Atuagagdliutit - 05.11.1964, Síða 17
Hundested Motor10™300
Vore motorer leveres nu med letmetal-
stempler. Det betyder stærkt forbedret
brændstoføkonomi, mindre forbrug af
smøreolie, betydelig kraftforøgelse og mi-
nimale rystelser.
motoriutivut mana tunini-
artalerpavut letmetalinik
stempelilerdlugit. tamatu-
ma kingunerai aningau-
ssat orssugssamut atug-
kat pitsaunerungårtumik
ilevKårneKartalernerat,
oliemik atuinikineruler-
neK, angnertungåtsiartu-
mik motorip såkortuneru-
lernera sajugpilungnerit-
dlo mingnerpåt.
Hundested Motorfabrik
Hundested — Telegramadresse: Propelmotor
silarssuarme igdlut portunerssåne
danskit sarKumersitsiveKalisåput
silarssuarmiut tamalåt New Yorkime niuvernermik atautsimut
ingerdlatsivigssåne Empire State Buildingimit (måna tikitdlugo
silarssuarme igdlut portunerssanit) 30 meterinik portunerussug-
ssame nutdlersat ilåt danskiussoK ^ 2500 miil. kr. aningau-
ssalissutigineKåsassut
Tage Jessenimit
New York i oktober (RB-speciel)
Empire State Building, New YorkimitoK, Kuleringnigdlo 102-nik initaKartoK,
ukiut mardlugsuit matuma kingorna Manhattanime igdlorssualianit mardlung-
nit, tamarmik 110-nik Kuleringnik initalingnit, KdngerneKarpat atausindungit-
sumik silarssuarme aitsåt taimak pissoKåsaoK.
silarssuarme aitsåt pissup ilagisavå
amerikamiut igdluliortartut igdlulia-
risimassåt silarssuarme portunerpåK
Kumut KångerneKåsangmat. sordlume
takutiniarneKåinartoK igdlut kigdle-
Kångitsumik portussusigdlit sar.ane-
Karsinaussut.
OKartOKartarpoK orpit Kilangmut a-
pordlutik nauneK ajortut. igdlorujug-
ssualiagssatdle mardluk Manhattani-
me igdlorssualiat portoKissut avdlat
peKatigalugit Kåmikut nautsivexåsag-
pata orpit tagpavanerssuaK nautine-
Kartartugssat pavungarssuaK ångutå-
såput.
silarssuarme aitsåt taimak pissup
åiparisavå igdlorssuarssualiagssat
mardluk silarssuarme nunarpagssuit
tamalåt niuvernermingne eiciteruvfi-
gisangmatigik. Danmark åma pexatåu-
sagunarpoK. erKarsautiginexarpoK nu-
nat tamarmik nunanut avdlanut tuni-
ssartagkamingnik sarKilmersitsiveKå-
sassut agdlagfigtalingnik. danskit
niorKutigssiornerme rådiat nunautig-
dlitdlo peKatigigfé ernarsaumut ilale-
riput. nunanutdlo avdlanut tungassu-
nut ministeriaKarfingme kontorchefe
H. Maegaard Nielsen New Yorkimér-
KåmerpoK nålagauvfiup pexatausinau-
neranik påsiniaivdlune.
danskit USA-me generalkonsulisa
niuvernerdlo pivdlugit autdlartitaisa
novemberip 16-iåne Københavnime
atautsiminigssåne pilerssårutit oxat-
dlisigineKartugssat ilagisavait.
dansken nutdlersat ilagåt
pilerssårutiginenartut Kanordlunit
itumik aulajangivfigineKåsagaluarpata
suliame Danmark peicatåungitsortug-
ssåungilaK. sanaortornigssame Kut-
dlersaussut ilagåt direktør C. J. Bar-
foed. tåussuma suliaisa ilagåt nunat
avdlat World Trade Centerime — si-
larssuarme niuvernerup Kitiane pexa-
taunigssånut soKUtigissaitalersmiå-
savdlugit.
