Atuagagdliutit - 18.06.1964, Blaðsíða 11

nunavtine perKingnerpåt
Alle oplysninger og brochurer fra ukunånga pinenarsinauput
KØBENHAVN GRØNLAND
Generalrepræsentant: Henrik Asmussen, Løngangstræde 24, Kbhv. K.
Alt hvad De behøver
til opvarmning
DET DANSKE KULKOMPAGNI
RÅDHUSPLADSEN 14 • CENTRAL 9214
Slæbejolle KELLO 1 kalitaK
„Kello 1“ er den ideelle slæbejolle
— den er let og rubust, og mod-
standsdygtig overfor stød og slag,
hvilket gør den specielt velegnet til
sejlads i grønlandske farvande.
Kello I kræver ingen vedligehol-
delse, den er altid sejlklar og na-
turligvis synkefri. Bådens ringe
vægt — kun 54 kg — formindsker
vandmodstanden og belaster der-
for motoren mindst muligt — sam-
tidig med at båden er nem og
handy.
„Kello 1“ slæbejolle er ligesom de
øvrige Kello-både fremstillet af
korrosionsfri og saltvandsbestan-
dig aluminium af enestående styrke.
Løb ingen unødig risiko med Deres
båd — køb en KELLO!
Åbne både
umiatsiait Kaleicångitsut
Kello I
Kello II
Camper
Nigeria
Skærgård
„Kello 1“ kalikatagssandgdluartu-
vok — OKeKaoK KajangnaeKalunilo,
åma kagdlukaluardlugo aporaluar-
dlugulo imåinas avdlångorneK a-
jorpoK, taimåitumik Kalåtdlit-nu-
nåta imaine kalikatarisavdlugo piu-
kunaKaoK. „Kello 1“ aserfatdlagtai-
lisavdlugo pissariaKångilaK, sukut-
dlunit atoriåinauvdlune piarérsi-
massarpoK sorunalume kivisinau-
nane. umiatsiait OKeitigame — 54
kg-inaugame — kalitdlugo OKeKaoK
motorimutdlo agsorugtitsisinauna-
ne umiatsiardlo tamatigut piumi-
naKaoK atoruminaKalunilo.
„Kello 1“ kalikataK umiatsiat Kel-
lot avdlat åssigalugit aluminiumit
nungujartorneK ajortumit taratsu-
mutdlo akiutumit ninguvdluinartu-
mitdlo sanåjuvoK.
pitsaussumik umiatsiartårusugku-
vit — pisiaruk KELLO!
Bredde: Vægt: Pris frit leve- ret i Grønland:
siliss.: OKimåiss.: Kal.nun. akia:
1,33 m 54 kg 1.425 kr.
1,35 m 84 kg 1.825 kr.
1,55 m 98 kg 2.100 kr.
1,50 m 102 kg 2.400 kr.
1,77 m 171 kg 3.700 kr.
Længde:
takiss.:
3,14 m
3,90 m
3,75 m
4,05 m
4,55 m
Både med halvdæk, vindrude og rat samt førersæde m. ryglæn,
umiatsiait agfarmik Kaligdlit, igalånik orKigtarfigdlit, asumut ipiterutigdlit
ingerdlatitsissumutdlo (aKugtumutdlo) igartarfilingmik igsiavigdlit.
Camper m. dæk 3,75 m 1,55 m 113 kg 3.200 kr.
Nigeria m. dæk 4,05 m 1,50 m 127 kg 3.500 kr.
KUL
KOKS
CINDERS
OLIE
OLIEFYR
TANKE
månimiut ineriartornerme peitatao-
rusoKaut. måniuna inuit ingmingnut
namaginångitsut avdlanigdle tusaga-
Karusugtut, taimaingmat pingårute-
itaKaoK radiukut avåmut atåssute-
Karsmaunigssåt.
nakorsait Ole Skov Avanerssuar-
me Kåumarsainermut tungassunik
soKutigissaKaxaoK, K’ånåp avisiata
„Hainang“ip, nunavtine avisérKat
pitsaunerpåt ilåta årK'igssorneitarne-
rane pexatauvdlune.
— avisérKat amerdlanerit nipaer-
dlugajugput, månile taimåikunångi-
laK, tamånalo pissuteicångilaK avisip
årKigssomoKarneranit. månimiut ag-
dlagkumatoKaut, normorut tamaisa
atuartut agdlagainik pingasunik si-
samanigdlunit ilångussaxartoKartar-
dlune. åma avise pisiariumaneKarta-
KaoK. K’ånåme pigissainilo igdlut
102-ussut ilaisa 90 „Hainang“ pisia-
rissarpåt.
kartofleKångitsoK
Thule katerssortarfeKarpoit filmer-
tarfiussumigtaoK, sapåtip akuneranut
mardloriardlune filmertoKartardlune.
