Atuagagdliutit - 10.09.1964, Blaðsíða 9

lajangersimanerussumik sulivfeKaler-
nigssamut misigissanik pissariaKartu-
nik påsissagssarsiorfigssamik. tamåna
ingiaKatigalugo apernutit tamatumu-
nga tungassut tungavigssaunerussut
OKaluserissagssånguséput. taimailiv-
dlunga taislnauvara Kitornarsiartår-
tarnerme pissutsit pitsångorsarniar-
dlugit sulissutigigivut. anånanik ikiui-
ssartut direktøriata, fru Vera Skaltsip,
Danmarkime Egmont H. Petersens
Fondip sujuligtaissua anånanut når-
tussunut inigssiaKalernigssamik ing-
mikut sulissutigingningniartoK peKa-
tigalugo Kitåta ilå angalasimavå.
perKingnigssamut tungassut
perningnigssamut tungassut pivdlu-
git landslægip nalunaerutå unersuku-
mavara. taimåitordle sujornatut pi-
ssutigssaKarsoraunga ajornartorsiut
kinguågssiutitigut nåpautit, pingårtu-
mik gonorrhoe, naitsumik erssersisav-
dlugo. .
kinguågssiutitigut nåpautinik ing-
mikut påsisimassalik Danmarkimér-
sok aussaK måna Kåumatine ardla-
lingne Kalåtdlit-nunånisimavoK
landslæge distriktinilo nakorsat peKa-
tigalugit ajussårnartumik gonorerso-
Karnerujugssuata såkortumik aju-
gauvfiginiarnigsså pivdlugo aperKu-
niik suliaKarsimavdlutik. perKingnig-
ssamik isumagingnigtutitat Kutdlit
landsradip Kinigkaminik ilaussorta-
Kartitsivigissai ingmikut påsisima-
ssagdlip tåussuma misigssuinerisa isu-
maliutigissaisalo inernerinik sancu-
miussivfigineKarput. suliat tamåkua
nåpautip tamatuma såkortunerussu-
mik ajugauvfiginiarnigssåta taimåi-
tugssåussusianik perKingnigssamik
isumagingnigtutitat Kutdlit Kularung-
naersingmagit tamånalo peKatigalugo
perKingnigssamik sulissutigingnigtut
sulissutigissaisa pivfigssamik kigdli-
ligkamik såkortusarnigssåt avKutiga-
lugo piviussumik angussanarsinaunig-
ssaK takutingmåssuk sulissutigissag-
ssanut kigsautiginenartunut tamåku-
nunga tungavigssaKalernigssaK enrar-
sautigineKalerpoic.
neriugpunga ajornåsångitsoK tama-
tumunga sujunersutip atautsiminer-
me matumane landsrådimut sarKu-
miuneKarnigsså ångutisavdlugo tama-
tumanilo suliniarneK pitsaussumik ki-
nguneKavigkumårtoK inuiaKatigit ka-
låtdlit iluaKutigssånik.
Kujatåne syfilisertoKalersimanig-
ssånik énilånganeK perKingnigssamik
isumagingnigtutitanut Kutdlernut ma-
tussinermik sulissutigingnigfiussaria-
KarsimassoK Kujanartumik tungavig-
ssaKarsimångilaK. tamatuminga nå-
pautigdlit atausiåkåt siaruatsailiniar-
neKarsinaussarsimåput ajugauvfigine-
Karsinaussarsimavdlutigdlo, taimai-
liortarnerdlo tamatigut atatiniartuar-
tariaKarpoK.
grønlandsudvalget 1960
„Grønlandsudvalget 1960“ Kåumatip
junip nålernerane naggatårutaussu-
mik atautsimitarpoK udvalgivdlo isu-
maliutigssissutå atautsiminerne tamå-
kunane oKaluserineKardlunilo isuma-
KatiglssutigineKardlune.