igdlorssuarujugssuarnik sanatitsi-
ssugssaK tåssa New Yorkime New Jer-
seyimilo umiarssualivit pissortaxar-
fiat, The Port of New York Autho-
rity. pigingneKatigigdlune ingerdlatan
tåuna niuvernermik ingerdlatsiviu-
vok. direktør Barfoedilo 54-inik ukio-
KartOK niuvernermut ingerdlatsiving-
me ingmikut suliaxartuvoK, pigingne-
Katigigdlune ingerdlatame 1950-imit
taimatut suliaKarsimavdlune. 1958-i-
mit 1960-imut New Yorkime umiar-
ssualivingne pissortaKarfiup Ztirichi-
me agdlagfeKarfia angmarpå måna ig-
dlorssuarujugssuarnik mardlungnik
sananigssamut piarérsainerme ag-
dlagfeicarfit ilagissåt. agdlagfik i-
ngerdlavdlualermat New Yorkimut u-
terpoK igdlorssuarne nunat avdlat ag-
dlagfeKarfigssåinik tuniniainen suju-
lerssugarilerdlugo.
Barfoed Nykøbing Falsterime agdli-
artorsimassoK nunane avdlane suliv-
dluarsimaKaoK. 1930-imit 1934-imut
Buenos AiresimipoK, 1934-me Mexico-
me, 1934-mit 1945-mut Dakarime, ta-
matuma kingorna Nigeriame, 1950-i-
milo New Yorkimut pivdlune. Bar-
foedip oxautsit åssigingitsut arfineK-
mardluk inungutsimine oxautsimisut
ilisimatigai, atarxinautitut sarKar-
miuisa ilagalugo franskit sarKarmiu-
liutagaisa angnerit, Sorte Stjerneor-
denip, Ridderkorsia.
2,5 milliardit ingassångitdlat
silarssuarme niuvernikut Kitiussug-
ssaK igdlugssanik titartaissartumit
Minoru Yamasakimit titartagaussoK
igdlugssanik titartaissartut, ingeniø-
ritdlo suliåtut torratdlataoKissutut su-
liaussugssauvoK akisugissagssaunani-
lo. 350 mili. dollarsinik akeKartug-
ssauvoK, danskit aningaussångordlu-
git 2,5 milliarder kr-ngajangnik. ani-
ngaussat tusåinardlugit amerdlagina-
raluaxdssuit inuit Manhattanime ini-
nik åtartortartut ingassagigssdungit-
dlat. avguaKatigigsitsinerme kvadrat-
fodimut akiussugssaK 7,75 dollar siu-
ssugssauvoK, Femte Avenuerne akiliu-
taussartumit mingnerulasavdlune. ig-
dluliat initåinik atdlerpainik åtar-
tortugssat aningausserivigssuit kvad-
ratjodimut 25 dollarsinik akilissar-
tugssåusåput. Femte Avenuerne Madi-
son Avenuemilo init niuvernermik i-
ngerdlataxarfiussut 18 dollarsinit 22
dollarsinut akexcarput.
silarssuarme niuvernikut Kitiussup
pilersiniagaunerane anguniarneKar-
noK ingerdlatat åssigingitsorpagssuit
atautsimut katerssorneKarnigssåt. niu-
vernermik ingerdlataKartOK tåssu-
nga pissoK igdlorssuarujugssuarnit
mardlungnit aningikaluardlune silar-
ssuaK tamåkerdlugo niuverniatut a-
ngalasinauvoK, pisiarisinaussane tu-
nisinaussanilo kisalo unangmigdlerti-
ne KanoK iliornersut påsisinauvdlugit.
niuvernermut tungassumik isuma-
KatigissuteKarumagune ama igdlor-
ssuarnit aningikaluardlune taimailior-
sfnauvoK.
