Atuagagdliutit - 16.08.1962, Blaðsíða 7

Kingmit inunerat
atuartartut asassåka, måna OKalug-
tuånguamik oKalugtutingitsorusungi-
lavse:
Jyllandime naussorigsaissup igdlor-
ssuata erKåne narssautitaine aussap
uvdluisa ilåne alianaitsume Kingmiar-
Kat mardluk angalaorput pinguardlu-
tik. narajorneKarsinaussut sutdlunit
narajorpait, periarneKarsinaussutdlo
sutdlunit periartarpait: naussut påka-
lussat ingmingnutdlo.
pinguarnertik nuénaringåramiko
maluglngilåt ungalup Bombastusip
naussorigsaissup nerssussuautåta a-
nguteralaup augpalårtup kisime nå-
lagauvdlune ivigartorfiata iluanut pi-
simavdlutik. Bombastusilo tåssa King-
minik umigingnigtoK! tåssångåinaK
påsilerput nerssussuakulup kigdli-
nguanitdlutik.
KanoK ilioriarnigssaK nalunaKaoK!
Kingmiarångugåinime KanoK iliorfig-
ssaKåsagame? mardluk ingmingnut å-
ssigingeKissut iliornerisinauvait ma-
lungnarsingmåme KingmiarKat tåuko
mardluk åssigingeicissut.
sujugdlermik ersitsangnermit KanoK
ilioriarsinaujungnaencårput, takuga-
mikume Bombastusip ajorpalunguat-
siaKalune Kaune sikiterérå ingigigsu-
nik nagssungmisavdlutik.
tauva KingmiarKap åipå isumag-
ssarsilerpoK Kiåmiartutigalune pami-
une nisume akornånut pulatitdlugo
KimårssuatålerpoK ungalup iluanit a-
nitdlagdlune, ungalup ånagfigissame
silatåta tungånut pivdlune.
åipå isumaliorKåratdlarujoK King-
miarKatut isumaliorsinauniminermi-
nik. nerssussuardlo anguteralak orni-
narpå nerssussup issigigåne.
sianingissusia!
KingmiarKavdle iliornine sapitsuli-
ornerinarnago nuånarissorujugssuvå.
kåkagerugtulerdlune tagpava Kutsi-
narssuarmilerpoK Bombastusip nag-
ssuinit timimigut nagssungmigausi-
mavdlune.
Kingmip tåussuma erKuméKutigå
aitsångungmat Kingmiarauniarame a-
nguteralaup nagssuine toKuvoK utor-
Kalisimarpalugdlune Kingmisoncatut-
dlo silatutigalune.
igsariarnerne anerningingiyfingmi-
ne takuvdluarpå aussap alianåissusia
tagpavångånit takuvå tingmiårKap ini-
ngua piarartalik Bombastusip sujug-
dlivisa avdlångassut akornånitoK, ka-
ngerdlup imå tungujortoK ikårdlugo
Kugssuit atautsimortut Kardlortut u-
ngasigdlutik ikårtut, sanilimik Kitsu-
tåt KernertOK akeravigssuane orping-
mut portOKissumut majuarsimassoK
arKarfigineK sapiligkaminut — —
naitsumik OKautigalugo: taimanerpiaK
takussagssat tamaisa takuvai!
KingmiarKavdle åipå tåuna Kimå-
ssok!
ungalup tåussuma iluanut iserKing-
navérunarpoK nauk Bombastusip ivi-
gartorfia takoncisavdlugo kipisagissa-
raluardlugo ungalugkavme alianåi-
nerssaringmago. uvdlut tamaisa unga-
lumut pissarpoK tåssanilårtardlunilo
niarKe sujugdliminik patitdlugo tar-
Kavssumalo tungånut kiperissutut ta-
kordluivdlune.