G-60-ip ukiune sisamane sulisimav-
dlune sulinine inerpå angnertutigut-
dlo Kavsitigut inuiaKatigit kalåtdlit
ineriartornerata agdlisaivigineKarne-
ratalo sujuarsautigssåinik sujunersu-
teKardlune. suliaK tamåna sujuligtai-
ssumit taimatutdlo ilaussortanit inger-
dlåneKartoK angnertoKalunilo pingår-
torujugssuvoK. åmåtaok ukiune ki-
ngugdlerne mardlungne agdlagfeuar-
fiup sulinera angnertorujugssuvoK,
isumaliutigssissutdlo måna suliaorér-
sok sulinivtinut najorKutagssauju-
mårpoK pingårtoK.
pissusigssamisusasoråra udvalgip
sulinerata inernerane sujuligtaissoK,
førstedirektør Ebbe Groes, landsrå-
dip Kinuvigisagå suliamut inerneKar-
tumut tamatumunga landsrådip Kuja-
nera udvalge tåuna sivnerdlugo ilag-
serKuvdlugo. agdlagfeKarfiata tungå-
tigut angut tåuna pivfigssame aulaja-
ngivfiussume agdlagfeKarfingmut
chefiussoK iluagtitdlugo uvdlume ila-
gårput. Kinuvigåvkit, departements-
chef Hesselbjerg, suliamut angisumut
tamatumunga landsrådip Kuj anera
ilagserKuvdlugo suleKatigissangnutdlo
ingerdlaterKerKuvdlugo.
landsrådip kingugdlerpåmik påsi-
ssutigssineKarnerata kingornagut su-
junersutinit sarKumerneKartunit tai-
neKésåput sulivfeKarfit ardlagdlit mi-
nisterianut sulissutigineKartarfigissa-
mingnut atassungortitaunigssåt. tai-
mailivdlugit taineKarsinåuput Kalåt-
dlit-nunåne ilagingnut tungassut kir-
keministeriamut 1966-ime nungneKar-
tugssångordlugit sujunersutigineKar-
tut åmalo Kalåtdlit-nunåta radioa
Kåumarsainermik suliagssanik mini-
steriamut 1966-ime nungneKartugssa-
tut sujunersutigineKardlune. Kalåt-
dlit-nunåne atuarfit tungaisigut suju-
nersutigineKarpoK undervisningsmini-
steriamut 1970-ime atautsikut nung-
neKarnigssåt torårtarineKåsassoK.
perKingnigssamut tungassut 1968 ti-
kitinago indenrigsministeriamut
nungneirartugssatut sujunersutigine-
Karput.
Grønlandsudvalgip sujunersutainit
avdlanit mauna nåmaginåsavara tai-
ginardlugo umiarssuit ningitagarssu-
tit tatdlimat pisiarineKarnigssånik su-
junersut. umiarssuit tåukua sananig-
ssånut pisiarinigssånutdlunit aningau-
ssat atorneKartugssat finansudvalgip
akuererérpai.
pissortatigut ingerdlatsineK
Kalåtdlit-nunåne pissortatigut, nå-
lagauvfingmit kommunitigutdlo, i-
ngerdlatsineK sujumut takuneKarérsi-
nåungingajagtumik angnertusisima-
vok. tamatuma kingunerå pissorta-
Karnerme atortut pissusiulersoK ta-
måna uvdlume nag dier simajungnaer-
simangmåssuk, issertorneKåsångilar-
dlo kæmnerit agdlagfisa ilarpagssuisa
uvdluinarne suliagssat maligtariniar-
ncK saperssautigigait. kæmnerivta su-
lissuisalo uvdlume sulinermikut ator-
torissait piårnerpåvingmik sukumi-
ssumik pitsångorsarneKartariaKaler-
put, ilåtigut agdlagfit igdlutdlo tamå-
kununga atåssuteKartut pissariaKartut
agdlisarneKarnerisigut, ilåtigutdlo su-
lissugssat pikorigsarsimassut amerdla-
nerussut atorjinigtitarnerisigut.
G-60-ip ingerdlausigssamik piler-
ssårusiå, pingårtumik igdlonarfit si-
kussartumingitsut tungaisigut, suju-
mukarnermik ima såkortutigissumik
kinguneKalerumårpoK pissuseK tamé-
na ajoKutigssarujugssuångusavdlune
pivfigssap agdlisaiviussup naggater-
dlersåta nagdliutinginerane igdloKar-
fingne tamåkunane kæmnerit agdlag-
fé namagtitdlugit agdlilerneKångig-
pata.
