Atuagagdliutit - 10.09.1964, Blaðsíða 2

atuartartut
agdlagait
nipimit sukanerulerfiup nalåne
avisit pissannerssue
taimatut KuleKutalingmik Nanortalingme niuvertoii Aage
Chemnitz igdloKarfiup aviserane „TusardluarnåK“me agdlag-
poK avisit pissaunere pivdlugit:
„,,TusardluarnåK“me normume ki-
ngugdlerme Tasiussap kraniata ag-
dlauserineKarnera piniariartoK ator-
tugssai itangarssuardle piniameKarsi-
massut Kangale tingmissartukut ig-
pagssåne tikiuteratånguarput, uvdlu-
milo avise atualerugko KUlarnångit-
sumik tagpava Tasiussame sårug-
dlingnik natdluissoKarungnaersimå-
saoK.
miserratiginiångilara niuvertoruse-
Karfit mingnerussut sujunigssånut
isumagissara tåssaungmat agdliartor-
ti'neKésångitsut ilåtigutdlo niuverto-
Karfingnut Kanigpatdlåt sordlo Tasiu-
ssan nungutmiarneKartariaKardlutik.
nalungilara tamåna tåssångåinartu-
mik pisinåungitsoK taimåitumigdlo
inuit nunaKarfingne tåukunane naju-
gaKartut inuniarnermingne tunissag-
ssiornermingnilo ikiorneKartariaKar-
tut månalo pigilerigait aserfatdlagtai-
lineKartariaKardlutik. tåssungalo ata-
titdlugo taiginarsinauvara 1964-ime
Tasiussame KGH-p pigissainik aser-
fatdlagtailinigssamut atugagssatut ka-
titdlugit 45.000 kr. Ki'nutigisimavdlu-
gitdlo pisimagavkit aningaussat av-
dlanut atorusungnaraluaKissut.
kranilo uterfigilara. upernåK aprili-
me GTO Kinuvigåra niuvertoruseKar-
fit krané pumpilo tamaisa misigsso-
riartorKuvdlugit, månalo tikitdlugo
ardlaleriardlutik erKaisineKartara-
luardlutik suligoK sulissugssaKartingi-
lait, kranivdlo motoria tåuna suliag-
ssissutinut tamåkununga ilauvoK. tai-
manikut GTO topstykkigssånik nutå-
mik agdlagtitsisimavoK sunauvfale
kukussumik tikitorsimavdlutik, akug-
tungitsumigdlo niuvertoruseK, auli-
sagkerisitsissoK kommunefogedilo ag-
dlagaKartarsimangmata soruname
GTO nukingisårtuartarsimavara,
KGH-milo aulisagkerivingnik nåku-
tigdlissutitaussoK Kinuvigalugo nuna-
Karfingnit avdlanit taortigssaugat-
dlartumik motorimik norKåissuter-
Kuvdluta, nangminerdlo åma K’aKor-
tume norKaisimagaluarpunga pigssa-
KartineKarsimångilagutdlo. månalo ki-
same atortugssat tikiput; tamånalume
KujanaKaoK, tutsiungmat Tasiussame
amussivdluartalersimassut".
Aage Chemnitz.
taimatut KuleKutserdlugo Hans Ja-
nussenip A/G-me KGH-p umiarssuar-
tåva „KununguaK" issornartorsiorpå,
isumaKardlune umiarssuaK sukåipat-
dlårtoK. tåssunga atatitdlugo herr.
Janussen navsuiautilårniarpara umi-
arssup sukåssusia nåmaginarnerar-
dlugo, téssame A/G sule kissalårtoK
maunga Påmiunut apusinausimang-
mago. A/G-p kingusinårdlune mau-
nga ångutarnere avdlatut agdlause-
rineKarsinaugunarput. nalungisara
nåpertordlugo avise A/G sisamångor-
nikut naKineKartarpoK umiarssuar-
mutdlo sapåtikut autdlartartukut å-
ngusinaugaluardlune nagsiuneicar-
nigssaminut. tassame naKineKarner-
minit uvdlut sisamat Kångiunerisi-
gut.
