Atuagagdliutit - 10.09.1964, Blaðsíða 19

USAme nålagkersuissut indianernut akiligagssait
1830-t ingerdlaneråne Seminole-indianerit ajugauvfiginiarne-
rat 20 millioner dollarsinik akeKarsimavoK få ajugauvfigissau-
ssut kinguåve mana 40 millioner dollarsinik taorsivigerKuput
NILS ERIC BOESGAARDimit
København (RB-special).
Amerikap inuvxnut indianernut ernungitsuliortarsimaneK pivdlugo ameri-
kamiut nålagkersuissue måna akilersuilerput. indianerit nunamik piumassanar-
nerat pivdlugo kommissionip — „The Indian Claims Commission“ip — nalu-
naerune samumersisimavå. nalunaerume orcautigineKarpoK indianerit naggu-
veKatigit ajortumik pineKarnerpausimassut malerssugaunerpausimassutdlo ilait,
Seminole-indianerit, Floridame najuganarsimassut, taorsivfigineKarsinaussut
nålagauvfiup 14,8 millioner hektarinik angissusigdlip tatdlimdngordlune aving-
nerinit sisamanit angnerussumik, imalunit 12,8 millioner hektarinik. naggu-
veKatigit piumassarisimavåt hektar atauseK 3,15 dollarsinik akilerneKåsassoK.
taimaingmat 40 millioner dollarsit sivnerdlugit pissagssanarput.
Seminole-indianerit 1500 pitsupilo-
rujugssuit sule Floridame najugaKar-
put, nagguveKatigitdle katitdlutik
3500-ssut amerdlanerssait ingmikut
inigssiame Oklghomamitume, naggu-
veKatigit 1842-me nugterneKarfigissa-
ne, najugai-rarput.
Seminole-indianerit KaKortunik a-
milingnit OKartugssauvfigineKarner-
mingnit sorssungnerisa kingugdlersåt
1950-ime autdlartipox, ajugauvfiuv-
dluardlune — nålagkersuissut Was-
hingtonime najugagdlit akuerssisi-
mangmata indianerit Floridap ang-
nersså nunamigtut issigisinaugåt, pi-
ngitsailineicardlutigdlo nunamingnit
autdlartitausimassut. taimatutdle a-
ngussaKartinatik ukiune 130-ne sor-
ssugsimåput nikanarsagausimavdlu-
tigdlo.
taortigitiniagkat
Amerikame nålagauvfeKatigit Flo-
rida tiguarnialerpåt februarime 1818-
ime general Andrew Jackson KeKer-
taussap taimanikut sule spaniamiunit
piginenartup kigdlenarfianik ilung-
mut Kångingmat. spaniamiut patdlig-
tailissåt PensacolamltoK Jacksonip ti-
gussarå, oberstimilo ilåt OKartugssau-
ssutut atorfinigtipå.
taimailiorneK nangminerssomerf-
nauvoK, sorssungnerme ajugauniar-
nigssatut erKarsautigineKarsimångika-
luarmat, Seminole-indianernigdle pit-
dlainiarnerinartut erKarsautigineKar-
simagaluarmat. Floridap kigdlingata
ilungmut KångerneKarnera spaniamiut
amerikamiutdlo nålagkersuissuisa så-
kortOKissumik akerdlerissutigigalua-
råt — nålagkersuissut sivnissimigtut
autdlartitait avKutigalugit — Florida
amerikamiunit pigineKåinarpoK.
taimanikut indianerit masarsoru-
j ugssuarne orpigpagssuarujugssuarni-
lo torKortertut akiorneKangångitdlat,
indianeritdle ingmingnut tuniutinar-
niångingmata Seminole-indianerit
sorssugfigineKarnerat tåssauvoK Ame-
rikame nålagauvfeKatigit kangia’tu-
ngåne tiguainiarnerit kingugdlersåt.
taimanikut sorssungnermut pissu-
tauvoK 1832-me amerikamiut nålag-
kersuissuisa Seminole-indianerinut
sujunersutigingmåssuk „isumaKatigi-
ssut“. sujunersutigineKarpoK indiane-
rit Floridame najugkatik tamaisa Ki-
mésagait akeratorKamigdlo Creek-
indianerit nugtigauvfiånut Oklahoma-
mitumut nugterneKåsavdlutik. Ame-
rikame nålagkersuissut sujunersuti-
gåt taorsiutitut 15,400 dollarsit akiliu-
tigiumavdlugit, tamatumalo saniatigut
angutit, arnat mérKatdlo tamarmik
Kipigssiamik Kagdlersåumigdlo ånorå-
minermik tunineKåsassut.