— filmit ajungikaluarput, nakor-
saK Skov OKarpoK, sinerissamile ig-
dloKarfingne avdlanisut akornutigåt
filmip KanoK imaKarneranik navsui-
auteKånginamik. sordluna filmip i-
ngerdlanera imaxamersiordlugo pui-
sa Kåvinut nipitineKarsinaugaluar-
tOK. erKumlportaoK Københavnimit
torxåinardlugo filminik pilersorneKå-
nginavta, nauk maunga Københavni-
mit atåssutigigsårtigissoK. sorme åma
filmit sujuleKutigssåinik maunga
nagsiussissoKartångila?
niorKutigssanik pilersorneKarneK
pivdlugo nakorsaK nalunaerpoK kar-
toflit nungutartut ukiortåp migssåne.
månékutaoK imiåraKaranilo imigag-
ssaKångilaK. neriorssuissoKarsima-
vordle niorKutigssanik pilersorneKar-
neK ukioK månamit pitsångorsaivfi-
gineKarumårtoK. nautitanut toncor-
sivigssamik nigdlatårtitsivigssamig-
dlo tikitoKartugssauvoK.
— isumaitartoKarniaKinane mane
sumik pisimassoKartångitsoK. nuima-
ssut kikutdlunit sakutoKarfingmu-
kartut maungnångitsortangitdlat.
K’ånåmut pivdlune inuit ilisariligkat
amerdiissarput, nakorsaK Skovip o-
itautsine naggaserpai.
Julut
.... ......
bilimik sikukut
— måne inuit KaKutigdrtumik per-
Kexaut, nakorsaK Skov nangigpoK.
Thul ep entå kitåningamit tuberkulo-
simik nåpauteKarfiiingineroKaoK. si-
låinaup panernera imaita tamatumu-
Aga pissutausimasinauvoK, åmale i-
nuit perKigsarnerat pingaruteKångit-
sorunarane. akugtungitsunigdle nu-
agtoKartarpoK. tomatumunga pissu-
taugunardlune såkutoKarfingmut av-
KuteKatdlagtå-rnera. KaKutigortumig-
dle nuagdlugtoKartarpoK.
— nakorsauvdlune ajomaitsuinau-
SunéngilaK, nakorsaKarfik taima iso-
rartutigissoK?
•— nakorsaKarfik isorartoKaoK, tai-
fnåikaluartordle nakorsaK pujortulé-
i'aKångilaK. angatdlatit mardluk niu-
vertoKarfiup pé umiartorfiusinaune-
rata nalåne atordluarneKartarput ni-
uvertoruseKarfingnut pajugtutigalu-
git. taimaingmat amerdlanertigut na-
korsaK Kimugsimik angalassarpox.
niuvertoruseKarfit ungasingnerssåt
Savigsivik ingerdlavdluaråine uvdlut
Pingasut atordlugit tikitagssauvoK,
tåssa kisiåne silantigsioråine aitsåt.
— nakorsaKarfik niuvertoruseKar-
fingnut radiukut atåssuteKarpa?
— nåparsimavingme radionarpoK
autdlakåtitsissutitalingmik, niuver-
toruseKarfltaoK autdlakåtitsissuti-
hguaitardlutik. uvdlup unuavdlo i-
ngerdlanerane akuneK avdlortardlu-
Bo niuvertoruseKarfingnit nåparsima-
vik radiukut atåssuteKarfigineKar-
tarpoK, nakorsaK aggentuneKarsi-
nauvdlune. nåparsimalersut ajorpat-
dlångikangata nangmineK aggerKU-
ssarpavut, pitsåunginerugångatale
nakorsap nangminérdlune nåparsi-
tnassut aissarpai. niuvcrtoruseKar-
fingnut Kaningnernut bilimik siku-
kut naparsimassunik aigdlertarpugut.
amerikamiut ikiuiumatut
— tåssångåinaic pissoKartitdlugo
KanoK iliortoKartarpa?
■— amerikamiut ikiuiumatussaKaut
téssångåinaK pissoKartitdlugo. ting-
missartumik sungiusartuaramik ilua-
mérsumik suliagssaKardlutik iluariv-
dluartarpåt. taimaingmat. sungiusar-
nermut ilångutdlugo ikiuiniartoKar-
tarpoK. ivsåinaK nukigpiarxat ilåta
Kingame saornga aserormago såkuto-
Karfingmut ikiortigssarsioravta aku-
herup åipå avigdlugo KångiutlnartoK
Folkesundheden i Thule hænger sikkert
også sammen med, at man året rundt har
adgang til en nærende kost. Her ses en
fanger på kødstilladset.