Kingmivdlo tåussuma erKuméKutigå
utorKaliartoraluardlune kigutinilo a-
jortungoraluartut Kimerdluisalo saor-
ne erssikaluit inersimassunguvingneK
ajorame. uvdlune tamaisa uvdlut
ardlåne ungalut kigdlingåne silatåtu-
ngåne toKutserdlune Kingmiaraujuar-
POK.
OKalugtuap tåussuma kångunau-
ssartup kirkesiderne kångunaitsumi-
tup soruname sujugdlermik umassut
pinagit inuitdle tåukualo inunermut
toKumutdlo pissusiat isumagå. nar-
ssaK alianaitsorujugssuaK tåssa inu-
neK. anguteralagdlo kamagsimassoK
tåssa toKO. Kingmitdlo mardluk tåssa
inuit åssiglngitsut mardluk imalunit
inussuseK åssigingitsunik mardlung-
nik atugaK.
åipånguata uvavtinut takutiniagå
tåssa kristumiut ugpernerat KanoK i-
toK. åipåta silatusårtup inunerminig-
dlo ånåussissup tamatumunale ånaiv-
dlugo OKalugtupåtigut inup ugpingit-
sup inunerata OKalugtuarineKarnera-
nik nagdlingnartumik. toKulo taima
nålagautigalune KanoK iliornernut
ilaugångat pissutaussarpoK ugperne-
rup ugpingineruvdlunit KinerneKar-
nigssåt toKup nangmineK nagdliunig-
ssåtut avarKuneKarsinåungitsigissar-
mat.
tåssuna ilångutariaKarpara ilaging-
ne kristumiune Kristusip tOKumik a-
jugauvfigingningneranik OKalugkå-
gavta tamåna isumaKarneK ajortoK
tOKup silarssuarmit pérsimaneranik
ingmivtinik sagdloKitåsassugut.
toKo akerarput Gutivdlo akerå inu-
nerup narssåne alianaitsume sule ivi-
gartortuarpordlusoK. silarssuaK té-
ssaujuarpoK inunerup toKUvdlo, Gutip
Diåvuluvdlo, Kaumassup tårtuvdlo nå-
lagauniuvfiat.
takussartagkavut sianissutsivtalo
uvavtinut oirautigissartagai imåitutut
iput tOKup inuneK ajugauvfigigå. uva-
gutdlo nangmineK ilåne nåkineKångit-
sutut pigaujumårpugut aulersugsså-
ngortitaujumårdluta.
ivangkiliuvdle uvavtinut ugperer-
Kussap ugperigssåungerpalugtumik a-
kerdlianik OKarfigåtigut: inuneK to-
Kumut ajugaussoK!
tamåna ugperisinauvarput ugperi-
ngisinauvdlugulunit.
ugpertoK tunineKarpoK sapissuser-
mik toKumut sapisiutigissaminik inu-
nermutdlo Kujavdlune asangnissutigi-
ssaminik nauk nalungikaluardlugo
ilumut toKusagame (sinilinarnane).
ugperssuseKångitsoK sapissuseicångi-
laK, avatåniginardlunile inunermut
toKumutdlo nangminertaoK erninaK
påsiligagssaminut issigingnårtussutut.
lum.
tamavta nålagkersuinermik soKutigi-'
s saxar tariaKarpug ut
landsrådip atautsimitarnerisa autdlartineråne Nup onalugfiane
augustip Kulingåne 1962-ime nålagiarnerme provst Sv. E. Ras-
mussenip onaluså
„nanertortigissavsinik erssoKatigi-
gitse, taimalo Kristusip inåssutå nå-
magsisiuk". (gæl. 6. 2).
inuit tamarmik ilerKOKartarput. uv-
dluinarne inunermine inuk KanoK-ili-
ortarnernik aulajangersimassunik å-
ssigingitsunik pissuseKartarpoK: imai-
liordlunilo imailiortarpoK — erKar-
sautigingårnago — ilencorinardlugo.