igdlorssuarujugssup åipåta initai
atdiit Kulit ilångauserissunit atorne-
Kåsåput. igdlorssuarme tåssane niu-
vernikut ingerdlatsinerme Kutdlersa-
KarfeKåsaoK, nålagauvfingme New
Yorkime nålagkersuissut agdlagfexå-
savdlutik åmalo påsissagssarsiortut
sågfigisinaussånik agdlagfeKåsavdlu-
ne.
igdlorssuarujugssuarnit åma avxu-
sernit siligtorssuit bilinut avxutigine-
Karnerussut ilait atåssuteKarfigineKå-
såput Kimugtuitsutdlo nunap iluati-
gortautit avKutait amerdlanerit. åma
tingmissartunut Kulimikut sarpiling-
nut mitarfeKåsåput. taméko saniati-
gut igdlorssuarujugssuarne pissagssa-
xartut ungasingnerussumut ingerdla-
nigssamingnut pivfigssaKéngitsut ka-
jumigissaKångitsutdlunit najugagssåt
akunitarfik igdlorssuit ilånitineKå-
saoK.
misiligtarneKarsimåput
igdlorssuit tupingnalåvigsuså-
put. måna tikitdlugo igdluliat por-
tunerssånit Empire State Buildingi-
mit 30 meterinik portunerusåput
igdlorssuarujugssuarmitdlo avdla-
mit Itockefeller-centremit åipag-
sså avigdlugo angnerusavdlutik.
igdlorssuarssuarnik taineKartunik
pigingnigtut sanågssat tugdlussu-
tigisimångivigpait.
igdlorssup aipå åipågo sananeKali-
saoK, sanaortornerdlo tamarme 1970-
ime inersimassugssauvoK. taimak su-
katigissumik sanassoKarsinaungmat
pissutaussut ilagåt sanariautsit nutåt
pitsaunerussutdlo. igkat natitdlo ine-
rérdlugit suliat kranit atordlugit inig-
ssititerneKartartugssåuput.
sanassautsit nutåt kinguneråtaoK
igdluliat Kanganit OKinerussunik a-
tortoKardlune sananeKarnigssåt.
igdluliatdle Kaj angnartusångitdlat?
— igdluliat åssinge mikissunguå-
ngordlugit sanåt suvdluliane anor-
dlertitsiviussartune oKåtårneKarniku-
put. taimatut misiligtaissarnertigut
påsineKarpoK piumassarineKartut pi-
ngajugssåt KiterKutdlugo Kajangnåi-
nerussut. tamåna nåmavigsutut issigi-
ssariaKåsaoK.
påsinenartut nutåt ilagåt igdlut si-
latåine Kåvisa ikårtitågkatut sanane-
Karnigssait, igalåt 22—93 tomminar-
nik silissuseKåsavdlutik. tamatuma ki-
ngunerisavå inuit igalånik tikitsinig-
ssamingnut kissigungnaernigssåt. ig-
dlune portusorssuarne avdlane igalåt
Kanigdlinigssåt ånilångagineKartarpoK
anoråsuariartoK igalårujugssuit ano-
rimit avåmut ajangneKardlutik katag-
tarmata.
Kutdlerpånut 2 V2 minut
elevatorit åma nutåliaussugssåuput.
igdlut Kulerigpagssuarnik initagdlit
amerdlaKissut elevatorerpagssuaKar-
put suvdluliarpagssuaKardlutigdlo a-
norip naKitsineranik „tigoraissugssa-
nik“.
måna sananeKartugssane anorip
naKitsineranik „tigoraissugssat" suv-
dlut igdlut silatåine igåinitineKarput,
taimailiornikut inigssarujugssuaK si-
pårneKardlune.
igdlorujugssuit ingmikortortaisa su-
jugdiiat åipåtdlo avxusårdlugit eleva-
torit tamarmik 55-inik ilaussoKarsi-
naussut sukasorujugssuitdlo angat-
dlatigineKartåsåput. tåukunångånit e-
levatorinut avdlanut mingnerussunut
ingmikortortat Kutsingnerussumitut
pingasut orningneKartåsåput.
elevatorit taimåitut atorneKarneri-
sigut igdlorssuarujugssuarne init ar-
dlånut sumitumutdlunit sivisunerpå-
mik minutit pingajugssåt KiterKutdlu-
go sivisutigissumik ininit atdlerpånit
ingerdlassoKarsinåusaoK.