uminartaKaorme avise uvdlunik 14-
inik sivnerdlugitdlunit pisoKåussusi-
lik tiguvdlugo, måssa ilisimagaluar-
dlugo umiarssuåkut nagsiuneKarune
piårtumik apusinaugaluartoK, åmalu-
me „KununguaK“p aulajangersima-
ssumik angalanera nåkutigineKarne-
rusimassartugpat, nalungilarput „Ku-
nunguaK" nangminerissaminik ag-
dlagkeriveKartoK, kingusinårtarnerit-
dlo agdlagkerissarfiup pissussutigssa-
ringikai, avisime naKiterivingmit
ingerdlatinardlugit umiarssualiviliåu-
neKarsinaungmata.
neriutigåra kujatåmiut A/G-mik
atuartaartut tamarmik soKutigiumå-
råt, månilume pissartagaligpagssuit
piårtumik iluarsineKarKugaluaKåt, a-
visime sujunigssame kingusinårane ti-
kitarKugaluairigamiko. åssersutigalugo
taisinauvara: atuartartut Kalåtdlit -
nunåta radioatigut autdlakatineicaru-
mårtugssat ilisimarérusugtaraluaKiga-
mikik tikiårKussaraluaKåt, imåiså-
ngingmåme Kangale autdlakåtineKa-
rérsimassuinait avisime tikerdlåme a-
tuarsinauvdlugit.
atuartartut ardlagdlit sivnerdlugit
Benny Thomsen,
Påmiut.
Ilulissane rejerniameK
OKautsinik misiligtmeK
G-60-imik pilersitsissut OKauseriga-
jugtarpåt, G-60-ip sulinerata kingu-
nerisagå Kalåtdlit-nunåne inoKati-
gingnikut pissutsit Danmarkimut na-
lerKiutdlugit pissusigssamisoriartor-
nigssåt. tusartoKarsimanerpale ameri-
kamiup aningaussarsiai Kagfagtartut
inuk tåuna amerikamiutut OKalugsi-
naugångat? — tusartoKarsimanerdlu-
ne tyskimik akigssarsiarKortuneruler-
simassumik tyskisut OKalugsinaunine
pissutigalugo?
aperKutit tåuko mardluk någgårta-
riaKarput.
månale erKumitdluinartumik pisso-
ukiaro ukiorulo Kularnaitsumik akigssarsiorfeKarusungilafit!
nautsorssutigårput ukiaK månamit aulisagarsivdluartalernigssar-
put, taimåitumigdlo angutinik arnanigdlo sulissugssarsiorpugut ner-
piaissugssanik rejelerissugssanigdlo.
sutdlivigigsårusugtunut akigssarsiarigsårusugtunutdlo unersupa-
gut aulisagkanut sulivfigssuarme moderniussume init sutdlivit
kiagsagkat, kantina nuånersoK nererusutanik pisiniartarfik ati-
ssaiartarfitdlo pitsaussut uvfarfigtagdlit. iserterfigeriåinåuput su-
lissartunut inigssiat nutåt inérKanut atautsimut inigineKartugssa-
mut avgugkat kiagsagkatdlo.
sågfigissagssaic:
A/S GODTHÅB FISKEINDUSTRI
Ønsker De god og sikker indtægt
i efteråret og vinteren!
Vi venter stor råvare-tilgang fra efteråret og søger derfor yder-
ligere både mandlig og kvindelig arbejdskraft til filet- og rejeaf-
delingen. Vi kan tilbyde ideelle arbejdsforhold med gode indtje-
ningsmuligheder i moderne fabrik, hvor alle arbejdslokaler er godt
opvarmet, — med hyggelig kantine, hvor de daglige måltider kan
købes, og gode garderober med bad. Logi kan anvises i nye ind-
kvarteringsboliger med centralopvarmede enkeltmands-værelser.
Henvendelse:
A/S GODTHÅB FISKEINDUSTRI
KartugssångorpoK Danmarkimut inug-
taussut aningaussarsiait 5 pct.-imik
KagfangneKåsavdlutik, inuit tåuko
danskisut OKalugsinaunerat pissutiga-
lugo! ila erKumisagaluarmigame! na-
lerKutingingårame! åliuna tåssa tai-
matut iliortoKartoK!
tåssagoK Kalåtdlit-nunåne pissutsit
pissusigssamisulersiniarssarineKartut!
imaKale ajunginerusagaluartoK oKau-
tigigåine tamåna nunasiaugatdlarne-
rup nalåne pissutsinik pugtåssiniar-
nerussoK.