taimatut ilerKOKartarnerit Kavsit i-
nugtut inunivtine aulajaeicutauvdlu-
tigdlo pissusigssamisorKutéuput. i-
nuit atausiåkåt inuneråne taimåitara-
me inuiaKatigingnutaoK taimåitarpoK.
inuiaKatigit kikutdlunit aulajangersi-
massunik ilerKunårKartarput, taimåi-
ssusiatdlo igdlersutauvdluartardlune
nalautsornernut inuiaKatigit inunerå-
ne tåkutikulasinaussunut. ilerKut au-
la jåissusermut ugpernarsautiviusinåu-
put amåtaordle isumaKångitsusinauv-
dlutik tåssa pingårtumik nalivtinut
pissusianutdlo piumassånutdlo naler-
Kutungikunik. taimailigångamik iler-
Korissat inunermut akornutinguinar-
sinåuput.
inuiaKatigigtut ilerKuvta ilagåt
landsrådit ukiumut atautsiminerat nå-
lagiarnermik autdlarKausertardlugo,
sordlo folketinge atautsimilerångat å-
måtaoK taimåitartoK. nålagiartitsineK
tåuna suliarissarparput encarsautigi-
ngårnago sok uvdloK tåuna nålagiar-
neKåsassoK — tåssa ilerKorigavtigo. i-
sumaKartoKåsagaluarpatdlo ilerKuliu-
tåinaussoK tauva nåmångilaK agdlåt
nålagiarneK tåuna tungaveKarnerå-
savdlugo ilerKumik Kangale atortu-
mik kussanartumik ingmivtinutdle a-
perissariaKarpugut taima landsrådit
nålagiartarnerat nalivtine inunermut
atåssutiveKarnersoK. akiumavunga i-
lerKup tamatuma erKaisisagåtigut er-
KaisitauneK imåitoK atorfigssaKartuåi-
narigput Gutip Kilåta uvagutaoK i-
nuiaKatigissuserput tamåt Kulangersi-
magå. Gutip Kilåta nålagkersuineK ili-
simatusserserdlo, perorsaineK Kåu-
marsagaunerdlo, erKumitsuliorneK i-
nussutigssarsiornerdlo Kulangersima-
gai. tåssa silarssuaK måna Gutip pi-
ngortisimagå. silarssuardlo tamåna
Gutip asagå. kristumio sumisagaluar-
pa silarssuarme tåssaniniångikune?
kristumio sumisagaluarpa nåparsima-
ssut pitsutdlo pitsaunerussumik isu-
magineKarnigssanut, utorKait inusug-
tutdlo pigigsårnerussumik inulernig-
ssånut, inuitdlo iluaKutigssånik inuia-
Katigit pitsångorsagaunigssånut OKat-
dliseKatåusångikune? uvdlume nåla-
giarnerup kristumiutut ugperissavta
ingmikortortaisa sujugdliat Gutimut
Kilangmik nunamigdlo pingortitsissu-
mut uvavtinigdlo atatitsissumut ug-
pernivtinik navsuerutigingningnerput
tikuarpå. tåssa imåipoK: Luthere nav-
suiåumine onarpoK: Gutip pingortikå-
nga pingortitatdlo tamaisa pingortit-
dlugit, åma tunissarånga atissagssav-
nik kamigssavnik nerissagssavnik i-
migssavnik igdlugssavnik éipagssav-
nik Kitornagssavnik tamanigdlo pigi-
ssavnik — — — taimailiormangalo
Kutsavigisavara unersiutigisavdlugulo
kivfartusavdlugulo nålåsavdlugulo".
taima kristumiup inunermik påsing-
ningnera piviutigaoK ilerKuliutåinau-
nane.