Københavnime New Yorkimilo „ele-
vatorinik nalassunik" nunap xågut a-
ngatdlatinik taimak sukatigissunik
pexamigsså kigsautiginaraluarpox,
Københavnime S-toginit New Yorks
Subwayimilo atortunit sukanerusa-
gunarmata.
New Yorkime Kimugtuitsut angat-
dlatigineKartut pitsauvatdlångitdlat.
Kimugtuitsut ilait Manhattanimit New
Jerseyiliartautit umiarssualivingne o-
Kartugssaussut avdlatut sapilerdlutik
ingerdlåtariaKalersimavait. k imug-
tuitsume tåuko atorneKångigpata ig-
dlorssuarujugssualiagssanut mar-
dlungnut inuit ingerdlaniartut tåuku-
nångalo avåmut angalaniartut nåmag-
tunik angatdlatigssaKarnaviångingma-
ta. inuit 50.000 uvdlut tamaisa igdlor-
ssuarujugssuarne sulissåsdput, naut-
sorssutigineKarpordlo inuit 50.000-init
80.000 tikitdlugit uvdlut tamaisa ig-
dlorssuarujugssuarnut mardlungnut
ingerdlassarumårtut.
uvdlormut V2 miil. dollarsit
Kimugtuitsut erKartorneKartut ami-
gartortarpatdlårnertik pivdlugo unig-
tinarneKångerssårtut umiarssualiving-
ne Kutdlersanit 150 millioner dollarsi-
nik aningaussartutausimåput.
150 millionit Kimugtuitsortitsinerme
atugagssat 350 millionitdlo World
Trade Centerimut atugagssat ilångut-
dlugit pigingneKatigit katitdlugit 1900
millioner dollarsinik aningaussall-
ssugssåuput. aningaussat ilait umiar-
ssualiviliornerme, nunap iluagut suv-
dluliornerme, tingmissartunut mitar-
filiornerme, businut unigtarfiliorner-
me, lastbilinut unigtarfiliornerme av-
dlanigdlo sanaortornerme atorneKar-
tugssåuput.
uvdlOK måna tikitdlugo aningau-
ssallssutigineKarsimassunit 1400
millioner dollarsiussunit ukiumut
aningaussarsiaussarumårtut 162
millioner dollarsiussugssåuput —
uvdlormut */s million dollarsinga-
jait.
taimatut aningaussarsiornigssap ig-
dlorssualiagssat ingminut akilersinau-
ssumik ingerdlåneKarsinautisavai.
aningaussalissutigssat obligationinik
tuniniainikut pigssarsiarineKartug-
ssåuput. obligationit tåuko pilerina-
Kutigåt erniait akileråruteKarfiussug-
ssåungingmata. tamåna pissutigalugo
erniat 4 procentinaussugssåuput,
mingnerusavdlutik agdlåt. aningau-
ssautexardluartut obligationinik pisi-
ssut aningaussalissutitik 7—8 pro-
centinik erniaisigut iluanårutigissésa-
vait. tamåna pissutigalugo aningau-
ssaligssuit obligationinik pisiortordlu-
arnigssåt KularutigissariaKångilaK.
danskit soKutigissait
silarssuarme niuvernerup atautsi-
mut eKiteruvfiane danskit sarxumer-
sitsiveKarnigssai’tik pilerigåt. danskit
Disse moderne
skyskrabere i
New York
kommer til at
syne som
mindre huse,
når de to nye
giganter begge
på 110 etager
er bygget.
