Atuagagdliutit - 06.05.1964, Blaðsíða 28

aulisariutit sananerine
maligtarissagssat nutåt
aulisariutit piniarneKartarnerine
nunalisineKartarnerinilo maligtari-
ssagssat nutåt KGH-mit aulajanger-
sarneKarsimåput, taukulo maligdlugit
ilåtigut OKautigineKarpoK angatdlatit
tamarmik umiatsialiorfingne sanaor-
tordluarsinaunermikut ilisimaneKar-
tune sananeKartåsassut. angatdlatit
sananeKartitdlugit nålagauvfiup umi-
arssuarnik nåkutigdlivfianit KGH-
mitdlo autdlartitanit akugtungitsumik
misigssorneKartåsåput, inerångatalo
nålagauvfiup umiarssuarnik nåkutig-
dlivfianit misigssorneKartåsavdlutik;
titartagkat maligdlugit pitsaussumik
sananeKarsimagpata aitsåt pisiarine-
Karnigssait akuerssissutigineKåsav-
dlutik.
angatdlatit 50 bruttotonsigdlit ang-
nerussutdlo pivdlugit aulajangersag-
kane nutåne taineitarpoK angatdlatit
taima angitigissut pisiarineKarnigssåt
sanatineKarnigssåtdlunit pisiniartup
umiatsialiorfiuvdlo sanassugssap
nangmingneK atsiugaKarnerisigut pi-
ssåsassoK. kigsautigineKarpatdle KGH
teknikimut nåkutigdlinermutdlo tu-
ngassutigut ikiorsisinauvoK sordlo sa-
natitsiniardlune umiatsialiorfingnut
nalunaerdlune, angatdlatigssamik ti-
tartaisitsivdlune, sananigssame malig-
tarissagssanik agdlagtuisitsivdlune sa-
najumassutdlo KanoK akigssarsiuma-
nerånik tusarniaivdlune unangmisit-
sivdlune. angatdlatinik taima agtigi-
ssunik pisiniartut tamaisa ingmikut
KGH-mit ingmikut itumik isumaKati-
gineKartésåput sutigut Kanordlo ag-
tigissumik ikiorneKåsanersut, ikiorne-
Karnigssardlo KanoK akeKåsanerson.
angatdlatit taineKartutut agtigissut pi-
siarineKarnigssåt sanatinigssåtdlunit
najugarissame niuvertumut nalunae-
rutigineKarsinåuput.
angatdlatit 50 bruttotons tikitdlugit
angissusigdlit åssigingitsut ardlaliu-
put, tåssaussut angatdlatit piniarne-
Karsimångitsut piniarneKarsimassut-
dlo. angatdlatit ingmikut piniarneKar-
simanatik nagsiuneKartut misigssor-
neKarnermik pisissugssamitdlo akuer-
ssissutigineKarnermik kingorna tuni-
neKåsaput aké tamaisa atautsikut aki-
lersitdlugit „pisiarineKarnermigsut
ititdlugit". kukunerit amigautitdlo
misigssuinerme takuneKarsinéungitsut
angatdlåmik pigingnilernerup kingor-
na aitsåt malugineKartut pisissumit
KGH-mut nalunaerutigineKåsåput ki-
ngusingnerpåmik angatdlatip tigune-
ranit sapåtit akunerisa Kulit Kångiu-
neråne. angatdlatit taimåitut pigine-
Karnerinut ugpernarsautit agdlagartat
niuvertumit pisissumut tuniuneKåsé-
put.
angatdlatit piniarneKarsimassut åma
mardlungordlugit ingmikortineitartar-
put angatdlatinut umiarssuarnut usi-
titdlugit nunaliguneKartunut åmalo
angatdlatinut nangminérdlutik Kalåt-
diit-nunåliartunut. kingugdliuvdlutik
taineKartut Danmarkime misigssorne-
Kartarput OKåtårneKartardlutigdlo pi-
sissoK sivnissigissålunit ilagalugit. a-
ngatdlatip Danmarkimit Kalåtdlit-nu-
nåliarnera pisissup akilertarpå, angat-
dlatdlo ajutusagaluarpat akigssaiau-
taussut akiligagssaralugit. angatdlatit
ikåruneKarnermingne sitdlimasersima-
ssugssåuput. angatdlatit ikålersinagit
akiat akilerneKarsimassugssauvoK. ku-
kunerit amigautitdlo angatdlatit umi-
atsialiorfingmit tiguneKartinagit per-
Kigsårtumik misigssorneKarneråne
arajutsineKarsimassut Danmarkime
iluarsitiniarneKarsinåungitdlat. angat-
dlativdle Kalåtdlit-nunånut tikinera-
nit sapåtit akunere Kulit Kångiutina-
git pisissup niuvertoK nalunaerfigisa-
vå isumaxamne kukuneKartoK ami-
gauteKartordlunit misigssuinerme ara-
jutsineKarsimassunik.