„nanertortigissavsinik erssoKatigi-
gitse, taimalo Kristusip inåssutå nå-
magsisiuk". OKautsit tåukua ingmivti-
nut katingalersipåtigut. imalunit o-
Karsinauvugut OKautsit tåukua tamav-
ta nålagkersuinermik soKutigissaKar-
tungortipåtigut, tåssa inuiaKatigissut-
sip tungånut pissugssåussuseKartipå-
tigut. Gute kivfartusinåungilarput si-
larssuarmit pérdluta napassuliap Kå-
nilusoK inulerdluta ingmivtinuinaK
tarnivtalo ånangnigssånik soKutiging-
nigdluta. kristumiutut ugpernivta nå-
lagkersuinermut soKutigissaKartå-
ngortipåtigut. tamåna isumaKångilaK
tamavta nålagkersuinermut piginåu-
ssuseKåsassugut imalunit taimailior-
tugssåusassugut sordlo landsrådimut
Kinigautitdluta, imale isumaKarpoK
tamavta akissugssaoKatigisassugut, a-
pernutit iginartariaKarnagit OKardlu-
ta: tamåko landsrådit isumagisavait.
aulajangigkavsinut isumaKatåungi-
kuvta narrautigissugssåusångilarput
tamavta nanertutivut erssoKatigigtug-
ssaugavtigik isumavut Kinigkavtinut
nalunaertardlugit, taimailivdluta tug-
dlimut asangningneK ingerdlateKati-
gingniåsavdlugo. taimailivdluta ta-
mavta nålagkersuinermik soKutigissa-
Karpugut. akissugssaoKataunerput
pårsisaguvtigo inoKativtinut soKuti-
gigtåissuserdlo taimåitOK iluarsineKar-
sinåungilaK tugdlimut asangningneK
nangminiginardlune isumagineKåsag-
pat. kristumiup ilisimåsavå inuiaKa-
tigit tåssaussut tugdlime inuiaKati-
gigfia, taimåitumigtaoK nangmineK i-
lauvfigssane inuiaKatigissutsip tama-
tuma ilusilersornigssåne tamatumuna
takutisavdlugo tugdline ingmisut asa-
gine. kristumiup silarssuarmit ingmi-
kortilersarnera silarssuarmuinaK tu-
ngajungnaertarpoK kristumiututdle i-
nunermutaoK ajoKutaulersarpoK. nu-
name suliagssavta ilungersutiginerine
Gutip såimåuneranit inunerput Guti-
mutdlo ugpernerput nakussagtineKa-
riartortarput. pitdlainerinåungitsoK
perorsainerdle såimåunerdlo Gutip
inungmut atugagssarititarpai nuname
suliagssanut ajornartunut ilångutdlu-
git. silarssuarme suliat pakatsissar-
nerilo nuånersuilo ilungersornartuilo
Gutip OKausinik ilalerdlugit inungnut
ordlusimassunut såkuvdluarnerussar-
put pivdluarnartoK ånaissåt uterter-
Kisavdlugo. tåssunåtaoK Lutherip o-
Kausia erKumitsoK erKaisinauvarput:
„kinalunit tugdliminut KristusiusaoK".
tåuna nålagkersuinikut suliniarnerme
KuleKutagssausinauvoK ajungitsoK.
inugtaussut nålegkersueKataunerat
— demokrati — kristumiussuserdlo å-
ssigivingitdlat, taimåitordle miserra-
tigineKarsinåungilaK demokrati mo-
derniussoK kristumiut ugperissånit pi-
ssussok. kristumiut ugperissånit de-
mokratip pisimavå inuit atausiåkåt
naleKarnerånik akissugsséussusiénig-
dlo påsingningneK. taimåitumik de-
mokrati kivfåungissusermut Kåumar-
sagaunermutdlo inuitdlo naligigsitau-
nerånut atarKingnigdluartussariaKar-
poK. taimåitumik inuit tamarmik a-
perKutit inuiaKatigissutsimut tunga-
ssut erKortumik isumaKardlutik ki-
nåussusersiornatigdlo påsissariaKarté-
savait. tamånalo pingårtumik Kinig-
kavtinut tungatitariaKarpoK. „naner-
tortigissavsinik erssoKatigigitse tai-
malo Kristusip inåssutå nåmagsisiuk".
