Atuagagdliutit - 16.08.1962, Síða 26

r
MERARTAVTINUT
Kanalen atautdlugo
KarusuliornigssaK
avKUsiagssan 10 milliarder kroninik akeKasaoK, bilit 120 ilau-
ssuilo atautsikut ikåruneKartåsavdlutik
ikeK tuluit nunåta nunaviuvdlo a-
kornånitoK Kanalen atautdlugo kåru-
suliornigssaK Kimugtuitsunut avKutig-
ssamik, kingumut isumaliorKutigine-
KalerpoK. suliagssaK tamåna aKago
autdlartineKartugpat, ukiut arfineic
pingasut Kångiugpata Kimugtuitsut
sujugdlit kårusulidkorsinaulersimåsa-
galuarput, måndkume teknikikut su-
km-inik sukåssuseKardlune, tåssa bi-
lit nangmingnérdlutik ingerdlanigssa-
raluånit sukanerujugssuarmik. isuma-
liorKutigineKarpoK Kimugtuitsut bili-
nik assiglngitsunik usilersorneKartå-
sassut minutit 15 ingerdlanerinåne, a-
pukunigdlo sule pilertornerussumik
usingiarneKartåsavdlutik. Kimugtuit-
sut ingerdlåséput ingnåtdlagissamik
meterimut 160.000 kr-nik, tåssa tamd-
kerdlune 10 milliarder kr-nik.
aningaussarpagssuit tåuko tusåinar-
dlugit kåkaginaKissut akilerneKartug-
ssåuput ilaussut bilinigdlo ikåussitit-
sissut akiliutåinit, ilaussutdlume imai-
ginartugssaungmata utertineKarnig-
ssåt sanågssavdlo ingminut akilinar-
nane åma akigssarsiutaulernigsså ku-
larnartoKarane.
aningaussat atorneKånginartut
1870-ikune ikeK atautdlugo avKusi-
niornigssaK OKatdlisigineKalermat a-
ningaussalissutigssanik katerssuisso-
KarsimavoK atauseK 1 kr-imik nali-
lingnik. aningaussaliniaKatigit taima-
nernit atajuarsimåput, bestyrelse av-
dlanik taorserartuardlutik. månåkut
aningaussalinigssaK kingumut OKat-
dlisigineKalermat taimane aningau-
ssalissutaussut atauseK 40 kr-nik na-
leKalersimåput. aningaussaliniaKatigit
tåuko ama pigait Suezime ikerasali-
ortoKarmat katerssugkat, taimaingmat
aningaussarparujugssuit atorneKångi-
nartut månamut uningatitaralugit. å-
måtaordle KularissariaKångilaK Euro-
pame nunane åssigingitsune Kimug-
tuitsoKarfit kåtutdlutik aningaussali-
niåsassut.
tamanit KularineKéngilaK måna a-
ngatdlåneK angnertusiartuinarmat i-
Kimugfuitsut bilinik 120-nik afautsikuf usexarsinåusåput, bilit pilerfortumik usi-
lersunexartåsavdlutik, Kamutitait ataufsit ulivkårtutdlo ardlainut katitartugsså-
ngordlugit, sordlo åssilissame takutineKartoK. bilip inue peKatigalugo ximug-
fuitsunik ilaussartautinik ikåunexartåsåput, ikårnex akunerup agfåinå sivisussu-
sexartåsavdlune.
keK tåuna atautdlugo avKusiornigssaK
ukiune tugdligssane pissariaKarneru-
j artuinartugssåussoK.
avKusiornigssardle tuluit nunane
tamanit isumaKatigineKångilaK. pi-
ngårtumik såkutoKarnermut tunga-
ssut akerdleråt OKardlutik avKusior-
toKarpat tuluit nunåt KeKertatut ing-
mikortutut issigineKarsinaujungnåisa-
ssok. avKumigdle KårusoKalernigssa-
nik tapersersuissut OKarput måna a-
tomimik Kaertartorssualiat raketitdlo
ungasigsorssuarmit igeriuneKarsinau-
ssut atulermata, ikeK tuluit nunåta a-
vigsårutå „patdligtailissaliap tasiliar-
tå“tut issigineKarsinaujungnaertoK.