Avanerssuarme inuit perKeningmata ilå-
tigut åma pissuteKarunarpoK inuit ukioK
kaujatdlagdlugo kiinigtunik nerissagssa-
itartarmata. tåssa piniartoK ikånit nenimik
aigdlersoK.
avanerssuarmiut kinguågssiutitigut nåpauteKångitdlat tuberku-
loseKångitdluinangajagdlutigdlo. tåvanimiut pcndgsaKaut, ki-
tåmiut tåvunga pissut perKigsangitsorssuartut isumaKarfigine-
Kartardlutik, nakorsaK Ole Skov onarpoK
Forsamlingshuset i Thule er en tidligere
håndværkerkantine. Der er biograflokale
J huset og et mindre lokale, som bruges
Dl møder.
:.s • \iW'W°w
• :
K’ånåme katerssortarfik sujornagut suli-
ssartut nerissarfigisimavåt. igdlo filmertar-
feKarpoK mingnerussumigdlo atautsimi-
tarfingmik initanardlune.
K’ånåK nunavtine igdlonarfit siamasingnerpånik pigissanartut ilagåt, tai-
måitordle avdlanut nalerKiutdlugo inukitsoK. månåkut Thule ernålo isorarto-
KissoK 500 sivnitsiåinardlugit inoKarpox. taimåitordle Thulep kommuniata per-
rumåtårutigisinauvå inugigamigit nunavtme perKingnerpåt. kinguågssiutit nå-
Pautait tuberkulosilo Avanerssup inuinit nanertuingitdlat. ukiut mardlungu-
lersut sujugdlermérdlunc tåvane toKussoKarpoK Kanigtukut, Iokussok tå-
ssauvdlune angut utoritaK.
■— evKiluisåmerup perKigsårneruvdio tungåtigut avanerssuarmiut sujuarsi-
maKaut, nakorsaK Ole Skov OKarpoK. kitåmiul maunga pissut perKigsångit-
sorssuartut isumauarfigineKartarput. Kaerxussat kikutdlunit nangmingneK ti-
torfilissartarput. Kaentussissutdie titorfé atorneKarångata tamatigut Kalang-
hCKartarput KaerKussat anigångata. natermut KiserneK ajortuliarssuartut issi-
SineKartarpoK.
Alle tjenesteboliger i Thule er forbundet
med hinanden ved et overbygget rørsy-
stem, hvorigennem damp og elektrisk
kraft ledes. Der er telefoner i samtlige
tjenesteboliger.
neKardlune. avingarusimassume na-
korsauvdlune torKigsisimanarpoK a-
merikamiut Kanigtume najugaKar-
mata. amerikamioKangitsugpat ilåne
Kanoit iliornigssaK nalorninartåsaga-
luarpoK.
radio nipangerångat
Knungup Pitarssuvdlo atuagkia-
mingne oKalugpalårissarpåt kaper-
dia tdlarångat perdlerortoKartartoic.
— atausinarmik angnikitsungua-
migdle taimailissumik takusimavu-
nga, perdleruvigsortumigdle takusi-
mananga. malungnarpordle kaper-
dlatdlarångat inuit erKigsivérutartut,
pingårtumik Kauj artulingaj alerångat.
taimailigångat sinigssaerutut tusar-
ssaulersarput, sianiutilugtunigdle su-
jumugaKarsimångilanga.
— Kavdlunåjuvdlune AvanerssuaK
kiserdliornaKå?
— taimatut misigisimanångilaK, a-
kugtungitsunik agdlagarsissåinarav-
ta, månile Kalåtdlit-nunåta ilainut
avdlanut radiukut atassuteKarniarneic
maKaissinartaKaoK, Kåumariartomera
ilutigalugo Kalåtdlit-nunåta radioa
tusarssaujungnaertarmat. sujorna
tingmissartumik ajunårtoKarmat uv-
dlut 14 Kångiungmata aitsåt tusar-
parput.
K’ånåme atorfigdlit igdlue tamarmik Kuli-
ssanik ingmingnut atåssusersugåuput ai-
lamut ingnåtdlagissamutdlo avKutitaling-
nik. atorfigdlit igdlue tamarmik åma tele-
fonekarput.
AvanerssuaK nunavtine nakorsa-
Karfingnit kiserdluinarme sule kingu-
ågssiutit nåpautåinit tikineKarsimå-
hgilaK. tuberkulose åma atugåungit-
dluinangajagpoK. 1960-ime „Misig-
ssut“ tåvane angalaormat ikigtumim-
hguit ajoKuteKartut påsinexarput. ta-
hiåna pissutigigunardlugo nåparsi-
fnavingme 13-inik sinigfilingme inig-
ssat .agfåinait ukioK kingugdlex mig-
ssiliordlugo atorneKarsimåput.
tingmissartumik aigdlersumik tikito-
KarpoK, såkutoKarfiup pilagtaissar-
tuanukåussissugssamik.
åma Kanigtukut nukagpiarånguaK
Kissungmik ingigigsumik issimigut
kapingmat, amerikamiut angnertoKi-
ssumik ikiuiniarput, aKaguinartoK
nukagpiaraK Københavnimut pissu-
KRYOLITSELSKABET ØRESUND
KØBENHAVN
n