tamatumane ajornerpåK tåssa na-
vianauteKalersimangmat kalåtdlit o-
Kausisa mingnerutineKalernigssåt, må-
name danskisut OKalugsinaussut ani-
ngaussarsiait tapivfigineKartugssa-
ngormata mikissungitsumik.
isumaKarpunga taimatut aningau-
ssatigut KagfauteKartitsiniarneK na-
lerKutingitsoK kalåtdlit OKausisa tå-
matsailineKarnigssånik OKauserine-
Kartåinartunut.
sok inunerme pigssaKåssusermut
aperKutåusava OKautsinik sunik atui-
sxnauneK? Kanortoruna silatumik tu-
ngaveKardluartumigdlo tamåna aki-
ssuteKarfigineKarile.
danskisorsinaunermut tapisiaKartit-
siniarneK pitsåungitsusoråra, kalåtdlit
danskitdlo påseKatigingnigssånut su-
juarsautausinåungitsoK. imaKame ajo-
KutauginarumårsimavoK.
Erik Villumsen, Nuk.
Kalåtdlit-nunåta kujatåne aulisa-
riutauteKarnera pivdlugo Marius Si-
vertsenip A/G-me 15. augustime sar-
Kumersume OKauserissai akiumavåka.
kommunalbestyrelsime sujuligtai-
ssup Ilulissanilo aulisariutautigdlit
Kalåtdlit-nunåne aulisariutit aulisar-
tineKartarnerat pivdlugo årKigssussi-
simanermut isumåt påsivara (tupigi-
ngilara). ilumorpoK kigdlilersugkanik
tunissaKartarneK pingitsorneKarsinau-
galuartoK aulisariutit igdloKarfingnit
avdlanérsut Ilulissane aulisaKatåungi-
kaluarpata. Ilulissatdle erKåne nå-
magtunik rejeKarpoK, iluamigdlo på-
sineK saperpara sulivfigssuaK kr.-nik
millioninik ardlalingnik akilik aulisa-
riutinit tatdlimåinarnit arfineK-mar-
dluinarnitdlunit tunissivfigineKartå-
sagpat. ukioK månatut iliortoKarKig-
simangmat Marius Sivertsen ilumor-
nerarniarpara OKarmat aulisariutit
taineKartutut kigdlilersugkanik tuni-
ssaKartartitdlutik amigartortåsassut.
åssersutitut julime nautsorssutit tae-
riartigik: uvdlune 27-ne aulisarnerme
avguaKatigigsitsivdlune amussarine-
Kartartut 410 kg-put, katitdlutik rejet
suliarineKångitsut 11 tonsit (rejerniu-
tip 300,000 kr. migssiliordlugit akigdlip
Kåumåmut pigssarsiai). ila nikatdluat-
dlangnåssusia. rejet aké taimatutaoK
nikatdluatdlangnartigaut, avguaKati-
gigdlutik kg-mut 90 øreKarmata, nauk
1948-me 1,00 kr.-Kardlutik. danskit
avise atuaråine takuneK ajornartångi-
la.K rejet suliarineKångitsut aké 3,00
kr.-mit 6,50 kr.-mut avdlångorartar-
tut.
rejerniutit måne amerdlavatdlårne-
rardlugit Marius Sivertsen oKarpoK.
OKarérpunga isumaKångitsunga fabri-
ke angatdlatinit tatdlimåinarnit tunio-
raivigssatut nautsorssuneKardlune sa-
naneKarsimassoK. aperssuinerme ag-
dlautigissaic maligdlugo aulisariutit
månimiuinarnit pigineKartut fabrikip
ingerdlanigsså isumagissagssaråt. i-
maicauna aulisariutit taineKartut tat-
dlimat uvdloK unuardlo unigatik au-
lisåsassut akikitsuararssuarnik aki-
lingnik tunissaKartardlutik? kalåtdlit
inusugtut taimak isumavdluarnéngit-
sigissunik sujumut issigissaKartitåu-
sanerput? inusugtut aulisarfingnit Ki-
marråtinarnagit tunissat aké pitsé-
ngorsarniaråine pitsaunerungila?
