Atuagagdliutit - 07.06.1962, Page 31

planete Mars
ikerasait planetip Kane
seKinermmgånit planetit avåmut u-
ngasigdliartortut kisikuvtigit sisama-
risavåt planete Mars — uvavtinit
60000000 km-inik ungaslssusilik.
planetip Kåvane takuneKarsinåuput
titarnerit erKumitsut ikerasangnik pi-
ssagait. ikerasait tamåko tupingnaKU-
tigåt titartauserdlune titagkatut nar-
dlusågamik taimåitumigdlo isuma-
Karnardlutik sanaussut. Marsivdlo
Kåva avdlångorartångmat ilisimatut
isumaKarput Kalipautit avdléngorar-
nere tamåko narssautit imerterneKar-
dlutik naussarnerinit plssuteKartut.
Marsip kåvigfisa nalåt sikfisagunartu-
nik aputåusagunartunigdlo Kagdlersi-
måput, tåukulo Marsip ukiorisaguna-
gånut aussarisagunagånutdlo migssi-
liutumik agdlissardlutigdlo migdli-
ssarput. ikerasagpagssuit tamåko apu-
teKarfingnut atassångmata isumaKar-
put ukiut kiangnerata nalåne aputip
aungneranut avKutigssiausoralugit. i-
kerasaliaunerdlutik inungnit sandt?
Marsip åssinge uvdloriarsiortut sa-
nårissartagait Kimerdloruvtigit taku-
savavut ilait kitånit kangianut ilait-
dlo åmut Kumutdlo sanimukånerdlo
sangmiveKartut. sukut tamauna ing-
mingnut nåpigåuput „igdluatungimi-
kutdlo" ingerdlarKigtardlutik. tang-
nerssaisa ilåt 3000 km-it migssilior-
dlugit takissuseKarpoK, tamåinarmig-
dlo km-inik ardlalingnik silissuseKar-
dlutik nardluvdluinartfivdlutigdlo. pi-
ngortitarssuarme taimåitut KaKuti-
gordluinartuput, avdlamigdlo plane-
timik taimatut titarniliussalingmik
takussoKarsiméngilaK. nalautsorneri-
nåkut taimåisinaugaluarput åma, ili-
simatutdle isuma sujugdleK unigfigi-
niarneruvåt — téssa inungnit sana-
neKarsimasorait.
nalångilarput Mars planetiussoK
panertorssuaK. kugssuit nanigssåu-
ngitdlat, åmalunime nåme imarpig-
ssuaKångilaK. silarssuarme tåssane
taimåitoK imeKarpoK. ukiorpagssuar-
ne Marsimik ilisimatusarsimassoK A-
rizonamilo uvdloriarsiorfingmik Lo-
wellip uvdloriarsiorfianik autdlarni-
ssok Percival Lowell ilåne agdlagsi-
mavoK:
„påsivarput Mars fimåssusilingnit
åma najorneKarsinaussoK. imeKarpoK
planetime inåssut naussunut imerte-
rutigalugo atorsinaussånik. åipagsså-
nik tamåko titarnerit Kagssutaussa-
tut ingmingnut pårdlagtitårtut Kor-
dlulårfigititdlugo imerterissarnerme
periauseK åssigivdluinarpåt. ersissu-
tigssaKångilaK OKåsavdlune, puilassu-
itsume nunataK imerterdlugo naggo-
rigsagaK åssigivdluinaråt. soruname
tamåko tamarmik nalautsornerinåkut
pisinåuput, påsissatdlo akerdlianik o-
Kalugtupåtigut.. “
Marsip Kåva inoKajuitsorssåvoK
KåKat ingnermik anitsissartut arssåi-
nik augpalungusersunik Kagdlersima-
sorineKartoK, Kalipautåle avdlångor-
tarpoK aussame Marsip kåvigfisa er-
Kåine aput sikulunit augkångat. pi-
ngårtumik ikerasait sinaisa Kalipau-
tait avdlångorartuput ukiup avgorne-
re maligtaralugit. kujatåne avangnå-
nilo aput augkångat sinåine Kalipaut
Kassertumit sungåjussartumit Kor-
sungmut tungujåssartumut avdlå-
ngortarpoK. kingornalo Kularnångit-
sumik ukiorångat Kassertungonrig-
tardlutik, tåssa isumaKarnarpoK ta-
matumunga naussoKåssuseK pissu-
taussoK.
