Atuagagdliutit - 06.05.1964, Page 9

kalåtdlit kussanartuliait
kalåtdlit kussanartuliåinik nuna tamåkerdlugo unangmisitsinen
sarKumersitsinerdlo angmarneKåsaoK prinsesse Benediktip
Nungme tikerårnigsså nalerordlugo
angnertoKissumik nunamik tamåki-
ssumik kalåtdlit kussanartuliåinik
saruumersitsineK augustip Keruane
angmarneKåsaoK prinsesse Benedik-
tip tikerårnigsså nalerordlugo. kungi-
kormiup tikerårnigsså sarKumersitsi-
nermut Nungme pissugssamut alutor-
narsautåusaoK. månamut 5350 kr. u-
nangmisitsinigssamut tunissutigine-
Karsimåput, aningaussat atomeKåsav-
dlutik præmiagssanut. åmåtaordle å-
ssigingitsunik tunissuteKartoKarsima-
vok niuvertarfingnit inungnitdlo a-
tausiåkånit.
kalåtdlit kussanartuliåinik unang-
misitsinigssame sancumersitsinigssa-
Wilo komité arKaneK mardlungnik i-
laussortaKarpoK sujuligtaissoralugo
fru Birte Christensen, komitip soku-
tiginartipå præmiagssanik sapingisa-
mik amerdlasunik pigssarsisinaunig-
ssaK. tamatumunga atatitdlugo komi-
té Kanigtukut kitåmiut tunumiutdlo
tupigdliåinik tuniniaisitsivoK Nungme
landsrådip atautsimltarfiane. tuni-
niaineK iluagterujugssuarpoK.
ukioK atauseK KångiutoK komité
nalunaeruteKarmat suj ugdlermérdlu-
ne nunamik tamåkissumik kalåtdlit
kussanartuliåinik unangmisitsinigssa-
mik. tamatuma kingorna komité mar-
dloriardlune kæmnereKarfingnut ta-
manut sågfigingnissuteKarsimavoK
taperserneKarnigssamik KinuteKar-
dlune unangmisitsinermut nagsiune-
Kartugssat katerssorneråne pigssar-
siariniarnerånilo. unangmissutigssat
sunersut agdlagtordlugit nunarput ta-
måkerdlugo nagsiunenarsimåput. u-
nangmissutigineKartugssåuput ivig-
kanik sapånganigdlo sanåt, åminit
tingmissatdlo aminik merssugkat, uv-
amernik merssugkai sarKumersine- Skindarbejder på udstilling.
Kartut
svenskit filmiliåt Danmarkip
iluane måne tåkuterKårpoK
KåuimarsaiineK pivdlugo rådip filmi-
higdilo .nålagauvfiup isumagingnigfiata
Statens Fiikncentrailiip suleKatigiingne-
risigut fiilmit Kalåtdlitt-nmnaine issi-
giingnårtairfiinigne tateutineKartartut
hutåimiik årKdigssuoeKanneriat atugau-
terpoiK. itamatuimunga peKatigibdlugo
'nalunaerutiigineKarpoK oKåtarutaussu-
ne Kuliussune ta’kutineKartoK sujug-
dleK Danmarkip iikrane mu/navtine su-
iugdlariméiidlune baikurtmexansiimassoK.
filme svenskit fiimiiiaråt ateKartoK
.. B am evognan “, a tauts ikungajak
Nungme, K’aKortume Ausianginilo ta-
kutineRartoK. filme sapåme .aprilip
26-åne Nungme bafcutiineKanpoK.