metere sunauna?
meterit atåtåt Parisime torKortauvoK, nanigtukutdle taorseme-
Karsimavdlune ukiune kingugdlerne tatdlimane millimeterip
totusindedelianik nåinerulersimangmat
juariartornerssuaK pissutigalugo ta-
matuminga eruarsaut tamåna takor-
dlugainaujungnaersimavoK.
ikerdle atautdlugo avKusinigssamik
isumaliorKut nutåjungilaK. ukiut 80
matuma sujornagutdle erKarsautigi-
neKalerérsimavoK ikeK tåuna ataut-
dlugo Kimugtuitsunut avKusiornig-
ssaK, taimanikutdle piviussungortini-
arneKarsimagaluardlune. månåkut bi-
lit atugauleraluaKissut uivssuminar-
poK avKusiornigssamik migssingerser-
susiame bilinut avKutigssaK ilångune-
Karsimångingmat, tåssame bilit ben-
zina aniatitåt silåinarigsarfiliorniåsa-
gåine taimailiornigssaK akisuvatdlår-
tugssaungmat. åmåtaordle imaK a-
tautdlugo bilinut avKusiusagåine bilit
arritsuararssuarmik ingerdlassariaKé-
såput, kisalo aperxutauvdlune imap
atågut ingerdlanigssaK Kårusuliåkut,
avKutigssaK nåmåinartukut, bilertut
sianiutaisa artusångineråt.
akuneK migssiliuinardlugo
taimaingmat erKarsautigineKarpoK
bilit KårusuliåkoruneKartåsassut Ki-
mugtuitsunut igssorardlugit. bilit Ki-
mugtuitsunititdlugit ingerdlåneKartå-
såput nalunaeKiitap akuneranut 100
ørenik ivassoK
aningaussaK piumaneKariartuinar-
mat imerKutaitdlanut agdlåt ørenik
tukertitsiniartalerput. juli autdlarti-
lårtoK Akunåme Ausiait erKåne ajo-
Kip nulia méncane nukagpiarxat pi-
ngasut ilagalugit Kexertamut ivssor-
tariarput. mérKatdle uningaveKångi-
vigput imerKutaitdlanik månigsiortu-
ardlutik, ménigsartaleriaramik uve-
rivdlutik.
taimaitdlutik nivdlialeKaut. akug-
dlersåt „kunge“ — taima taissarpåt
1952-ime kungikut tikerårdlutik Omå-
namut pissutdip inusimangmat — ti-
ngissorsissoK arpaliutdlugo. måne ti-
guniardlugit tikeriatdlaramikik 1 kr.
10 øre ivagai. ukuluko kissalårdlutik.
— måneKaranilo.
ukiut 80 matuma su-
jornagut, ikeK ataut-
dlugo misiligutau-
ssumik 400 m-tut iso-
rartutigissumik Kiv-
dlerissoKarsimavoK.
Kivdligax tåuna må-
namut avdlångorne-
xarane taimatut isst-
koxardlune.
ikeruvdlo atågornerat usilersorneKar-
nerat usingiarneKarneratdlo ilångut-
dlugo akuneK migssiliuinardlugo si-
visussuseKartåsavdlune.
ikeu atautdlugo KårusuliagssaK 57
km-inik takissuseKdsaoK, cementimik
katiterdlugit rujoriliamik sandusav-
dlune, imaK atautdlugo KårusuliaK 35
km-inik isorartussuseKdsavdlune. sa-
naneKarnera akeKdsangatineKarpoK
titartaut uvdlut tamaisa atuarfing-
me atortuartarparse. erKarsautigissar-
nerparsile suna tungavigalugo centi-
meterit, millimeterit meterilume taki-
ssusiligaunersut?