ikerasait Marsip åssigissaisa påsi-
neKarsinåungitsut ilåinarait. Marsip
silåinartå ilteKarpoK ermuvdlo ailånik
akoKardlune. tamatuma nalunaitdli-
sipå ukiukut Marsip avangnåne aput
agdlissarmat. tåssa månisut nivtåitar-
poK apissardlune. uvdloriarsiortut ar-
dlagdlit ilimagåt inoKajuitsorssuaK a-
vangnardleK akugtungitsunik siorKa-
nik persersorssuvdlune anorerssuar-
tartoK, tåssalo isumaKartariaKångilaK
planete Mars silåinartakitsorssusa-
ssok agdlåt inup anersårtorfigisinåu-
ngisånik.
Phøbes ama Deimos
rusit ilisimatåata Shklovskip Mars-
ip Kåumatai mardluk sanåginausorai.
Kanigtukut påsineKarsimavoK
Marsip Kåumatåta åipå Phøbes pla-
netimut kåvitaminut Kanigdliartui-
nartOK, åipåle Deimos ungasigdliar-
tordlune. Phøbes kåvigfitorKaminit
200 milesinik planetip tungånut niki-
simavoK, Deimosilo 320 milesinik a-
våmut nikisimavdlune.
Phøbesip angissusia angmalortutut
16 km-inik diameteriligtut nautsor-
ssortarpåt. erKuméKutigå kigaitdliar-
tornine. Kåumataussatut sivisorssuar-
mik kåvigsimassutut kigaitdliartui-
narpoK. Mars ungasigungnaerpå, Ka-
Kugo tåssunga nåkéinatdlarumårtoK
OKautigineKarpoK. sule erKumineru-
vok Kåumatit tåuko mardluk ing-
mingnut akerdlerigdluinarnik inger-
dlaveKaramik.
„ingmingnut tunåssutigigdlutik kå-
vigput", Shklovski OKarpoK, „tåssa
avdlåungivigsumik Kåumataussauga-
mik, Kåumataussakorssusimåput Ki-
matat atornårutut ilåne marsimiut
autdlartitarisimassait.
tåssa Marsime sujuarsimanerssua-
Karsimasorissarpåt. ilame Kåumatau-
ssaugunik uvavtinit issigalugit ange-
Kaut, nangåssariaKångilardle OKåsav-
dlune sujunigssame amerikamiut rå-
sitdlunit åma taimåitukutdlagssuar-
nik sanassalerumårtut.
ruseK OKalugtuardlune nangigpoK
tåuko Kåumativiunigssamingnut miki-
vatdlårtut. sujornatigut Kåumatinik
taima mikitigissunik taimalo plane-
tinut kåvitamingnut Kanigtigissunik
takussoKångisåinarpoK. imåisinauvo-
roK Phøbes åma Deimos Kåumatau-
ssaussut Kanga marsimiut perugtule-
ramik Kutdlartitarisimassait.
Påhængsmotorer
og plasticj olier
flere typer på lager. — Forlang
brochurer.
OLES VAREHUS — GODTHÅB
planete inuerutilersoK?
nalungisarput Percival Lowell o-
KarsimavoK:
„ukiut millionit Kentisa matuma
sujornagut Mars inoKarsimasimavoK.
taimanikut Mars månåkutut puerKor-
tigingilaK. uvdlumikut taima puer-
Kortigisimagaluarnerane inue sule a-
miåkoKarput. nunap iluane agssagar-
ssuarne najugaKarput, tåssalo igdlo-
Karfiat nunap ilua.. “
matuminga atuartut nangmingneK
piumassamingnik pisåput. uvdlume
naluvarput Mars inoKarnersoK; kisiå-
ne Lowell nangigpoK: „. .sordlo åsser-
sutikut taisinauvavut eskimut avang-
narpasigsume puerKortume najugag-
dlit. isse akornutiginago erKigsisi-
mavdlutik inuput. inuneråme issimut
nalerKutungorsagauvoK sordlutaoK
Kernertut seKernup kiåssuserssua a-
kiorsinaugåt. Mars inoKarune inue å-
ma taimatut inusinåusåput".