—• ilisknaineKartutut OKåtårinerme
fdme atauseK åssigit ipingasiingordlu-
Sit Kalåtdlit-nunanut nagsiuneKartar-
Pok, igdla»arfi(t aulajangersimassut
filme atauseK takussagssarissardlugo.
taimatut ånKigssussimeKainmat filme
atauseK ukiup atautsiip iingerdlane-
rane sinerissame tamarme takutine-
karainauIisassoK neriutigånput. filmit
atausinautitdlugit nagsiuneKartarat-
dilanmata filme atauseK ukiut isisamat
uigerdlaneråne Kaliåtdlit-nunjåme ta-
marme takutlneKartaraluarpoK. mutå-
mtk ånKigssussineK måina. autdlamer-
ueKappoK, Kanordlo isuniuteKarumår-
nersoK takusavarput, Kåumarsainerme
suloKataussoK Max Katzeneison OKar-
Pok.
— filmit åssigingitsut Kavsdt ukioK
måna tatoutitagssatu't pisiarineKaipat?
— 1964-ime itaikutitagssatut pisiari-
neKartut 45-50-iusåput, oKåtårinig-
ssame talkuli.tags.sat suj.ugdlit Kulit pi-
siariineRarérdlutik.
åtartorneK akitsorpoK
Katzeneison nangigpoK: — ilisimane-
karltu'tut aningaussat filminut atorne-
kartartut maixMoriautiingoriput. tai-
male maluingnartiigissumilk aigdlilerd-
ssoKaripo« laitsåt ,a(kuerssiissutigkieKar-
mat Kalåtdlilt-nunane fillmertarfingine
atausiåkåne filmiip atonneramut aki-
liutaussartut agfanmilk, 50 procenti-
mi'k, KagfameKåsassut. filmit atorne-
rait martsip autdlanKautåne akitsor-
P°k, igdloKarfit KanoK mugtutigime-
rat maliigdlugo angnertussuseKartine-
kardlune. igdioKarfit angnerussut
akitsU'iivfigineHarnerat mikissunit amg-
neruvoK, taimaingmat igdloKarfit
minignerussut anignertuvatdlangitsu-
mik akitsuivifigineKanput. Kaiåtdliit-
nunåbdle tamåt ei-Karsautigaluigo 50
procentimik akitsuineKarpoK. taima
akitsuineK nuanarineMarunångilaK, av-
dlatutdle iliorneK saperipugut.
— ukioK måna misilineK ingminut
akiiilersiinåusangatineKanpa?
— KularutigissariaKarunångilaK ami-
gartorutaussar.tut ibileriarumårtut,
ingerdlatsinerdle unigtitariaKångilaK.
piumassariineKartut agdliartortuåså-
pu't, sordlo filmit angnerussut atoisu-
nerussutdlo piumaneKairtalerumårput.
— filmit navsuiausenneKartaunerisa
a vdlångor 11 neKamerat Kåum arsaineK
pivdlugo rådime namaginøKarpa?
— må-natut årKigssussineK sujug-
dlermemit pitsaunerungåtsiarpoK, so-
runalime sule pitsaunerussungortine-
Kairsinauvdlune. danskisut OKalugtut
ajoringilåt, kalåtdl^isutdle OKalugtut
nåmagineråt naluvara. filmime oacaut-
sit atorneKartut kipitiineKarsimiagat-
dlartitdlugit danskisut kalåtdlisutdlo
navsuiaissoKartarnera atugaulexmat
filme „kipeKåtårtutut" issiginéruku-
nanpoK. KulairutigissariaKångilaK fil-
mitut sordlo „Meimeskejagt“imisut i-
liorneK mialigdlugo ingerdl'atserKig-
tariaKartugut.
filmit nutåt
filmit sujuigdlit Kulit tåssåuput nu-
nane avdlane Danmarkimilo filmiliåt
pitsaunerit ilait. oiKautigineKartutut
autdlaiiKåumut takutineKarpoK sven-
skit filmiliåt „Barnevognen" (méncap
Kamutå") Danmarkip iluane pernåu-
„Barnevognen"ime inugfaussut
kusigssamik saunernigdlo Kiperugkat,
agdlapalågkat, Kalipagkat nuerssag-
katdlo.
kajumigsårineK
taimaingmat komité uningåinarsi-
mångilaK. Kéumarsainikut udvalgit
igdloKarfingne éssiglngitsunltut ag-
dlagkatigut sågfigineKarsimåput Kåu-
marsainermilo pissortap angalaortar-
nermine kåmagtutigissarsimavå u-
nangmisitsinerup tapersersorneKar-
nigsså. ukiup ingerdlanerane Nung-
me radiop igdluane kalåtdlit kussa-
nartuliåinik sarKumersitsineKarsima-
vok, åmåtaordle sancumersitsinigssaK
unangmisitsinigssardlo radio avisitdlo
atordlugit nivtarsåuneKarsimavdlune.