Kalåtdlit-nunåta ministeriånik OKa-
loKatigingnilerérsimavunga kommu-
naleKarnermut tungatitdlugo Kalåt-
dlit-nunåta ministeriåta, landshøv-
dingip Danmarkimilo peKatigigfit ar-
dlagdlit, sordlo Købstadsforeningip,
Kæmnerforeningip Kommunesekre-
tærforeningivdlo, akornåne atåssute-
Karfingmik udvalgeKalernigssamik.
tåssuna takusinausoråra suliamik på-
sisimassalingnik erKortunik kalåtdlit
kommunisa agdlisaiviginigssånut pi-
ssariaKalersumut ikiortigssavtinik pi-
sinåusassugut, tåssa nålagauvfingme
suliagssat tungaisigut taimatutdlo åma
— mingnerungitsumigdlo — kommu-
nine suliagssat tungaisigut.
pissortaKarnerme atortut kommuna-
line — landsrådime kommunalbesty-
relsinilo — nangminérdlune inger-
dlatsinerup kivfartuneKarnigssånut
pissariaKartut ernortumik angnertu-
ssusigssalerdlugit isumangnaerneKar-
tariaKarput. tamatumuna politikikut
sulinerup atutivigsinaunerata issigi-
neKarneratalo nakussagsautigssånik
piviussumik suliauåsaugut. tamatu-
muna kalåtdlit ingerdlautsimut aula-
jangéKatausinaunigssåt aki ssugssao-
Katausinaunigssåtdlo agdlisineKåså-
put, tamatumunåkutdlo Kalåtdlit-nu-
nåta politikiane anguniagkat pingår-
nerpåt ilåt akuerineKåsaoK.
iliniartitauneK
atuarfit iliniartitauneruvdlo tungåt
G-60-ip ingerdlausigssamik pilersså-
rusiåne sarKumilårtineKartorujugssu-
vok, ukiutdlo tugdligssat suliniarne-
rujugssuarmik malungnauteKaleru-
mårput.
sordlo naluneKåsångitsoK Kalåtdlit-
nunåne iliniartitsissut iliniartitaussar-
nigssånik inatsisigssat nutåt sujorna
landsrådime OKaluserineKartut uper-
nagssaK inatsissartune isumaKatigi-
ssutigineKarput. seminaria nutåk tåu-
na -nik iliniartoKardlune angmar-
KåmerpoK. Kalåtdlit-nunåta semina-
riå tåuna landsrådip ajunginerpåmik
kigsåupå.
ukiume Kångiutume ministeriame
månilo ukissamik suliaKartOKarsima-
vok ilåtigut kingunerissugsséngordlu-
go Kalåtdlit-nunåne atuarfit pivdlu-
git, ungdomsklubit pivdlugit åmalo
méreat inusugtutdlo peKatigigfinut
ikiorsiniutit avdlat il. il. pivdlugit
inatsisigssanut nutånut sujunersutit
åmalo Kalåtdlit-nunåne aftenskole-
Karnermik inusugtunigdlo iliniartitsi-
nermik il. il. nalunaerutigssamut nu-
tåmut migssiliut uvanga sarKumiusi-
naulerdlugit.
åmåtaoK skoledirektørip agdlagfia-
ta angnertumik agdlisarneKarnigsså
sulissutigineKarpoK, autdlarKautiga-
lugulo suléKataussugssaK iliniartitsi-
ssutut iliniarsimassoK tåssunga ilå-
nguneKarpoK.
Kalåtdlit-nunåne ilagit ukioic måna
pingasunit ikingnerungitsunik ingmi-
kut nagdliutorsiuteKarsinausimåput.
sujugdlermik Manitsup OKalugfia
ukiut 100-ngordlugit majip 30-åne
nagdliutorsiorpoK, tugdliuvdlunilo
K’eKertarssup OKalugfia ukiut 50-
ingordlugit junip 7-åne nagdliutor-
siorpoK, kisalo Hvalsøme ilagit uv-
dluat julip 5-åne nagdliussineKarpoK
Kujatåne inugpagssuarnik Kalåtdlit-
nunåtalo biskorpianik peKatauvfigine-
Kartumik. nunap ilarujugssua biskor-
pip angalavå ilåtigutdlo Angmagssa-
lik Thulelo tikerårdlugit sujugdlerpå-
mik biskorpimit tikineKartut.
Kåumarsainikut sulineK
Kåumarsainermik sulineK ukiume
Kångiutume ingerdlavdluarsimavoK,
ukiutdlo mardluk Kångiuneratigut ig-
dloKarfikutårtunik Kåumarsainikut
udvalgeKalerneratigut Kåumarsainer-
mik igdloKarfingne sulinerup malung-
nartumik såkortusisineKarnera malu-
gineKarsinauvoK.