angatdlatip atautsip avguaKatigig-
sitsinerme uvdlormut rejertarissarta-
gai 600 kg angnerpåmik Kalåtdlit-nu-
nåne 550 kr.-sissutaussarput. rejet 600
kg Danmarkime mingnerpåmik 1800
kr.-sissutaussarput. rejet 600 kg av-
guaKatigigsitsinerme Kalåtdlit-nunå-
ne nalunaerKutap akunerine arKaneK-
mardlungne piniarnikut pigssarsiari-
elektroteknikimut tungassut sånatitdlo niuvernermut sanaortorner-
mutdlo tungassut.
pujortatdlåmait
sujunersiortarniåkit
-man ser det straks
...FRISKHED
RENHED
-garanteret fri for sukker
tænder hvide
neKarsinåuput, Kujatånilo uvdlune
mardlungne rejerniarnivtigut aitsåt
taima amerdlatigissunik pissaKarsinau-
ssarpugut. taimaingmat rejerniarneK
amigartorutaussarpoK. sunauna piv-
dlugo ikånerssuarne aulisarniångitsu-
gut, Marius Sivertsen aperivoK. Ka-
låtdlit-nunåta kujatåne sårugdling-
niarneK pisanganartorujugssuvoK, au-
lisagkatdle aké åma issornartoKarput.
ikånerssuarne aulisaraluaruma sårug-
dligtåka tonsimut savalingmiormiut
Nordafarimut tunissåinit 180 kr.-nik
akikinerusåput. Nup kujatåne sineri-
ssap avatåne aulisarneK måna tikit-
dlugo ajornarpoK. aulisartut KGH-
mit isumagineKarsinausimångisåinar-
put. uvanga aulisagkat 14 tonsit tikit-
dlugit tunissarnikuvåka, pitsåussu-
siatdlo KGH-mit issornartorsiorne-
KarsinauvoK. Nunavdle Isuanit Nuk
tikitdlugo KGH-p amussanut sikuler-
sutigssat KåtaK atauserdlunit aulisar-
tunut uvdlune pingasune-sisamane
mulusavdlune aulisariarniartumut
pigssarsiaritineK saperpai.
KanoK ilivdluta aulisardlutalo ni-
ngitagkavut neKitsersusavavut ukiu-
nerane, Kanordlo ilivdluta aussaune-
rane aulisagkanik ajortungorsimå-
ngitsunik tikiussissåsaugut sikulersu-
tigssaicångikuvta imalunit KanoK iliv-
dluta aulisagkanik avatåne tarajorte-
risaugut kg-mut 110 ørilingnik auli-
sariumik 42 fodsilingmik angatdlate-
Kardluta? nipangerKuvdlunga OKarto-
KarniaKinane, nautsorssutimame ta-
kutinigssåt ersiginginavko.
imaKa kommunit atausiåkåt iluine
aulisartarnigssat tamarmik ingmikut
akuerineKardlune erninaK pissaleru-
mårtut? bundgarnerssornerme taimak
pissoKartarpoK, imaKalo erninaK re-
jerniarneK åma taimailiorfigineKale-
rumårtoK? imaKa erninaK åma kom-
munip aulajangertalisagå aulisartut
inusugtut piumåssuseKartut aulisariu-
tine igdloKarfingnit avdlanérsune
inugtaussåsanersut. uvanga isumaKar-
punga inusugtut aulisartungorumassut
nangminérdlutik Kinertåsagåt aulisa-
riumut sordlermut ikiumanerdlutik.
Christian Høy,
M/K „Locarno",
(uvdlune måkunane IlulissanltoK).
DAGENS
OPSLAG
Badminton
Taktik: Det centrale i badminton
går ud på selv at spille bolden
nedad og få modstanderen til at
spille bolden opad, således at
man derved hindrer modstande-
ren i at angribe og selv bliver i
stand dertil. Ud fra disse grund-
sætninger er badmintonspillets
taktik bygget op.
I single, hvor man selv skal dæk-
ke sin banehalvdel, og hvor det
samme gælder for modstanderen,
må man lægge sin taktik med det
for øje. Men desværre kommer
man alt for ofte ud for, at spil-
lerne langt fra benytter sig af
hele banens areal, på trods af at
der kun er én spiller til at tage
alle boldene.
Læs videre i
Alt om spillets regler og taktik,
baner og rekvisitter m. m. I Poli-
tikens sportsserie er der nu ialt
9 bind om forskellige idrætsgrene.
Man kan ikke have
alt i hovedet, men
man skal vide,
hvor man slår det op.
POLITIKENS FORLAG
2