Kanigtukut radiome uvdlorsiutine fru
Birte Christensen aperssorneKarpoK.
nunavtine ningiut peKatigit kåtuvfié-
ne sujuligtaissoK fru Kathrine Chem-
nitz, Nuk, nunamik tamåkissumik u-
nangmisitsinigssamik isumérKårtoK,
åma radiukut OKalugiarpoK, tåuna
Atuagagdliutine Kanigtukut ilangune-
Kardlune.
åmåtaordle nunavtine ningiut pe-
Katigigfé 28-ussut mardloriardlune
agdlagfigineKarsimåput peKataunig-
ssamut kajumigsårdlugit. komitip su-
juligtaissuata tugdlia aulisagkanik
misigssuissoK Jens Kreutzmann anga-
lassarnermine agdiagkatigutdlo kaju-
migsårissarsimavoK åma kangåmior-
miunik. fru Birte Christensen sujor-
na aussåkut tJmånamit kujåmut si-
nerssomermine tikitamine kåmagtui-
ssarsimavoK peKataunigssamut. åmale
unangmissutigineicartugssat sunere
agdlagtordlugit inungnut ingmikut
soKutigingnigtunut nagsiuneKarsimå-
put taimatutdlo nunaKarfingnut ni-
ngiunik peKatigéKångitsunut. unang-
misitsinigssaK avisérKane ardlalingne
erKartorneKarsimavoK, igdloKarfing-
nilo Kavsine kommunalbestyrelsip
suliniarnermine unangmisitsinigssaK
ilångutarsimavåtaoK.
tunissuteKarnigssaK
taimatutaoK landsråde unangmisit-
mik takutiitaussoK. fiLmiliomerme ilit-
sersuissoK inusugtOK Bo Widerberg
matuma kiingoma pitsarujugssuarnik
filmilioirtartugssatut ilimagineKarpoK.
filmime pisimassutut takutineKartut
svenSkeK amaK angutdlo nalivtine
inussutut lamerdl'anertut måpitaKartut
Widerbergip nangmineK agdlagarai.
anigutip erinanik nutånik erinarssor-
tartubuit tusåmaissångomigssane neriu-
tigå, amandlo 18-inik ukiuiik suliv-
figssuarme suldssartuvdlune angneru-
ssumik lahiguniaigaKånigitsoK. Kitomar-
tårtugssåmgoramitk atautsimut ineKa-
lerpuit inimik atausinarmik, angutdle
iluamik asangningitsoK påseriaramiuk
kisimitdluine iinumigssane amap Kiner-
på, kingomal'o angut inoKatigerKigku-
mainago nalunaerfigalugo aggeraluar-
mat. kisimilernine aliasutigigaluar-
dlugo mérartåriarame nuånåirneruler-
poK. silatuinerulersimavdlunilo mér-
Kane Kamutardlugo i.ngerdlassoK ta-
ku nc?K ars inauvd lune.
fiimine oKåtårutaussune ilaussoK
avdla tåssa frandkit filmiiåt „Ta, livet
let“ (aliasuteKamak inugit“). tåssane
tåkuneKarsinåuputaoK angut arnar-
dlo inusugtut inunerme ajortunik
ajuingitsuinigdlo atautsikordlutik atu-
gaKarnøK sapersut. filrnip awa isu-
månik isumiaKairtivilgtariaKarunånigi-
laK, Parisimime nuånårsarfiuvdluarsi-
naussuime inuneK aliasuteKamane
atomiarneK ajornarsinaussarmat si-
visumik sulivfigisinaussamik suliv-
figssarsineK saperåine. ømigut inusug-
toK filmime bakutineKartOK Frédéric
ånilångassaiiituvoK øriKigsivitsuvdluni-
lo Afrikap avangnå’tungåne ukiune
mardlungne såkutujutitdlune taimaili-
simagame. taimaingmat uvdluinanne
inuniamermine ajonnartorsiuteKarpoK.