angatdlatit 50 bruttotonsigdlit tikit-
dlugit angissusigdlit umiarssuarmik
Kalåtdlit-nunåliåuneKartut pivdlugit
KGH nalunaerportaoK angatdlatit u-
miatsialiorfingne inerångata sitdlima-
serdlugit KøbenhavniliåuneKartartut
KGH-p umiarssualiviane inigssineKar-
tardlutik. tåssunga pinermingne KGH-
mit tiguneKartarput, misigssorneKar-
tardlutik oKåtårneKartardlutigdlo. a-
ngatdlatit Københavniminermingne
Kalåtdlit-nunåliåuneKarnermingnilo
sitdlimaserneKarsimassarput. angat-
dlatit Kalåtdlit-nunånut tikissuneKar-
nermingne aké tamaisa akilersitdlugit
tunineKartarput. tuniuneKartinagit
niuvei'tup isumagisavå umiatsiartåta,
pisataisa såkoKarpatdlo såkuisa titar-
tagkat, navsuiautit, sut tamarmik ing-
mikutårdlugit ersseridgsumik agdlag-
torneKarnere il. il. maligdlugit suliari-
neKarsimanérsut misigssorneKarnig-
ssait åmalo pisissumit sivnissigisså-
nitdlunit akuerineKarnigssait.
angatdlatit umiarssuarnut Kalåtdlit-
nunåliartautinut usititdlugit nunalisi-
neKartut misigssorneKarnerine ajoKU-
serneKarsimassut, kukuneKartut ami-
gauteKartutdlunit påsineKarpat umiat-
sialiorfingme iluarsaissoKarsinauvoK
aitsåt iluarsaisitsinigssap niuvertumit
akuerineKarnerata kingorna. iluarsai-
neK autdlarnerneKartinago niuvertu-
mit KGH ilisimatineKåsaoK, iluarsai-
ssoKarnigsså umiatsialiorfingmut a-
ngatdlåmik sanassumut sitdlimasiv-
fiusimassumutdlo imalunit sitdlima-
sivfiusimassumuinaK KGH-mit naJu-
naerutigineKarKårsinauniåsangmat.
KGH akuersserérpat aitsåt iluarsai-
ssoKarsinauvoK. angatdlatit atautsi-
kordlugit umiarssuarmik ingmikut
åtartugkamik nunaliguneKartut ajoKU-
sersimagpata, kukuneKarpata amigau-
teKarpatalunit iluarsainigssaK nåku-
tigdlisitamit KGH-p autdlartitånit au-
la j angerneKarsinauvoK.
„åipagssånik misigssuissarneK" ma-
tuma sujornagut atorneKartOK matu-
ma kingorna atornérutisaoK. angat-
dlatip sananeKarnerane kukunerit a-
migautitdlo misigssuinerme takuneKå-
ngitsorsimassut angatdlatip atorne-
Karnerane aitsåt malugineKartut iluar-
sarneKarnerine aningaussartutit taor-
serneKarnigssainik piumassaKarneK
nalunaerutigineKåsaoK angatdlatip
Kalåtdlit-nunånut tikineranit sapåtip
akunere Kulit Kångiutinagit.
OKautigineKåsaoK erKartorneKartut
tåssaungmata maligtarissagssat nutåt
pingårnerussortåinait. inåssutigine-
KarpoK aulisartut nangmingnérdlutik
maligtarissagssat Kimerdlusagait. ma-
ligtarissagssat nutåt kalåtdlisut nug-
terneKarsimassut niuvertut pigait
tåukunångalo piniarneKarsinåuput.
aulisariutit piniagagssat piårtumik
piniartariaKarput. aulisariutip sanane-
Karnera (sananigssap piarérsarneKar-
nera iléngutdlugo) Kåumatinik arKa-
neK-mardluk migssiliortunik sivisu-
ssuseKartarpoK. augustip kingornagut
angatdlåmik umiarssuarmut ilautitsi-
neK angatdlativdlunit nangmineK
ikårtineKarnera navianarsinaungmat,
aulisariutit sananeKarnigssåt augustip
naggatåta kingorna akuerineKarsima-
gångata nautsorssutigissariaKartåså-
ngilaK ukiume tugdlerme nunalisine-
Karnigssait.
