Atuagagdliutit - 14.10.1965, Blaðsíða 19

tøjr — hver dåse er fyldt
f' med friskplukkede
C-vltamlnrlge ærter
— Klvdlertdssat tamarmik
értanlk C-vltamlneKardluar-
tunlk nunlangnlutå aser-
dlortlgaussunlk ImaKarput
KGL. HOFLEVERANDØR
en stor og fyldig cigar fremstillet
af de bedste råtobakker
sikårssuaK siligtoK
tupagssanit pitsaunerpånit sanaK
Kangerdlugssuarmit Kainamik
uvdl. 23-ne K’asigianguanut
skotlandimiut sermerssuåkut
Kainamik K’asigiångualiartut
ssaisut nutåliåungitsigissunik
nakorsap skotlandimiup sermer-
ssuåkordlune Angmagssalingmit Ka-
ngerdlugssuarmukårsimassup Kanger-
dlugssuarmit K’asigiånguanut pisung-
mik umiartordlunilo ingerdlarKing-
nerminut uvdlut 23 atorsimavai. anga-
lanerat tamåna pisanganartusimavoK
ardlaligpagssuartigutdlo navianartor-
siorfiusimavdlune, pingårtumik Isor-
tume avangnardlerme, nimavtale na-
vianartortarisinaussainit navianarne-
rungårsimassut tåssa umingmait ma-
gister Vibep Kangerdlugssup erKånut
nugsimassai. umingmaup tiggaup ili-
simassagssarsiorneK avångunartumik
naggasingaj agdluinarsimavå. tuluit
pingasut K’asigiånguanukaKataussut,
tåssaussut dr. Hugh Simpson, Bill
Wallace åma Roger Tuf ft, malerssor-
ssuatårsimavai. tåukua perKavigdlu-
tik Kåinatik pigsigfiginaK ikivigigat-
dlardlugit ånagsimåput.
mana Kåumatit pingasut nunav-
tinérérdlutik ilisimassagssarsioriat
ndmagsisimåput. angalane k Nan-
senip 1888-ime atortorisimassaisut
nutåliåungitsigissunik atortonar-
dlune ingerdldneKarsimavoK, a-
ngatdlavigissåtdlo Nansenip inger-
dlavigisimassånit isorartuneru-
ngåtsiarsimavdlune. Kalåtdlit-nu-
nånit Glasgowimut ingerdlaortit-
dlutik akunitsiarnermingne dr.
Hugh Simpson nulialo, Myrtie, ar-
nanit kisime sermerssudkorsima-
ssok, Kangerdlugssuarmut piner-
mik kingorna misigissarsimassa-
mingnik OKalugpalårput.
sermerssuåkornivta kingorna nagsa-
tavut misigssorpavut Kajarissatdlo
mardluk nagsatarisimassavut piarér-
sardlugit, dr. Simpson oKalugtuarpoK.
méricavut pingasunik, sisamanik tat-
dlimanigdlo ukiugdlit nåpigiardluta
Kangerdlugssuarmut tingmissartorsi-
måput, aulajangerpugutdlo Kanger-
dlugssup kujatå-tungåne amerikamiut
såkutoKarfiånit 70—80 kilometerinik
ungasissusilingme tangmårfiliorniar-
dluta. uvagut angutit pingasuvdluta
nunåkut imåtigutdlo K’asigiånguanu-
karnigssarput autdlartikigput nuliara
mérKatdlo tangmårfingmut tåssunga
tuperput.
— nuliat Kitornasilo pingasut inui-
lårssuarme tupermut Kimåkavsigit?
— so. sapåtip akunerine arfinilingne
tåssaniput, tamånale kingorna nulia-
ma OKalugtuariumårpå. uvagut angu-
tit nautsorssutigisimavarput K’asigiå-
nguanut avKutigssavta 350 kilomete-
riussup angnersså Kåinavtinik inger-
dlasinåusavdlugo, ilumutdlume 20 ki-
lometerit sivnernagit Kåinavtinik ma-
Kigfigåvut. nagsatavut katitdlutik 175
kiluput, taimaingmatdlo ardlaleriar-
dluta nagsatavut nunåkut utertaria-
Kartarpavut. navianartorsiorfiginer-
pauvarput IsortoK avangnardleK, té-
ssaussoK timåne sermip kungortitå, si-
larssup ingmikortuine ardlaligssuarne
ilisimassagssarsiorfigissarsimassavne
sarfarsiorfigissarsimassavnit tamanit
sarfarnerungårtoK.
sukalissaitalunc sarKarsiorneK
Isortumut pigavta Roger sujugdler-
sauvdlune Kåinaminik kisermåutari-
ssamik avalagtuvoK. årdlereKaluta
ingerdlaornera Kingusersårparput. ka-
ngerdliumaninguamit inigissavtinit
autdlarniariartOK Kajå sarfamit aut-
dlaruneKarpoK. angatdlatérångua må-
niup Kalipakunguatut ilivdlune aulag-
sagpoK. ilåne magdlit angingårtarma-
ta niaKuinå issigisinaulersarparput.
itivitut Kangerdlugssuarmitdlo
Nansenip 1888-ime atortorisima-
atortoKarsimassut.
kinguningåtsiåle takusinaulerparput
kup sarfaKissup igdluatungånut tali-
nialersoK. tåssalo uvagut tugdlingut-
dluta. Kaj arput mardlutariaK kåmi-
parput, kingunitsiångualo kup sinånit
sukaKaluta autdlapilorpugut. aut-
dlarKåumut isumaKaraluarpunga ag-
,sut pisanganartoK, tauvale sujunivti-
ne magdlit uipatdlernåinait takuler-
påka. soriarsinaunata magdlit sujug-
dlit — imermit kajortuinarmit mag-
ne malilerpåtigut, tåssalo sukagtikiar-
tomerput ilutigalugo sukagtikiartor-
dlune. nagsatåvut tikitdlugitdlo icåi-
navut tiguinariardlugit avalapatdlag-
pugut. umingmaup kingunérånguav-
tine maligpåtigut. tasérånguamut ava-
lagpugut, umingmagdlo tatsip sinåne
aunårarssuaK kamaKalune uteKåtår-
poK. tiggauvoK agsut inerdluarsima-
SSOK.