åmåtaoK tuluit uvdloriarsiortuata
Arthur C. Clarkep avdlavdlo tusåma-
ssaoKissup Fred Hoylep isuma tamåna
tapersersorpåt, Lowellitutdle isuma-
Karumavdlutik tåssa manåkut Marsi-
me inuneKarneK nungutdluinalersoK.
Mars planetitoKarssåvoK Nunarssu-
armit pisoKauneroKalune. imaKame
måne inoKalingikatdlarmatdle ino-
KarsimagaluåsaoK. tagpavunga anga-
lassugssat imaKa igdloKarfikorssuar-
nik sunigdlunit inuit sanårisimassåi-
nik navssårumårput, Arthur C. Clar-
kelo OKarpoK: „.. tagpavungalo pi-
guvta sianissusilingnik inoKarneranut
ugpernarsautigssanik navssårsinåusa-
simavugut nauk ukiunik milliuniling-
nik kingusinåraluardluta. ujancat o-
Kalugtutisavåtigut planetip tåussuma
panertup oKalugtuagssartainik kultu-
rinigdlo. Kularnångitsumingme plane-
te Mars inoKaraluarsimavoK ukiorpa-
rujugssuit matuma sujornagut".
(tamanit tigulågaK)
E. V.
fra Grønland til Troperne
Kalåtdlit nunånit nunanut kiangnerpånut
Evinrude er resultatet af 53
års teknisk erfaring: startsik-
ker under alle vejr- og tem-
peraturforhold, vandtæt ind-
kapsling og lydløs gang.
Den ideelle motor til jagt, fi-
skeri og transport.
3—572—10—18—28—40—75 hk.
Evinrude ukiune 53-ine teknikikut misiligtagkat
avKutigalugit sanauvoK: sila silåinardlo KanoK
lkaluarpata nåme autdlångitsorpoK, sivtertortug-
ssåungitsoK perpaluisagtOK.
autdlainiåsagåine, aulisåsagåine agssartusagåini-
lunit motorigssaK pitsak.
3—51/2—10—18—28—40—75 hk.
S
3 hk, 2 cyl. kun kr. 1.065,—
3 hk, mardlungnik cylinderilik 1.065 kroninaKarpoK
Skriv efter brochure
agdlagartainik åssinginigdlo piniarniarit
Specialfirmaet i bådmotorer gennem 50 år
ukiune 50-ine umiatsiat motorinik ingmikut niorKuteKarérsimassoK
JOHS. THORNAM
INDUSTRIHUSET — KALVEBOD BRYGGE 20 -
Telegramadresse: „Thornam"
KØBENHAVN V.
LÆKKERTØRSTIG ?
VAIA1H
FRISKER OG LÆSKER...
Kilalivigkuvit! VALASH aitsåt tåssa
inumarigsinardlunilo tumånguernartoK . . .
arter-
ssuaK
agdlagtoK
HERMAN MELVILLE
(nangitan)
nålagiat tamangajangmik tugsiutip
tåussuma atornerane tugsiaKatåuput
silame anorssårpalåK akimordlugo ni-
ipagtardlune. tauva palase nipangitsi-
arpoK bibilivdlo uvdlormut najorKU-
tagssartå magperamiuk agssane pår-
dlagpai Kinulerdlunilo OKardlune: „u-
miarssuarmiOKativka, erKaitnaniar-
siuk uvdlume najorKutarissavta nag-
gatå:“ „Nålagkavdlo umassorssuaK
perKUvå Jona érKUvdlugo".
umiarssuarmiOKatika, OKalugtuaK
tusagarput sisamåinarnik kapitale-
KarpoK, sisamåinarnik KipaKarpoK, a-
tuagarujugssuvdlo takeKissup agdlu-
naussartaisa nåinerpåt ilagåt. kisiåne
ila Junamik OKalugtuaK itingårame!