Kåumarsainikut niuvertoruseKar-
fingne sulineK sujornatigut kingusig-
simagaluartOK pitsångorsarniarneKa-
lerpoK, ilåtigut Kåumarsainermik su-
liaKarfingmut niuvertoruseKarfingnut
suléKataussugssaK måna ilånguneKar-
poK — niuvertoruseKarfit ornigtarne-
risa saniatigut — tamåkunane Kåu-
marsainermik sulinerup angnertusar-
nigsså eKiterneKarnigssålo suliagssa-
risavdlugit.
åmåtaoK Kåumarsainermik niuver-
toruseKarfingne sulinerup såkortusar-
neKarnigsså sujunertaralugo aningau-
ssat nålagauvfingmit akuerssissutau-
ssartut amerdlisiniarnilerujugssuå-
ngorput.
Sisimiune Knud Rasmussenip Høj-
skoleane aningaussat landsrådip aku-
erssissutai atordlugit mardlungnik
kursuseKarsimavoK, ungdomsklubit
lederigssaisa kursuseicamerat atåssu-
teKarnermutdlo kursuseKarneK, ki-
ngugdleK tåuna studiekredsit ilitser-
suissugssaisa kursuseKarnerånik ilav-
dlugo. sujumukarneruvoK nuånersoK
Kåumarsainerme udvalgit Angmag-
ssalingme Thulemilo autdlarterKå-
mersut tamåkunane autdlartitaKar-
mata.
ungdomsklubit sulinerat aulajait-
sumik ingerdlavoK. taineKåsaoK ung-
domsklubip igdlugsså åssigiåliagssaK
Nungme nåparneKartugssatut piler-
ssårutigineKartoK landsrådivdlo 1965-
ime atautsimilinginerane inersima-
ssugssåusavdlune. ungdomsklubit inu-
sugtunutdlo sulissutigissagssat avdlat
pivdlugit åmalo inusugtut iliniartitau-
nigssånut aftenskolimilo atuartitsi-
nermut inatsisigssat nalunaerutigssat-
dlo sujuline taineKartut nåmagsine-
Karpata sujuariarnerujugssuaK angu-
neKarumårtOK atortorissatdlo Dan-
markime pigineKartunut nalerKutut
pigineKalisavdlutik.
radioavise
radiofonip sulinera ingmånguåinaK
OKautigissagssartaKarpoK. radiofoni-
mut agdlagaussartutigut angalaorner-
nilo OKaloKatigigtarnertigut påsinar-
poK radiofonip autdlakåtitagai kalåt-
dlit nuånarigait. tamåna tunuleKut-
siutdlugo sujorna nalunaerutivne o-
KauseKarnivtut ajussårutigissariaKar-
para radiop nunap ilarujugssuine u-
kiup ingerdlanerata ilåtigut sule nå-
magtumik nakussuseKånginera. ajo-
KutaussoK ajussårnartoK tamåna må-
na ilåtigut ikiorserniarneKarpoK kort-
bølgimik radiofonéKalersitsiniarnikut
aussamit tugdligssamit. neriutigisa-
varput tamåna nålaorniarnikut pi-
ssutsinut malungnartumik pitsångu-
atdlautau j umårtoK.
sulivfenarfik mikissunguaK kisiåne
måne inuiaKatigingnut pingåuissoK
tåssa radioavise. måne Nungme pi-
ssutsit pitsångorsagauneratigut, Dan-
markimut atåssuteKarnermik j jern-
skriv er eualernikut sulineruvdlo år-
uigssutdluagauneratigut, neriugpugut
nutårsiagssanik tusagagssiuissarner-
me soKutiginartunigdlo autdlakåtitsi-
ssarnerme pitsånguatdlautigssaKartit-
sisinaujumårdluta. tamåna peKatiga-
lugo nutårsiagssanik påsissutigssanig-
dlo Kalåtdlit-nunånit torKåinartumik
pissunik danskit tusagagssaKartitau-
ssarnerata angnertumik pitsånguat-
dlauteKarnigsså nautsorssutiginenar-
poK. mingnerungitsumigdlo kingug-
dleic tåuna pingårutilerujugssuartut
issi gåra. Kalåtdlit-nunåne pissutsit
pivdlugit ajungitsumik sarKumissu-
migdlo påsissutigssaKarnigssaK dan-
skinut inugtaussut avdlat ajornartor-
siutivtinik påsingningnigssånut pi-
ngårtorujugssuvoK.
savalingmiut
atautsiméKatiginigssåt
ukioK måna åma inuiaKatigit kalåt-
dlit pivdlugit nålagkersuinerup tungå-
tigut aulajangivfigissagssanik angner-
tunik landsråde assagtunigssaKångi-
lardlunit. Kanigtunguåkut savaling-
MERCED
K M Z
Type MB 846 A, 225 HK.