Hundested Motor
Vore motorer leveres nu med letmetal-
stempler. Det betyder stærkt forbedret
brændstoføkonomi, mindre forbrug af
smøreolie, betydelig kraftforøgelse og mi-
nimale rystelser.
motoriutivut måna tunini-
artalerpavut letmetalinik
stempelilerdlugit. tamatu-
ma kingunerai aningau-
ssat orssugssamut atug-
kat pitsaunerungårtumik
ilevKåmeKartalernerat,
oliemik atuinikineruler-
neK, angnertungåtsiartu-
mik motorip såkortuneru-
lernera sajugpilungnerit-
dlo mingnerpåt.
Hundested; Motorfabrik
Telegramadresse: Propelmotor
Hundested
Den lille havfrue
Hærværket mod Den lille havfrue i København, har vakt harme verden
over. Statuen er nu fil reparation, hvor den bliver torsynet med et nyf
hoved, så hurtigt det lader sig gøre. Her bliver fingeraftrykkene på sta-
tuen fotograferet, før den bliver kørt bort til reparation.
KungusutarianguaK
KungusutariånguaK Københavnip sigssåne Langelinieme inigssineKarsi-
massoK fakornariarpagssuit aluforssaufigivdluarfagåf unuarKussivdlune
Kanigiukut niaKuerneKarsimavoK, inussaliap bronzeussup niaKua pilag-
torneKarsimavdlune. kamanaitdlisårineK silarssuaK tamåkerdlugo narrau-
tigineKarsimaKaoK nunanitdlo åssigingifsunit aningaussanik nagsiussaKar-
foKarsimavdlune kussanaitdlisårissumik påsingnigtup akigssarsiagssainik.
måna KungusutariånguaK nutåmik niaKulerniarneKalerpoK suliarineKarKår-
nera gibsimut kuissaK najorKutaralugo sapingisamigdlo piårtumik iner-
niarneKardlune. fåssa kamanaitdlisårissup inuvaisa naKinere politinit åssili-
neKartut inussaliaK iluarsåuneKåsavdlune autdlaruneKartinago.
agdlagtoH
HERMAN MELVILLE
(nangitaK)
taimaitdlunime nunap timåmiup
pumpit Kimåpai ilanilo maligtigalugit
sujuarterdlutik sipilit Kånut ingipoic
anertikalerdlunilo. kinå augpalugtui-
nauvoK, issai augialigdlutik åmalo
Kaumigut aitdlernine atdlarterdlugo.
nalunaraluarpoK aKugtup angut tåuna
taima KasutigisimassoK kamagsårniar-
simagåmiuk suna sujunertarisimane-
rå, kisiåne tåssa ima pissoKarsimavoK:
aKugtoK umiarssup Kåtigut aggersima-
vok Steelkiltilo nålagkerdlugo kostit
aerKuvdlugit umiarssuvdlo Kåne pulu-
kip anérsimassup anai salerKuvdlugit.
umiarssup Kåvata taima salingnig-
sså umiarssuarmiut tamarmik suliag-
ssavingmigsut issigissarpåt, téssalo
uvdlut tamaisa nikitautdlutik saligi-
ssarput anorerssuartarnere entarsau-
tigingikåine.
taimane Town-Ho pumpertuartaria-
Kalermat umiarssuarmiut avgorneKar-
simåput nikitautdlutik pumpertar-
tugssångordlugit, suleKatigigdlume
ilainut Steelkilt nålagångortitausima-
vok taimaitumigdlo isumaKarnara-
luardlune pissariaKåséngitsoK suku-
jungnik sordlo pulukip anainik sali-
gissugssångortisavdlugo. tamåko so-
Kutåungikaluartut erKaivåka erssersi-
niardlugo angutit tåuko mardluk akor-
nåne pissutsit pitsauvatdlårsimångit.-
sut erssersiniardlugit.
kisiåne OKalugtuarineKartut malig-
dlugit tåukuinausimångitdlat. aKugtup
nivautaK aerKugamiuk nipå makitar-
palungårame éssigisimavå sordlume
Steelkilt kinåtigut Kiseriåinarsimagå.
kiavdlunit arfangniane umiartortarsi-
massup perKussut taimåitoK påsisi-
nauvå, tamånalume nunap timåmiup
påsivdluarsimagunarpå Kularnångit-
sumigdlo avdlanik åma påsissaKarsi-
måsaoK.
kisiåne oKauseKarane encigsisimav-
dlunilo igsiåinarpoK malugisimagunar-
dlugule aKugtup suangassarnerata
makitarpaloKissumigdlo ajuatdlagtitsi-
nerata ilumine ingnertut itoK ikisima-
gå månalo siaruaukiartulersoK.