meterip avdlanut mingnerussunut
avgorneKarsimassup OKalugtuagssartå
autdlarnerpoK 1790-ikune franskit
mumisitsinerssuata kingunerissånik
ugtutit ussersautitdlo avdlångortine-
Karmata. meterip takissusia aulaja-
ngerneKarsimavoK nunarssup polianit
avangnardlermit kujatdlermut imap
Kågut ungasisssuia nautsorssutigalu-
go. tåssagoK ungasissuseK tåuna 20
millioner meteriuvoK. kingorna entor-
Kigsårnerussumik ugtuinertigut påsi-
neKarsimagaluarpoK nikingalåraluar-
toK, Kujanartumigdle avdlångortine-
Karsimanane ama Kanigtukut meteri-
mik ugtuerKingnerme aulagsagtine-
Karsimanane.
titartautit åssigingitsorpagssuput,
tamåkulo sanigdliukåine ilåne taku-
neK ajornartångilaK nikingåssuteKa-
lårtut takissutsimikut, tamånalo soku-
tåungilaK sordlo atuarfingme titartag-
kat erKarsautigisagåine. avdlauvdlui-
narpordle maskinat nalunaeKutårKat-
dlo atortue erKorKigsårtugssat ilgtor-
neKåsagångata.
issinik takugssåungivigsoK
månåkut raketit maskinatdlo Ka-
Kerssardluinartut atulermata erKor-
Kigsårtumik ugtuinigssaK pissariaKa-
lersimavoK, raketip atortugssaisa ug-
tortarnerat issåinarnik takugsséungi-
vigsumik nikingåssuteKalårpat tamå-
na ajunårnerssuarmik kinguneKarsi-
naungmat.
ugtortautinut tamanut tungaviussoK
metere Parisime torKortauvoK igalå-
minerme aserortugssåungitsumitine-
Kardlune. tåuna sagfiugagssat tamar-
mik akisunerssånit platinimik iridiu-
mimitdlo sanauvoK, kultimit akisu-
nerungårtunit, tåssa tåuko kissarne-
rup avdléngorarneranut sunitdlo av-
dlanit tamanit sunerneKajåinerung-
mata. tåuna diamantimik amitsuarar-
ssuarnik titarneKarpoK titarneritdlo
tåuko akornat meterinut tamanut tu-
ngaviutineKardlune.
tåuna tungavigalugo nunane éssigi-
ngitsune 38-ne torKortaKartoKarpoK
meterinut tamanut najorKutarineKar-
tunik. Kanigtukut ugtuinerme påsine-
KarsimavoK meterit atåtåt tåuna Pa-
risimitoK 1957-ip kingorna millimete-
rip totusindedelianik nåinerulersima-
ssok! taimaingmat tåuna nutåmik
taorserneKarsimavoK.
KårusuliaK iaimatul cementimik katitigkanik rujoriliausaoK. såmerdlit tåssa Ki-
mugtuitsut ilaussunik agssartutit talerpigdlttdlo bilinik usissautit. atdlerpåt av-
Kutåinait tåssa Kimugtuitsut ånaussiniutit, xanox pissoxåsagaluarpat sitdlima-
taussut. angmalorfunik nalunaeKutsigkat mikissut xutdlit tåssa ingnåtdlagissap
telefonitdlo avKutai atdlitdlo angnerit oliap, gasip benzinavdlo avKutai ru-
jorerssuit. isumaliorKutiginexarpoK Saharamit gåse angnertoxissoK xarusuliap
narxatigut tuluit nunånut atåssuserneKåsassox.
axigssit
axigsserssuit mardluk narssarssup
naggoreKissup tinupårninguane sumik
isumakuluteKarnatik erKigsisimårput.
arnaviå sordlume nunap ilå. tåssame
månine arfinilitsiarssuit ivagamigit.