New Yorkime
igdlut portuso-
rujugssuit uko
mikissuinar-
tut issfkokali-
såput igdloru-
jugssuit mar-
dluk tamarmik
Kuleringnik
110-nik initag-
dlit sananekar-
pata.
nålagauvfiata agdlagfisa igdlorssuali-
agssanut nungneKarumårnigssåt piler-
ssårutigineKångikatdlarpoK; danskime
generalkonsulexarfiat ininut nutånut
nugterKåmerpoK ilimanaranilo ukiut
ardlaxångitsut xångiugpata nugter-
Kingnigsså.
— silarssuarme niuvernerup ataut-
simut eKiteruvfianut nugternigssaK
akerdlerineKarumårsimavoK — Man-
hattanip kujatå’tungånitugssamut —
New Yorkip Kerxa tåssaungmat Man-
hattanip Kerna, kontorchef H. Mae-
gaard Nielsen Ritzaus Bureaumut o-
KarpoK. — nugternigssamutdle aker-
dliuneK avdlångorumårsimavoK World
Trade Center sananeKarpat. KanoK pi-
ssoKarumårnera månamit ilisimarér-
nex ajornaKaoK. taimaingmat ininik
sarKumersitsivigssanik pigssarsisi-
naunex kisime OKatdlisigineKarat-
dlarpoK.
danskit pexatåusagpata pexatau-
ssugssat atautsimortugssaujumårput,
nålagauvfigtaoK ilåusavdlune.
igdlorssuit pigagssat mardluk
pexataunigssaK peKatåunginigssar-
dlunit silarssuarme tamarme oxatdli-
siginexartitdlugo The Port of New
York Authority suliaminik ingerdlat-
siuarpoK. pexataujumavdlutik nalu-
naersimassut ima amerdlatigerérput
niuvernermik ingerdlataKartut nuna-
nut avdlanut angnertumik niorxute-
Karnex ajortut pexataujumagaluartut
itigartineKartarumårdlutik.
teknikip tungågut pilerssårusiortut
sulianik autdlartitsingajalerput. su-
jugdliutdlugit suliarineKartugssat tå-
ssa igdlut mardluk tamarmik Kule-
ringnik 24-nik initagdlit sanavfig-
ssamitut inguvterneKarnigssåt. i-
nguvtigagssat tamarmik nutdvingnik
elevatorertårKåmeraluarput, igdlutdle
mardluk Kuleringnik 24-narnik ini-
tagdlit avdlanik angnerujugssuarnik
sananigssame pérneKarnigssåt suva?
Dusør
35.000
kroner
ialt
til dem, der finder
disse frimærker!
Dette frimærke betales mti
5.000 kr.
Dette frimærke betales med
100 kr.
I MEDOVA te- og tebrev-pak*
kerne gemmer der sig for tiden
i nogle af pakkerne særligt vær*
difulde frimærker! De er op*
klæbet - overstemplet med enten
100 shillings eller5.000 shillings
- og hver gang, De finder et af
disse frimærker og indsender
det til Medova A/S, får De om-
gående tilsendt 5.000 eller 100
kroner kontant. • Hent en pakke
MEDOVA idag!
Medova ta’r trætheden
- og gVr gevinst l
ASSERBOHUS KOSTSKOLE
HOVEDSKOLE — REALEKSAMEN — 2-ARIGT KURSUS
8. og 9. kl. — Statskontrl. afgangsprøve
Drenge og piger fra 6—17 år
Program tilsendes. Henvendelse om optagelse til
FORSTANDER J. FRIIS, ASSERBOHUS PR. FREDERIKSVÆRK
Telf. Liseleje 533
I fritiden: tennis, svømmebassin, ridning, dans, musik, maling, Idræt, hobby
17