profetip tåussuma misigisimassai Ka-
noK angitigissumik uvavtinut iliniar-
titsinerpat? imarsiortumut pitsauner-
mik tipaitsutigssaunerussumigdlo ili-
niagagssaKångilavut. oKalugtuåkut
misigissarparput uvagut nangminer-
dlusoK imap maligssuinit erKorneKar-
tartugut Junavdlo kivineragut misigi-
ssarparput uvagut nangmineK sordlo
imap narKanut KerKualingmut kivi-
lerdluta. kisiåne sunarpiauva Juna-
mik OKalugtuåkut iliniagagssarput? i-
liniagagssat mardluput, tåssa ajorti-
lingnut uvaguvtinut tamanut iliniar-
KussaussoK åmalo iliniagagssaK uvav-
nut Gutip umassup ilisimassortåtut i-
liniarKussaK. ajortuliortunut ta-
mavtinut iliniarfigssauvoK takuti-
kamiuk Junap ajortuliornermi-
gut pitdlarneKarnera ersilerneralo,
perKigsimilernera Kinuneralo kisalo
ånåuneKarnera nuånålerneralo. ajor-
tuliortutut tamavtitut angut tåuna
Amittaisip ernera ajortuliorpoK nang-
minersosrumatussutsimigut Gåtip i-
natsisainut nålångitsuliorame. aper-
KutåungilaK inatsit tåuna susimaner-
sok Kanordlo sukangnertigisimaner-
sok, kisiåne Gåtip piumassai tamar-
mik sukangnersussarput nåmagsiumi-
naitdlutigdlo, tamånarpiauvordlo Gu-
tip uvavtinut sujunertå, tåssa Guti-
mut nålagtusaguvta ingmivtinut nå-
långitsusaugut.
Junavdle nålångitsunerme saniati-
gut Gutine mitautigå Kimarratiginiar-
dlugo misiligkaluaramiuk. isumaKara-
luarpoK umiarssuit inungnit sanaussut
nunanut Kknarråsinaugåine inungnit
taimågdlåt Gutimit pinane nålagker-
sorneKartunit. taimane autdlarniale-
rame Joppap umiarssuarnut talitar-
fiane umiarssuit Kimerdlorpai ilauv-
figssamisutdlo torKardlugo umiar-
ssuaK Tharsis-imukartugssaK. uvdluv-
tine inuit ilisimatut isumåt maligdlu-
go igdloKarfik tåuna tåssausimavoK
Cadiz. umiarssuarmiOKatika, igdlo-
Karfik tåuna Cadiz sumipa? Spania-
mipOK, tåssalo ukiunut taimanimut
nalendutdlugo Junap nikivfigisinau-
ssaisa ungatdlersaråt, taimanikume
Atlanterhave ilisimaneKångingaj avig-
Pok. avdlatut OKardlune Junap igdlo-
Karfik autdlariartorfia Joppa imap a-
kugdlerssup KinguanfpOK orningnia-
gålo imap akugdlerssup ilisimaneKar-
tup tamarme isuanitdlune, tåssa milit
2000 migssiliordlugit angalaniaraluar-
poK. umiarssuarmiOKatika, takusinåu-
ngilisiuk Juna taimanikut silarssup i-
suanit isuata igdluanut Kimåniaralu-
arpoK. inupalåK, isumaKartoK taima-
tut angalagune Gutiminit Kimåsi-
nauvdlune. ilumutdlime taimanile po-
litéKarsimagaluarpat sule autdlarani-
lunit parnaerussausimåsagaluarpoK,
tåssame sule umiarssuvdlunit Kånut
tungmariångitsoK issikua pasinapilug-
tOK takuinardlugo pasitsåuneKarsimå-
sagaluarpoK taimalo tigussauvdlune.
Kanorme ersserKigtigisimåsagaluarpa
KimåssussoK. angut nagsataKångitsoK,
poKåtamik nangmataKångitsoK, i-
nungnik ikingutiminik inflvdluarKU-
niarneKardlune ateKatigineKångitsoK.
kisalo sivisumik ujaisserérdlune umi-
arssuaK ilauvfigssane nanisimavå tau-
vauna usilersordlune inilitdlartoK. u-
miarssuarmut ikinialermat umiarssu-
arssuarmiut sulissutdlo avdlat unig-
katdlarput takuvdlugo una takornar-
taK ikilersoK KanoK issikulugtigissoK.