STATIONÆRE- OG MARINEDIESELMOTORER
17 til 565 HK
GENERATORANLÆG OP TIL 1000 kVA.
Deres bedsfe kraft.
ic driftssikre
-jc økonomiske
pladsbesparende
Tilbud og prospektmateriale tilsendes
på forlangende.
MERCEDES-BENZ motorer arbejder
allerede i Grønland.
Generalrepræsentant:
Scandinavian Engineering Limited A/S
Teglgårdstræde 5 — København K
Telf. Mlnerva 3170
Laurits Møller
& Sønner
Amaliegade 48, København K.
Kolonial — Cigarer — Tobak
nerissagssal — sikåt — tupat
miormiut lagtingiånit landsstyriånit-
dlo autdlartitanik tikitoKåsaoK lands-
råde peKatigalugo savalingmiormiut
kalåtdlitdlo akornåne 1952-ip 1959-
ivdlo kingornagut isumaKatigissutau-
ssartut atortussut sivitsorneKarnigssåt
avdlånguteKarnigssåtdlunit OKaluseri-
savdlugit.
tåssuna landsrådip akissugssåu-
ssutsine ilisimajumårpå, inuiaKati-
gingnut kalåtdlinut soKutigissåinutdlo
inuniarnikut pingårutilingnut åmalo
nunap inuisa ingmikortuinut inuiait
danskiussut tamarmiussut ilåitut na-
ligingmik pisinautitaussunut naliging-
migdlo pissugssauvfigissaKartunut
inuit Kinigåtut autdlartitaussutut.
Kamångavik neriutigåra OKaloKati-
gingnigssat tamåko inerneKarsinauju-
mårtut kalåtdlinut savalingmiormiu-
nutdlo igdlugingmik iluairutigssångui-
narnatik, kisiåne danskit nålagauv-
fiata atausiussusia tamatumuna så-
kortusarneKarsinaussungordlugo. å-
måtaoK pilerssårutigåra suliagssaK
tåuna pivdlugo uvdlune tugdligssane
ernlnaK landsrådip iluinåne OKaloKa-
tigingnerit autdlarnerniardlugit.
kisalo naggatåtigut kigsautigalugo
OKautiginarumavara peruigsårtumik
samumissumigdlo peuatigalugulo
inugsiarnersumik årniagigtumigdlo
Kalåtdlit-nunåta landsrådiata ileruo-
riuartarsimassånik onaloKatigingnerit
ingerdlånenåsagpata angussaKarfiuv-
dluartumik atautsimikumårtugut.
Hollandimiut kavfiliSt
aserorterdluarsimassoK
kavfe akuserneKangitsoK
ptkunardlumartoK
tupingnardluinartumik kavåtut Javamit
pissutut mamartigissoK
ATLAS
ATLAS Crystal Queen
Det moderne køleskab med de
mange kvalitetsfordele, rummer
120 liter.
Mål: Højde 90 cm
Bredde 55 cm
Dybde 54,5 cm
ATLAS Crystal Queen
nigdlatårtitsivik nutåliaK pit-
saoKissunik atortulik imaKarsi-
naussoK 120 liter,
angnertussusé:
portussusia 90 cm
silissusia 55 cm
atitussusia 54,5 cm
S ’ ATLAS
UimiOH Tit D(T SCI 0S1SKE N9I
KAGER
KRYOLITSELSKABET ØRESUND Småkager - blandede kager - brune kager - nøddekage - lagkagebunde
A/S sandkager og andre skærekager.
KØBENHAVN kågérxat - kågéncat assigTngifsut akulerif - kågérKaf kajorfut - nøddekage (KaKortarialik) - lagkagiliagssat - sandkagit - kågitdlo avdlat avgugagssat.
Repræsentation: B. INGERSLEV PETERSEN, Romersgade 11, København K.
9