nålagkersuissutdle isumaKatiging-
niartitaisa Seminole-indianerit 7000
dollarsinik åma akilérKuvait anga-
laortarnermingne inugsiautigssaming-
nik tiguaissarnere avdlanigdlo tigdli-
taKartarsimanere pissutigalugit.
jutdlime toKorainerssuaK
amerikamiut isumaKatiginiarne-
Karnerine indianerit penataussut
nuimanerit ilagåt høvding indsug-
toK Osceola, amerikamiut piuma-
ssåinut akerdlioKissoK isumauati-
gissutigssavdlo atsiorneKarnigsså-
ne peKataujumdngitsoK. isumana-
tigissutip atsiorneKarnerane kama-
ngårame savingminik autdlainiar-
titdlune nagsatarissartagkaminik
pdpiara isumanatigissutip agdlag-
simavfia kapivå. taima pissonarne-
rata kingorna amerikamiut aut-
dlartitaisa sujulerssortdta general
Wiley Thompsonip Osceola par-
naerutitipå.
parnaerussautitdlune avdlamik isu-
maKalersussårpoK avdlatdlo atsioKa-
taujuméngitsutaoK sapingisane tamåt
akuerssisiniardlugit isumaKatigissu-
mut akerdliujungnaerKuvdlugit.
amerikamiutdle najugåne parnaeru-
ssauj ungnaerniariarame isumaKatimi-
nik katerssuilerpoK sorssungnigssa-
mutdlo piarérsalerdlune. arnat mér-
Katdlo masarsungme navialivfigisi-
nåungisamingnut inigssineKarput, ta-
matumalo kingorna KaKortunik amig-
dlit nunaserdlåt terdlinganérdlugit
såssuneKartalerput, KaKortunigdlo a-
migdlit ajugåusangatinarsigångata in-
dianerit masarsungnut tunuartipat-
dlagtarput.
amerikamiut nålagkersuissue sdku-
tunik Floridamut autdlartitsiput, jut-
dliarKamilo 1835-me major Dade Fort
Kingimit autdlarpoK sdkutunik 100-
nik ilaKardlune Osceola tigussarinia-
savdlugo. 28-dne uvdlåkut indianerit
såssussiput, sdkutut tamdkiussavig-
dlugit toKutdlugit. angutit pingasui-
nait ikilerujugssuarsimassut Fort
Kingimut uterdlutik dnguput.
sorssungneK toKoråunerujugssuarta-
lik nangineKarpoK, akiuvfiuneruvdlu-
ne måna raketinik autdlartitsissarfiup
Cape Kennedyp kiterpiåne 50 åma 100
kilometerinik ungasissusilik. akiutut
nikitautdlutik ajugaussarput, major
Dadevdlo ajorssarnerata kingunitsiå-
ngua amerikamiut såkutuisa 700 in-
dianerit ajorssarterujugssuarpait
Ouithlacoocheep kuata kigdlingane.
akiunerme tåssane Osceola ikiligao-
rujugssuarpoK.
sorssungnerup ilåne amerikamiut
Kingminik atortoKardlutik indianer-
nik masarsungne ujardlertaraluarput,
iluagtitsingisåinardlutigdle. Kingmit
iliniartineKarsimassarput negerinik
inugsianik Kimåssunik ujardlersug-
ssatut; negeritdlo indianernit avdlau-
nerussumik tipeKarsimagunarmata
Kingmit soriångitsut indianernit tigu-
ssarineKartarput, Kingmitdlo nålaga-
riligkamingnik nuånaringnigdlualer-
tarput.
sianinårinikut ajugauneK
siamnårinermikut aitsåt ameri-
kamiut Osceola tigussaråt. Osceola
sorssugtartuilo 75 akuerssisimdput
amerikamiut autdlartitainik nåpit-
siumavdlutik isumaKatigissutigine-
Karmat ndpeuatigigtut ilåt atau-
serdlunit Kanon pinendsångitsoK.
amerikamiutdle såkutuisa Kutdler-
såta, general Thomas Sydney Jes-
supip neriorssuinine uniortipå, in-
dianeritdlo unguteriardlugit tigu-
artitdlugit.