umiarssuarmiut issaisa sungiussisima-
ssut arajutsisinåungilåt angutaussoK
pasinapilugtoK pissuteKarsimåsassor-
dlo. OKalugput, Jack takuk angutip
åma Kularnångitdluinartumik uvig-
dlarninguåkuluit ilåt ujajaivfigisima-
vå, ilait imaKa OKalugput, Joe takåk
una Kularnångitdluinartumik nulia-
Karérdlune nuliarKigsimavoK taimalo
Kimånialerdlune", taimatungajagdlå-
nit OKatdlisigalugo. Kularnångivig-
pordlo taimane Jåna umiarssuarmut
ikissordlo sulissut umiarssuarmiutdlu-
nit ilait arpaliusimåsajungnarsiput u-
miarssflp ikivfiata timåne agdlagartaK
KanoK oKausertaKarnersoK atuariar-
tordlugo, agdlagartamime tåssane ag-
dlagsimavoK angut pinerdlugtoK a-
nguminik tOKUtsisimassoK ujårineKar-
toK nanississordlo sumivfianitdlunit
ajoKersussissoK ima imalo amerdlati-
gissumik akilerniarneKartoK. angutit
ivko agdlagartamit Jånamut nikeKå-
tårdlutik issiginiartarungnarsiput u-
miarssuarmiOKataisalo unguvdlugo
Jåna åma issikordlugtarungnarsima-
våt pasissaunersoK påsiguniko tingi-
vigeriåinauvdlugo piarérsimavdlutik,
Jånalo takordloriarsiuk. angutipalåK
påsivdlugo pasineKardlune Kunuler-
poK Kunusuiniavigdlunilo issikoKarni-
araluardlune sule pasinapilungneru-
lerpordlunit. kisiåne iluagtitsivoK u-
ngussisimassuisa påsingmåssuk av-
dlaussoK Jånalo angutipalåK tåuna u-
miarssuarmut ilauvfiginiagkaminut
nåkaussåinavigdlune ikivOK inånutdlo
morssupatdlagdlune.
kisiåne Jåna inimut pulaleraluåi-
nartoK umiarssåp nålagåta suaortar-
på kiunersoK suniarnersordlo. Jåna
taima tusardlune såterpoK amårdlu-
nilo KimånialeraluarpoK unerKardlu-
nile. „ilaorusugkaluarpunga Tharsis-
imut, KaKugo autdlåsavise?" umiar-
ssåp nålagåta ilauniartoK issigisimå-
ngikaluardlugo nipå tusardlugo Kivi-
arpå misigssorpalugdlugulo issigiler-
dlugo. „ulerKigpat autdlåsaugut", o-
KarpOK aperissine sule misigssorpa-
lugdlugo issigalugo. „tåssa sujusing-
nerussukut autdlarsinåungilase?" —
„autdlarnigssarput inungmut ilumor-
tumut kingusigpatdlångilaK," umiar-
ssåp nålagå OKarpoK. kisiåne Jåna i-
sumapiloKarnerminik pasitsåuneKaru-
mångilaK OKarpatdlagpordlo ilauniar-
dlune. „ilivsinut ilaorusugpunga, Ka-
noK akilisaunga? manåkut akiléréru-
sugpunga."
„umiarssuarmiOKatika", palasip tu-
sarnårtine Kiviarpai. „maluginiarsiuk
Jånap ilaunine akilermago, agdlagsi-
mavorme „umiarssuarnine akilerå".
„taimaitdlunime ulerKigpoK umiar-
ssuarmiutdlo umiarssåp Kajangnaer-
ssåtai pitussaerpait. tauva umiarssuaK
uvingavdlune sigssiugkamit anitdlau-
tilerpoK nuånårdlutik nipiliortunik i-
lagsiorneKarane. umiarssuaK tåuna
tåssauvoK umiarssuit ilisimaneKartut
sujugdlersåt pinerdlugtumik issertor-
tukut angatdlåssisimassoK, issertor-
tukutdlo angatdlåneKartoK tåssauvoK
Jåna. kisiåne umiarssuaK autdlangåt-
siåinartoK imaK magdlersorssuångor-
poK, anorerssuartorssuångorpordlo u-
miarssuaK umiusanganarsititdlugo.
kisiåne umiarssuarmiut tamarmik u-
miarssåp Kåne ulåpåkaluartitdlugit
usimingnik erKaivdlutik imaersaiv-
dlutigdlo Juna sianigissaKångitsutut
umiarssåp atåne sinigpoK.
(nangisaoK)
31