kisiåne tåssa taimåikaluartoK Steel-
kiltip nipine avdlångortinago anerti-
karneruinardlunile akisimavå umiar-
ssup Kåva salitagssarinago taiméitu-
migdlo taimaisiorumanane. Steelkiltip
umiarssuarmiut inusungnerssait pum-
peKatausimånginamigdlo Kasuerdluar-
simassut sanerterKuvdlugit aKugtune
OKarfigisimavå, kisiåne Radney OKau-
sipilugtorssuångorpoK nåpajatdlo er-
Kamingne sulisimassut kautåt tigoriar-
dlugo Steelkilt ornilersimavå.
taimaisingmat Steelkiltip ingminut
nålagkersimaniaraluarnera avdlångu-
lersimavoK, taimåitordle sule aKugtu-
ne silagtortiniardlugo såimarsarsima-
galuardlugo. kisiåne iluaKutåungilaK
aKugtordlo kåutamik sujorasårivdlune
KanigdliartuinarpoK.
tauva Steelkilt nikuisimavoK nåpar-
tatdlo kåvigdlugit Kimårussålerdlune,
kisiåne aKugtumit malerssorneKar-
tuardlune. sule atausiardlutik nåpar-
tat kaujatdlagsimavait, tauvale pinga-
jugssånik kaujatdlagkiartulisagaluar-
dlugitdlo Steelkilt avdlångoriassårpoK
aulajangersimavdlunilo malerssorti-
narniarane, unigpordlo aKugtunilo så-
terdlugo OKarfigisimavå:
„mr. Radney, perKussutit nålagku-
mångilara. una kautaK péruk, taimai-
siorumangikuvit KanoK iliornerpit ki-
ngunere nangmineK akissugssauvfigi-
savatit". kisiåne aKugtoK silaerututut
ilivdlune KanigdliartuinarpoK, månalo
Steelkiltip kinå agtungisungavigdlugo
kåutamik sujorasålerpå oKalupilugtor-
ssuvdlune. tauva Steelkiltip arritsu-
mik agssane tunuartikiartulerpå aKug-
tumigdlo kåutamik mingulerterKigdlu-
ne kine agtulivinguatsiarålo agssane
peKerulorsimassut sujumut autdlariar-
tipai aKugtordlo agdleruinaisigut tig-
dlugdlugo. aKugtoK ingnåtdlagissamik
erKugaussutut upipoK Karnanitdlo
augssuaK taimågdlåt tigssalugpoK sor-
dlume arfeK toKusardlune anerterina-
kasitdlartoK.
aKugtumik nivdliatdlagdlune kaler-
risårinigsså sule periéngitsoK Steelkil-
tip noKarut KaningnerpåK tigusimavå
majuardlunilo umiarssuarmioKatitik
mardluk nasigtut ornigsimavdlugit,
angutitdlo tåuko mardluk Steelkilti-
tutdlo nunap timåmiuput taserssuit
sigssåine agdliartorsimassut.
kisiåne tåssa imaisiatdlåinartOK u-
miarssuarmiut ivko pingasut aKugtu-
nit inusungnerussunit pingasunit nau-
lingniartartunitdlo sisamanit ungune-
Karsimåput. taimaisingmat umiar-
ssuarmiut malerssugaulersut nåkakå-
jussåinavigdlutik nåparutitigut atersi-
måput umiarssuvdlo Kånut pigamik
Steelkiltertartik umiarssup Kåtigut
uniéinangajagdlugo sujuanut Kimar-
ngusimavåt. umiarssuarmiut avdlat a-
kuliusimåput ilåtigutdlo Steelkiltiku-
nut ikiuniaraluardlutik ingmingnut
parrutinalivigsimavdlutik. taimaitdlu-
nime umiarssup nålagå nagdliusima-
vok unåK tigumiardlugo aKugtunilo
nukardlit perKUsimavdlugit inupiluk
tåuna Steelkilt aKumukauterKuvdlugo.
akugtuseriarane umiarssup nålagå
inuit akorninanut unåminik kapisse-
riartarpoK Kularnångitsumik Steelkilt
erKoriartaraluardlugo, kisiåne tåuko
sivitsungitsoK avigsårKuput nåparu-
tivdlo sujorna tungånut pivdlutigdlo
nåpartarssuit sisamat upitipait ing-
mingnutdlo avssiaKutsiutdlugit.
tauva umiarssup nålagåta inileri-
ssuminut igdluinarssutit aisipai ig-
dlugtutdlo igdluinarssuserdlune u-
miarssuarmiut Kimåsimassut suanga-
vai anitdlarKuvdlugit.