kisame taimaibdluine pitsaussumik su-
livfigssarsivoK, nulia sujugdlenmér-
dlune nårtulerdlune ... tauvale uv-
dlåt dlåne . ..
Ingmar Bergmanip filmiliå „Som-
mennat'tens smil“ .nutåviungilaK,
Bengmanivdle filmi,liai pisoKaugili-
gagssåuinigitdlat. Bergmainip filmiliari-
ssairtaga'ine avdla'nisutdle amat angu-
titdilo inoKatigiigtamerat aniginermik
erssersiniaimeKarpoK. erKartussissuse-
rissoK Bergimann åipagssånik nuiiar-
simavoK, måna naingminermiinit inu-
sungneralåkasingmik, uviussutut ino-
Katigiumassaminik taimatut inunig-
ssamut „inerigpat“ aitsåt. erKartussi-
ssuserissup arnautigisimasså issiging-
nårtitsissartut ilagalugit utermat a-
ngutit arnatdlo asangningniakujung-
nere aitsåt iluamik autdlarnerput. ne-
rerssuartitsinermile Bergmanip sut
tamaisa årKigssupai nererssuaKatau-
ssunut ardlalingnik tupåtdlagtitsissar-
dlune. ano.
unangmisifsinerssuarmuf pKaiaussuf Der syes skindarbejder til den store
ilait merssortut. konkurrence.
sinigssamut sarKumersitsinigssamut-
dlo soKutigingningnermik takutitsisi-
mavoK, ilaussortat ardlaleriardlutik
Kinigauvfingmingne peKataunigssa-
mut kajumigsårissarsimavdlutik.
éssilissoK K’unerséK Rosing, Iluli-
ssat neriorssuisimavoK sarKumersitsi-
nerme atugagssanik inuit åssinginik
avdlanigdlo nagsitsiumavdlune.
kæmner Kåle Rosing, Ilulissat dip-
lomigssamik titartaisimavoK, tåuna
mana komitimit'akuerineKardlune. i-
sumaliorKutigineKarpoK præmiasissut
tamarmik diplomisisassutaoK, åmå-
taordle diplom tuniuneKartåsaoK u-
nangmisitsinerme penataussunut av-
dlanut præmiasingikaluartunut.
komité agdlagaKarsimavoK Dan-
markime avisinut 25-nut unangmi-
sitsinigssaK erKartordlugo, peKatiga-
lugdtaoK Atuagagdliutit annoncili-
ssartue 200-ussut naKitamik nagsine-
Karsimåput præmiasiagssanut ani-
ngaussanik tunissuteKarKuvdlugit ki-
nuvigalugit.
tunissuteKartut tamaisa agdlagtor-
dlugit Atuagagdliutine ilånguneKåså-
put unangmisitsineK inerpat.
Atuagagdliutit iluagtitdlugo nimav-
tine kussanartuliortartunut tamanut
kåmagtuteKamiarput sanåmingnik
merssugkamingnigdlo unangmisitsi-
nigssamut nagsiusserKuvdlugit. nag-
sitsivigssan julip autdlaruautåriut
kigdlenarpoK. peKatigalugo atuartu-
vut annonciiissartuvutdlo kajumig-
sårniarpavut præmiasiagssanut tuni-
ssutigssanik nagsitserKuvdlugit. tuni-
ssutit nagsiuncKarsinauput ima Kåti-
guliordlugit: Grønlandsk Folkekunst,
Hans Egedes Hus, Godthåb.
