerne
Kuline ingminut akilersorsinaunaviå-
ngilarme. taména Hans Lyngep uvav-
tutdle nalungitsigå. Kalåtdlit-nunåt
nunatut kinguarsimassutut issigissa-
riaKarpoK inussutigssarsiorfiusinau-
ssut taima sujuarsarneKarsimångitsi-
gititdlugit. piumassarineK ajornaKaoK
nunap ilåta tåussuma nautsorssutimi-
gut amigartoruteKartånginigsså imap
pisussutainut nalerKutumik tunissag-
ssiorneK agdlisarneKarsimatinago. su-
le fabrikit ikigtuinåuput mikissuvdlu-
tigdlo.
danskit tjenestemandit Kalåtdlit-
nunånut nunalisitat akigssautitik ta-
maisa piginarpait saniatigutdlo skat-
imut akilissaratik, akeKångitsumik
igdloKartineKardlutik, akeKéngitsu-
mik imertåuneKartardlutik, aumar-
ssuaisunøKartardlutik erKaivileriti-
tardlutigdlo. kalåtdlit tåukua atorfi-
leKatait taimågdlåt skat-imut akili-
ssångitdlat, — una tåisångikåine ni-
orKutigssanik pisissarnerme akilerå-
ruteKartarmata Danmarkip ilånisut
agtigissumik. 25 procentimik ilångau-
sineK Danmarkime mingnerussunik
akigssautigdlit skat-imut akiliutigi-
ssartagånit angnertuneruvoK.
kalålerpåluitaoK nangmingneK nu-
namingne „nunalisitatut" atorfeKar-
put. kisiåne 1958-ime aprilip kingor-
na taimatut aitsåt atorfinigtoKarsi-
nauvoK Kalåtdlit-nunåta avatåne i-
liniarérnermik kingorna ukiut Kulit
najugaKarérsimagångamik. tåuna u-
kiut Kulit pivdlugit maligtarissagssaK
ilångausissarnermigdlo maligtarissag-
ssaK tamarmik kalåtdlit inuiaKatigig-
tut ineriartornerånut navianartorsior-
titsissuput. inusugtut Danmarkime i-
liniarsimassut Danmarkimiginartaler-
put angnerussumik akigssarsiaKaru-
mavdlutik, amerdlasutdlo utingisåi-
narput. taimaisivdlune Kalåtdlit-nu-
nåta inusugtame pitsaunerpårtai å-
naissarpai. ilerKujartuinartoK tamåna
soruname sualungnerulerpoK kalåtdlit
Danmarkimitut inugtut naligissatut i-
ssigineKartarmata. Kalåtdlit-nunanile
tåssautineKartarput „kalålinait-uko“.
skat-imut akilissalerniarta akig-
ssarsiagssavivtinigdlo akigssarsiaKar-
dluta.
Jørgen Olsen
Kalåtdlit-nunåne
iloidangnut ikiuineK
Danmarkime iloKiait aningaussau-
teKarfiat måna suliniarnermik aut-
dlarnigaKarsimavoK Kalåtdlit-nunåne
iloKiait pivdlugit. aningaussauteKar-
fiup sujuligtaissua, atuagkanik Kali-
lersuissartoK Frederik Knudsen, avi-
simut Ekstrabladet-imut navsuiaisi-
mavoK peKatigigfit nangminerssortut
suliniarnialersut Kalåtdlit-nunåne i-
loKiait pivdlugit sulivfigssaKarsinau-
nigssaK anguniardlugo. måna tikitdlu-
go kalåtdlit iloKiait Københavnime i-
loKiait angerdlarsimavfiåne iliniarti-
neKartarsimåput, aperKutauvordle a-
junginerunginersoK inuit sungiusima-
ssåne iliniartitikåine.
iloKiait aningaussauteKarfiata Ka-
nigtukut OKartugssautitanut inåssuti-
gisimavå inuit ajoKutigdlit sulivfig-
ssaKartiniarneKarnerat pivdlugo inat-
sisit åma Kalåtdlit-nunåne Savaling-
miunilo atortugssångortineKarKUvdlu-
git. OKartugssautitat tungånit sule a-
kissuteKartoKarsimångilaK.