Kavdlunåt erinarssutaisa ilåt imåi-
Pok: „nersorneKarnerit atarKineKarne-
ritdlo tipaitsutigåka-------aliasung-
nerit maKaississaKarneritdlo nanertu-
tigåka".
taimatut nunarput erKarsautigissa-
riaKarparput. OKautsit tåukua isumer-
sordlise isumersordlisigutdlo naner-
tortigissavtinik erssoKatigérKuvdluta
taimalo Kristusip inåssutå nåmagser-
Kuvdlugo.
r r
J-uxat,
STEREOBÅNDOPTAGER
KVALITET FREM FOR ALT
FORLANG SPECIALBROCHURE
HOS RADIOHANDLEREN
IMPORT: FRODE HERLØV & CO., KBHVN. IC
GQfimik nalussuseK
bibilimik tungavilik 3.
1914
(nangitat)
Jehovap nalunaiaissue ajoKersuiput
Jisusip Kilangme kungisut pissaunine
1914-ime tigugå. — 1914-ip sujorna-
gut ajoKersuigaluarput 1914-ime ukiut
tusintigdlit erKigsineKarfigssat Kris-
tusivdlo nuname nålagauvfigssai piv-
dluarKussutitatik tamaisa nagsatara-
lugit nunarssuarme atulerumårtut. a-
joraluartumigdle taimailinane silar-
ssuaK tamåkerdlugo sorssungnerssuaK
sujugdleK ukioK tåuna plnaKingmat
Jehovap nalunaiaissuisa ukiup kisitsi-
sånik 1914-imik pingårtitsinertik av-
dlångortipåt, tåssa ajoKersuileramik
Jisuse ukioK tåuna (1914) Kilangme
kungiussutsiminik tigusissoK.
sektit tåukua ajoKersutimingnik
taima avdlångortitsisinaunerat piv-
dlugo KanoK OKauseKartoKarsinaussoK
tåinglnåsavarput. nåmaginardlugule
1914-imik inernilerdlutik nautsorssui-
simanerat Kimerdlusavdlugo:
Luk. 21,24-me Jerusalåt tugdlårine-
KésassoK Gutimik nalussut uvdlug-
ssait nåmagtitserdlugit, ima påsissar-
påt: Gutip nålagauvfia Kilangme pi-
lersitaorKigkumårtoK pivfik ingmikut
sivisussusilik Kångiugpat, tåssalo „Gu-
timik nalussut uvdlugssait“ Kångiug-
pata. tåunalo påsineKartarpoK pivfig-
tut Gutip nunarssuarme nålagauvfi-
gingisåtut. — „Gutimik nalussut uv-
dlugssait" autdlarnertipait Israelip
kungiata kingugdliup soraersitaune-
ranit (Jehovap nalunaiaissuisa pisori-
ssånit uk. 607 Kr. in. suj.). — „Guti-
mik nalussut uvdlugssait" Dån. 4. 16
nåpertordlugo pivfit 7-utipait. (ukiut
7). — Juån. sarK. 12, 6. 14—10 nåper-
tordlugit uvdlut 1260 taineKartut tå-
ssåusåput pivfiup sisamå Kenca (u-
kiut sisamåt Kenca) (360X3V2) pivfit-
dlo 7 åssigåt 3VaX2 = 1260X2 = 2520
uvdlut. tåukule Jehovap nalunaiai-
ssuinit ukiungortitåuput 4. Mors. 14,
34. Eslk. 4, 6 najorKutaralugit Guti-
mut uvdloK atauseK ukiutut ilivitsu-
tut ingmat ukiordlo ilivitsoK uvdlutut
atautsitut itdlune. tåssa uvdlut 2520 u-
kiungortipait 2520. tauvalo uk. 607-
mingånit Kr. in. suj. ukiut 2520 su-
jumut ingerdlatikéine 1913-ime nå-
ssugssåuput taimåitumigdlo ukiut tu-
sintigdlit pivdluarnartut' 1914-imingå-
nit autdlartisangatikaluardlugit.