sujugdlermérdlune kalåtdlit erKU-
mitsuliortut såriarfigssaKalersimåput
tamanut tåkordliunigssamik. nunav-
tine erKumitsuliortut månamut sar-
KumilårsimångeKalutigdlo nersualår-
KarajugsimångeKaut. nalivtine uvdlut
nutåt ima agtigissumik suniusimaler-
mata, kalåtdlit kussanartuliait taper-
sersortariaKarput. kalåtdlit inuiait
sujulimingnut atanertik ånaissaria-
Kångilåt, taimaingmat kalåtdlit ku-
ssanartuliortarnerat umarsartariaKar-
poK. tåssauna tamåna unangmisitsi-
nerup sarKumersitsinigssavdlo suju-
nertarigå.
Ju lut
Da salget af Kello-både sidste år
blev mere end tredoblet, kneb det
undertiden at få produktionen til
at følge efterspørgslen, og vi be-
der derfor høfligst alle, der alle-
rede har bestemt sig — eller er
ved at bestemme sig — for en
Kello-båd til den kommende sæ-
son, om snaret muligt at indsende
Deres bestilling gennem KGH, så
båden kan være fremme i rette
tid.
De hurtige, sikre og synkefrie
Kello-Letvægtsbåde af korrosions-
fri, saltvandsbestandigt aluminium
er altid sejlklare! Først i vandet om
foråret — sidst på land ved vinter-
tid!
Der er hundreder af tilfredse Kello-
ejere over hele Grønland — tal
med en af dem!
Kello-p umiatsiåraliai tunineKar-
tarttu sujorna pingasoriautai siv-
nerdlugit amerdlingmata ilånlkut
pisiniartut tamaisa pigssaKartineK
kikut tamaisa Kello-mik angatdla-
titårumavdlutik aulaj angerérsima-
ssut — nangåginalersutdlunit —
Kinuvigiumavavut KGH avKutiga-
lugo piårnerpåmik pisiniarKuvdlu-
git, angatdlat atorfigssaKartiler-
neranut piarérsimarérniåsangmat.
Kello-p umiatsiåraliai OKitsut, per-
tujaitsut sukasut kivinerdlo ajor-
tut aluminiumit avdlångorneK a-
jortumit taratsumutdlo akiutumit
sanåt sukutdlunit autdlaratåinau-
ssarput! avdlanit sujugdliuvdlutik
upernåkut atulersarput — ukiå-
kutdlo kingugdlersauvdlutik amu-
neKartardlutik!
Kalåtdlit-nunane Kello-nik umiat-
siåragdlit untritigdlit ardlagdlit u-
miatsiårKatik pitsageKait — ilåt
oKaluteriaruk!
Åbne både Længde: Bredde: Vægt: Pris frit leve- ret i Grønland:.
umiatsiait kalekångitsut takiss.: sibss.: okimåiss.: Kal.-nun. akia:
Kello I 3,14 m 1,33 m 54 kg 1.425 kr.
Kello II 3,90 m 1,35 m 84 kg 1.825 kr.
Camper 3,75 m 1,55 m 98 kg 2.100 kr.
Nigeria 4,05 m 1,50 m 102 kg 2.400 kr.
Skærgård 4,55 m 1,77 m 171 kg 3.700 kr.
Både med halvdæk, vindrude og rat samt forersæde m. ryglæn,
umiatsiait agfarmik Kaligdlit, igalånik orkigtarfigdlit, akQmut ipiterutigdlit
ingerdlatltslssumutdlo (aKugtumutdlo) igartarfilingmlk igsiavigdlit.
Camper m. dæk
Nigeria m. dæk
3,75 m
4,05 m
1,55 m
1,50 m
113 kg
127 kg
3.200 kr.
3.500 kr.
Alle oplysninger og bruchurer fra
KØBENHAVN
ukunånga pincKarsinåuput
GRØNLAND
Generalrepræsentant: Henrik Asmussen, Løngangstræde 24, Kbh. K.
9