angutiviaK aitsångungmat nerinialug-
simagaluardlune kiagoKalune akuli-
kitsuararssuarnik anerterivdlune ni-
paKångivigkaluariardlune arnaviami-
nut ånguna OKalulermioK.
uvangåsit ukiugssaK erinigeKåra a-
tissavut kamigssuagutdlo ukiorsiutit
ateriardlutigit kiagupilungnata inuv-
dluatålinguåsagavta. uvdlunerane ne-
rissagssavut saperssautigerpiarnagit
sangmeriardlutigik tarrutileråtigutdlo
apussaringnersiuinardluta apumut i-
kutdlileriardluta kiagupilungnata Kia-
natale erKigsivigdluta siningniartåsa-
galuaravta. ila, månåkutdle kiagssuaK
sapingajavigkavko ukiumut anger-
dlarseKaunga. taima OKaloriardlune
tingmilåtsiariardlune ujaragssup Kå-
vanut mitigalune tamaviat KaxerKa-
KårpoK. tordlune agdlåt agtortoramiuk
naggatåtigut Kuerasårdlune.
angutiviane tikiuterKingmat arnavi-
åta OKalugfigilerpå. ivdlit tusåmångi-
navko? tåssagoK uvdlut tamåna pini-
arKussåungivfigut. sianéK sianérssuaK,
uvdlut erKigsisimaorfivut piarKivigut-
dlo tujormigigai. silagtuaKerKuvdlutit
tusarérsimagaluarugkulunit OKalugtu-
tisavavkit, tusarnånga.
erKarsautigivdluariaruk, tåssåsit u-
kialånguamit uvagut nunamiutånguit
pingortitaKativta sujumut erKarsarsi-
nauvdlutigdlo OKalugsinaussut OKaut-
sit åssigingitsorpagssuit atordlugit pi-
niarnialisavåtigut. tusarnikuvarame
uvniamigoK mamartugut. inuit anga-
latunerussut pingårtumik angalaner-
mingne Kasuvdlutik kålerångamik i-
agdl.: Jerimias Poulsen
långuavut pissareriardlugit unagit
nerissarpait, aitsångoK tåssa tumå-
nguernardlutigdlo Kasuernartut. må-
kule inuit ilait angalatunginerussut
Kavdlunåtdlo tåukutut piumatigissar-
påtigut, pingårtumik nagdliutorsior-
nermingne mamarsåpilugdluta suja-
taliarigångamisigut inuvdluakasigta-
rångOK. åmalumigoK pingårtumik a-
kigssarsiorfiuvdluångitsormiortaisa
piniarumatutdlaråtigut ukiune måku-
nane akikitsujungnaeravtagoK. uva-
nga taimatut pineKarnigssara énilå-
ngagigaluardlugo ingmivtinut igdler-
susaguvta tugdlusimarutigåra, mama-
vigsungugavtagoK.
tåssame, tåssame uvangåtaoK tusa-
rérnikuvara. umånguaK ilame pingår-
torsiutigissarpara pingårtitausimaner-
put, Kåumatit mardluk igtorineKar-
dluta inuit Kåumatisiutimingne agdla-
gartaxartipåtigut imatut. auigssit pi-
niarKussaujungnaerput. kisiåne uv-
dloK suna erKaimasinåungilara.
umåk-å aKigssitoKarssup oxalug-
tungmatigut puiorérsimavat-åsit. tå-
ssagoK Kåumatip junip 1-at. uvdloK
erKigsisitauvfigput, taima OKarérdlu-
ne KaKerKaKårmat ivåvisa ilånguat
tukerdluinalersoK tupangårame pike-
riarnermik misigaoK tåssa punguane
aserordlugo, ernlnardlo Kardlualugtu-
nguångordlune arname nanertuinera-
nit pérniarssarilerpoK.
FERD’NAND
Lægens farefulde
job
nakorsap suliå
navianarsinau-
VOK
(S
xarmaissut entreprenøritdlo
suliait
A. JESPERSEN & SØN A/S
Telegramadresse:
Jespson-København
26