kisitsinerat taimåipoK. Jehovavdlo
nalunaiaissuisa (sektitdlume ilaisa av-
dlat) bibilimik atuissarnerånut nalu-
naerKutauvdlune. taimailiornerånut
akerdliliussausinaussut ilåinik taissa-
Kariarta:
1) bibile OKautigissaKångilaK pivfig-
ssamik aulajangersimassumik silar-
ssup nålagkersugauneranik Gutip Di-
åvulumut tuniutdlugo isumaminérfi-
gissagssissutånik. akerdlianigdle bibi-
lip tamarme påsingningneK imåitoK
oKautigissarpå Diåvulo ilungersoralu-
artoK Gutile pissauneKartoK. (tak.
Mat. 10, 29. 2. Kor. 9, 8—10. Ef. 3,
9—11. Ef. 3. 20. 4, 8. Filip. 2, 6—11.
Kul. 2, 15. avdlarpagssuitdlo nangmi-
neK nanisinauvase). — 2) Jehovap na-
lunaiaissuisa „Gutimik nalussut uv-
dlugssåinik" taissamingnut autdlar-
Kautigititåt nalautsornerinåkut tigu-
ssauvoK. „Gutimik nalussut uvdlug-
ssait“ uk. 70 Kr. in. king. autdlartiti-
neKarsimagaluarpata erKorneKaruso-
rinaraluarpoK. (takuk sujulinut ata-
nera). — 3) Jehovap nalunaiaissue ki-
simik isumaKarput jutit kungiat ki-
ngugdleK soraersitaussoK uk. 607 Kr.
in. suj. ilisimatusarnerup silamiut o-
Kalugtuarissaunerånut tungassup uk.
587 Kr. in. suj. jutit kungiata ki-
ngugdliup soraersitauneranut naut-
sorssutigå. — 4) Dan. 4, 16-ime ag-
dlagsimassut sukut Luk. 21, 24-mut
tungåssuteKaramik? Dan. 4, 16-ip er-
Kartuinarpå kunge Nebukadnezer ni-
aKulusassOK ukiut 7. tåssa Luk. 21, 24-
mut sarK. 12, 6. 14-imutdlo atåssute-
Kångivigdlune. — 5) kialunit Kularuti-
gisinåungilå 2X1260 uvdlut uvdlusa-
ssut. Kanordle ilivdlutik Jehovap na-
lunaiaissuisa ukiungortipait? 4. Mors.
14, 34-me erKartorneKarpoK pitdlai-
nermut ingmikut itumut sivisussu-
siliussauvdlune. Esik. 4, 6-imilo erKar-
torneKarpoK pissoK ingmikut itOK
pruvfitip åssersutaussumik iliorfigsså
uvdloK ukiumik nalilersardlugo. tåu-
kuale tamarmik OKautigingilåt uvdlut
tamarmik nungutdlugit Gutimut uki-
utut naleKartineKésanersut. taimailiu-
sagåinile nalerKunerungåraluarpoK
tugs. 90, 4. 2. Pitr. 3, 8 ilångutdlugo a-
tusagåine. tåukuale Jehovap nalu-
naiaissuisa nautsorssuinigssånut na-
lerKiikunångitdlat!
tåuna pivdlugo avdlamik OKausig-
ssaKarnarungnaerunarpoK.
J. L.
HESS
Nånup
kfssarssQtå
Bjørneovn
C. M. HESS FABRIKKER A/S
MATTHISSEN & DITTMANN A/S
Bredgade 20
København K.
Danmarkime måkanna
niorKutigineKarnérpaussoK

OMA
MARGARINE
7