årime Steelkilt pigsigpoK nåpartar-
ssuit Kåvisigut nålagartik Kanigdliar-
tulerdlugo OKardlune toKusinaugåne
ilisimåsavdlugule umiarssuarmiut ta-
mardluinarmik makikumårtut. umiar-
ssup nålagåta tamåna ilumortoK ku-
larisimasinåungilå taimalo igssuttsav-
dlugo nangåsimavdlune, nålagkisima-
vordle imaersainertik nangeridsagåt.
„neriorssorsinauvisigut KanoK ilior-
Kigkumanata suliartorKisaguvta? “
Steelkilt aperisimavoK.
„pumperiartorniaritse! neriorssuiu-
mångilanga. erninaK pumpinut! u-
miarssuaK kivisiniarpisiuk?"
„umiarssuaK kivisitdlugo?" Steelkilt
suaorpoK. „Kårne kivlnariånguardle.
umiarssuarmiumik atautsimigdlunit
pumperKigtoKalisångilaK neriorssuiu-
mångikuvit pisimassoK månåkut pi-
ssok akiniarniardlugo KanoK iliuseKa-
rumanak." tauva umiarssuarmioKatine
Kiviardlugit aperisimavai tamatumu-
nga KanoK OKarumanersut. umiar-
ssuarmioKataisa suaortardlutik akisi-
mavåt isumaKataunertik takutitdlugo.
„KanoK pissoKarsimaneranut uvanga
pissungilanga," Steelkilt nålagkaming-
nut taimatut OKalugpoK. „OKalugfigi-
galuarpara kautaK ilisagå malersso-
rungnaerKuvdlungalo. kisalo nalungi-
kaluardlugo uvanga umiarssuarmik
sanertugssåungitsunga pingitsailinia-
raluarpånga. ilisimassariaKaraluarpå
buffaloK kamagsågagssaringinamiuk.
ila inussama ilakåsiat napisimånguat-
siarpara kavssuma umassupalåp ag-
dlerorssuanut torrukavko. umiarssup
nålagå, ugpernarsaivfigisavavkit pum-
periartusassugut ilumutdle neriorsso-
rumaguvtigut ajortumik pissoKarKig-
sinauneranut autdlancautausinaussu-
mik iliorniåsångitsutit. silatusårniarit
pisimassordlo puiordlugo. inugtaråvti-
gut ajunginerussumik piniartigut kx-
salo pitdlarneKarumångilagut.“
„pumperiartorniaritse! neriorssuiu-
mångilanga!"
„umiarssup nålagå OKarfigisavavkit.
Kanordlunit ajulårtumik piniångilavti-
git sassuniångikuvtigut, téssame nivi-
ngagauniångilagut iperartorumanata
neriorssorumångikuvtigut sulendliså-
ngilagut.“
„tauva inivsinut aterniaritse tasa-
manituardlusilo.“
„ajungilaK taimaisiusaugut", Steel-
kilt suaorpoK. kisiåne amerdlanerit
tamåna akerdliuvfigisimagaluarpåt
naggatågutdle amerdlanerssait akuer-
ssisimåput atialerdlutigdlo nånutut
suvdluliamingnut iseriartulersutut Ka-
timalugtuinarssuvdlutik.
taserssuit sinåmioK kingugdliuvdlu-
ne åmut tarriniariartoK umiarssup nå-
lagå pigsigpoK aterfiatalo matua ma-
tupatdlagkamiuk aicugtuminik nukar-
dlernik ikiorneKardlune parnaerpå så-
nerutserdlugulo. umiarssuarmiut ilait
isårissap silatånut pårssissuliupai sa-
Kissumutdlo suaordlune parnaersåu-
ssuaK kångusak aerKuvdlugo. tauva
tikiungmago mato ikersitsiardlugo
åmut suaumissarpoK matupilora-
miugdlo parnaerdlugo atånit magpi-
gagssaujungnaerdlugo. angutit Kulit
taimaisivdlutik parnaerussaulerput
sivnerilo 20-t erKåne kisimik umiar-
ssup Kåne takugssaulerput.
unuaK tamåna umiarssuarme aKU-
miut kisimik sujumut isåriåne pårssi-
put umiarssuarmiutdlo ikileKissut ulå-
putinavik pumpertuarput. kisiåne
unuaK tamåkerdlugo erKigsisimassu-
mik pissuseKarput atugkanutdlo aker-
dliunermik erssersitsiniartoKångilaK.
(nangitagssaK)
28