»Ararataime upernåK
nunarput Noahp issigå
matoricagå apussup,
Kamunalo erinigå
kiangnera senernup
upernalåne nunavta.
angmarpå tauva igalåK
inåne umiarssup;
ata, erninaK malugå
anorssalåva nerrup.
KanigpoK tauva upernån.
autdlartipålo tulugaK.
pissordlo KumuinaK
kuk at akisuartaKaut
Kardlormat-å, imånak:
KanigpoK tåssa upernåK.
aput ukissoK nuname
tamåssa augtulerpoK,
Kimåssututdlo itdlune
imånut sukangårpoK
Kanigdleuingmat upernåK.
upernalåme Ararat
nutangoKingmat sordlo
pinåingeKaut anerKUSsat
tingmissat nerssutitdlo
nuåneKingmat upernåK.
Kamuna Kimasugdlune
KujaniarpoK Noah
tusåvdlugitdlo tamane
tipaitsungårtut måna
upernavingmat nunarput.
Hedebo
(nugt. Amos Amondsen)
sermerssup atåne taseic?
Camp Centuryme misigssuinerit sonutiginartut
amerikamiut ilisimatOt påsisorisi-
mavåt Kalåtdllit-nunåta sermerssua
tatsime nunap kissarneranit pilersi-
taussume pugtassoK. agdlagkame ta-
kisume atome atordlugo igdloKarfing-
me agssåussame, Camp Centuryme
Thulemltume, Kivdlerivdlune oKåtåri-
nerit suliarineKarsimassut pivdlugit
avise New York Times OKalugtuarpoK
150 meterit Kångersimalerdlugit ki-
ssagkiartulålerneK malugineKarsima-
ssok. augtitsissardlune elektriciteti-
mik Kivdlerut atorneKartoK sermime
300 meteritut ititigissumut ångusima-
vok, kisiåne tåssa putup 3 km mig-
ssiliordlugit itissuseKartugssaugaluap
1/10-inå anguneKarsimavoK, neriuti-
gineKarpordlo aussap ingerdlanerane
sermerssuaK pitardlugo KivdlerineKa-
rumårtoK. erKortumigdle ilisimaneKå-
ngilax narKa anguniardlugo KanoK i-
titigissumut KivdlerissariaKartoK å-
malo narKa angugåine KanoK påsissa-
KartariaKartoK. isumaKartOKarpoK
sermerssuaK 2 km migssiliordlugit iv-
ssussuseKartoK, isumaKartoKarpordlo
sermerssuaK tungassoK Kaersumut i-
malunit tatsimut. tatsimlsagpat ilima-
gineKarpoK taseK ima naKisimaneKar-
tigisimåsassoK oliemik Kivdlerivdlune
aniatitsissarnertut imeK Kumut tigssa-
lugkumårdlune.
måssa tamatuma påsineKarnigsså
KilanårnaraluaKissoK tamåna påsini-
ainerme pingårnerutineKarsimångi-
laK, Kivdlerinerme pingårnerutine-
KartoK tåssaungmat sermit Kaleriår-
nerisigut nunarssup ukiue påsissaKar-
figiniardlugit sordlo orpiup ringisigut
orpiup pisoKåussusia påsineKartartoK.
Kivdlerutip nuanik elektricitetimik
kiagsagkamik sikut amitsukujut 10
cm-inik silissusigdlit piarneKartarput.
tamåko KaKineKarångata normuler-
sordlugit perKigsårtumik placsticinut
portorneKartarput naKissuserdlugit-
dlo. kingorna misigssuinerne påsine-
KarsinåusaoK inuit sujugdlerpåt nalå-
ne nunarssuaK KanoK itumik silåina-
KarsimassoK silåinardlo ukiut tOsinti-
ligpagssuit ingerdlaneråne KanoK av-
dlångoriartorsimassoK. imaKa påsi-
ssagssat ima itsarnisautigisinåuput
aulaj angersumik oKautigineKarsinåu-
savdlune ilisimatut agssortussutåt
sermerssuaKarnerata kingorna ukiut 1
million imalunit 'h million Kångiusi-
manersut. tamatumane påsineKarnig-
sså pingårtorujugssuvoK.
24