parnaerussaunine Osceolap sapera-
miuk sångitdliartuinardlune toKuvoK
januarip 30-åne 1838-me, tigussauner-
minit Kåumatit pingasuinait Kångiu-
tut. amerikamiut neriugsimagaluarput
Osceola tigussaungmat navianartor-
siortitsiungnaermatdlo sorssungneK
kipitineKåsassoK. erninardle påsine-
KarpoK neriutigineKartutut pissoKar-
naviångitsoK. 1841-me aitsåt indiane-
rit erKigseKatigineKarput amerikamiut
nålagkersuissuinit pingitsailineKara-
mik perKarnéKissumigdlo pineKara-
mik, tåssa pigissait tamarmik ikuat-
dlangneKartaramik. amerikamiut så-
kutue general William J. Worthimit
sujulerssorneKartut Floridame masar-
sungnut Seminole-indianerit najugåi-
nut piåput, indianeritdlo Kimarråtut
tiguarniångivigdlugit nunanarfingue
ikuatdlagtarpait nautitait ukiumutdlo
pigssamautait nungutitardlugit. ma-
lerssuinerme nagguveKatigit høvdingi-
sa nuimanerit ilait tigussarineKarput,
tamatumalo kingorna nagguveKatigit
general Worthimit ilisimatineKarput
tigussarineKarsimångitsut ingmingnut
tuniutinångigpata tiguarneKarsima-
ssut KimineKåsassut. tamatuma ki-
ngunitsiångua general Worthip Kut-
dlersaKarfianut katerssutilerput Se-
minole-indianerit kåKissut sanigorsi-
maKissutdlo.
erKigsivigssiordlune isumaKatigissut
1842-me atsiorneKarpoK, tamatumalo
kingunerå Seminole-indianerit amer-
dlanerssaisa kimut Oklahomame ing-
mikut inigssiamut autdlartineKarne-
rat. ikigtunguitdle Floridamiginarput,
tåukualo kinguåve sanalugkamingnik
tuniniaissardlutik ingmingnut napati-
tut måna takornarianit alutorineKar-
taKaut.
Seminole-indianerit sorssugfigine-
Karnerat amerikamiut nålagauvfeua-
tigivinit 20 millioner dollarsinik ani-
ngaussaerutigineKarpoK, aningaussat
1830—40-kune aningaussarpagssuartut
issigissarianartut akiliutigineKardlu-
tik. månalo tamatuma saniatigut 40
millioner dollarsit akiliutigineKartug-
ssdngorunarput. akiligagssat tåuko a-
kilerneKarérpata aitsåt Seminole-in-
dianerit sorssungnerat pigssamik nag-
gatårnenartutut OKautigineKarsinauli-
saoK.
pujortaut BBB nunarssuarme pujortau-
tiliorfit angnerssane sananeKartarpoK.
taimåitumik pujortautitårnlaruvit pitsau-
ssumlk pisSsavdlutit Kularisångilat sa-
naneKartarmata pujortausiagssat pltsau-
nerpåglnavit atordlugit ukiorpagssuarne
iliniardluarsimassunitdlo nåkutigineKar-
dlutik unlngatineKarKårtartut; atulitiga-
lugit mamagssartik pigerértarpåt. tupa
pitsaussoK BBB-mik pujortauserdlugo
sule mamarnerulersarpoK. Tuluit-nunane
sananeKartarpoK.
Model 318 pinegarsinauvoK merKilik TWO STAR, manigso« imalunit
manilakulugfumik Kålik.
LuJ

OLUB-ALLOV
METALSMØREMIDLET
FOR SMØRING UNDER ALLE FORHOLD —
SELV DE VANSKELIGSTE ...
F. eks. brugte FORD MOTOR COMPANY i 1961
MOLUB-ALLOY i forbindelse med de nye Ford for-
hjulslejer for at opnå smøring for hver 50.000 km.
Siden har MOLUB-ALLOY været anvendt i alle FORD-,
MERCURY- og LINCOLN-modeller.
Også De kan udnytte FORD's erfaringer. Tal med vor
salgschef ANDRESEN, der fra den 20. august og seks
uger frem besøger grønlandske pladser fra Narssar-
ssuaK til K'utdligssat.
oliaterut pitsavik — oliaferuminåinerpånut agdlåt . . .
sordlo FORD MOTOR COMPANY 1961-ime MOLUB-
ALLOY atorpå Fordip agssakåssuisa sujordlif lejisa
nutat bilit 50.000 km-inik ingerdlarérnere tamaisa. ta-
matuma kingorna MOLUB-ALLOY FORDip, MER-
CURYp LINCOLNivdlo bililiéine tamane aforneKarpoK.
ivdlitaoK FORDip misiligfagai iluaKutigisinauvatif. fu-
niniaissorpuf ANDRESEN augusfip 20-anif sapåtit aku-
nerine arfinilingne Narssarssuarmit K'utdligssat tikit-
dlugit angalaortugssaK OKaloKatigeriaruk.
tjener industrien over hele verden
Economy through guility
Economy through guality
1 _ .,
Slub-alloy
CZD! '
fj pLUB -ALL01
■ ■ |-7. Éf — -| ■
-through qu»''V|
WOXUB-ALLOY|J
Fig. 1. Et udsnit af friktionsoverflade (set gennem mikroskop), hvor
almindeligt smørefedt er benyttet.
Fig. 2. Samme udsnit efter dækning med Molub-Alloy.
ERLING GAD A/S — Englandsvej — Kastrup
19