angusinåungeriaramisigut, Kularnå-
ngitsumik umingmait avdlat åssigalu-
git imeu ersigivdluinartugamiuk, nag-
satavut sågpai. nangmagtagkavut ku-
mut erfagiutarpai. agsut årdleritsag-
— unuit ilåne umingmak angutera-
lak tuperma erKånut tåkupoK, navia-
narsorigavkulo mérKat kup igdluatu-
ngånut Kimarngupåka. tåssane mérKat
nivdliassuinait uterdlunga ikårpunga,
pialutivutdlo ajoKuserneKariångitsut
tiguvdlugit.
— sapåtip akunerine arfinilingne
tåukunane kisimiginavigpise?
— atassuinarmik uvdlune Kullnar-
ne, téssame påsinarsivoK inigssivfigi-
simassara Manitsumit Kangåmiunit-
dlo auvarianit agsut ornigarneKartar-
toK. ilaicutsissardlutik tikiutarput er-
Kavtinutdlo tangmårtardlutik. angutit
dlit Kåve Kapuinait — pulåmauvfigå-
vut, tåssalo suna tamarme imåinå-
ngordlune, angatdlåputdlo imerarti-
lerdlune. ingerdlarssornivtale Kajari-
ssavta imermik ulivkårnigssaralua
anigortipå. sekuntialunguit kingorna
magdlit naleriput, månalo sarfap kå-
vituliornérarpagssuinut Kuvnerssup
atåtimgånitunut pulavugut. taimait-
dlunile Roger kup sinåne sujuningu-
avtine putupoK, ilaliuvfigårputdlo.
kup igdluanit igdluanut ingerdlaner-
put sivisungilaK, nauk kilometerit pi-
ngasut umiartoraluartugut. aKaguane
sule 40 kilometerit kukut sisuvugut,
kingumutdlo taimatutdlo sarfarsior-
Kigtarpugut, åpariartornivtinile sarfa-
kitdliartuinarpoK. K’asigiånguanut
ingerdlaornivta sivnera uisanartoKå-
ngilaK, tåssungalo ångupugut taiaissa-
vut nungututdlo.
tiggak puvfagsimårtoK
— avKutivsine sut umassorsiaraisi-
gik?
— tugtorparujugssuit takuvavut,
Nagssugtup kujatåtungåne tugtorpa-
rujugssuarnik takussarpugut, kanger-
dluvdle tåussuma avangnå-tungåne
atautsimigdlunit tugtusingilagut, nauk
tamåne tugtoKarnigsså kujasingneru-
ssumitut ilimanartigigaluartOK. åma
teriangniarpagssuarnigtaoic sujumui-
ssarpugut, sinerissamilo teriangnianut
putdlatinik ikingitsunik takussardlu-
ta. teriangniamik putdlatinitumik åma
sujumuivugut. perdlingajagsimavoK —
åmame use uvagut taimanikut taima-
tutdle kågtigaugut — aniguisiparput-
dle. avdlame ama navssårårput te-
riangniaK mingnerpåmik ukiune mar-
dlungne toKungasimassoK.
— umingmait ajornartorsiutigisima-
vase.
— K’asigiånguanukarnivta kingorna
umiarssuarmut ilauvdluta Sisimiu-
liarpugut, tåssångånitdlo ilåtigut Kåi-
namik Kangerdlugssuarmukarpugut
nuliara ujardlugo. unuit ilåne tang-
mårdluta tovKit ungasilårivut uming-
magssuaK anguteralak tåkupoK. tu-
pernut utilersugutdlo Katimåjutigalu-
pugut, nangmagtagkavtame ilånika-
mik åssilivigut filmitdlo 2000-it. nang-
magtagkat ilåt tduna filminik dssili-
vingnigdlo imalik tatsip tungånut
kåmissalerpå, meterinarmigdlo unga-
sissuseKaleramiuk aitsåt unigdlune.
nangmagtagkat angnerssåt tingmio-
råvigsoKaoK aligtorneKardlunilo. na-
lunaericutap akunerata dipå Kerxa
taimailiortuarpoK. taimaitdlunilo tår-
sivoK, umingmagdlo KimagupoK.
— såkoKångmavse?
— ilisimassagssarsiortarnivtine så-
kulissarsimångisåinarpugut.
umingmait såssussissut
ernaussissarneritdlo
— fru Simpson, åma ivdlit uming-
mait misigdlerfigisimavatit?
auvariarångata arnartaisa mérKat på-
rissarpait. agsut pisanganarpoK. ilame
mérKåka pingasut kalåtdlisut ilikaga-
Kangåtsiarput, kalåliarKatdlo malung-
navigsumik tulugtut ilikagaKangåtsia-
vigdlutik. kalåtdlit-uko OKautsinut
poKersusimagunartut. uvanga kalåt-
dlisut atautsimigdlunit ilikagaKångi-
langa.
— tamåne umingmait erKåuneKar-
tarsimassut ilisimårineKarpoK. tamåna
ivdlit ilisimassaKarfigaiuk?
— isumaKardlunga tamåna isser-
tauvdluinartoK, sunauvfale tåssa na-
lun eKångilaK?
— so.
— sunauvfa. umingmait misig-
dlerfigivigsortarpavut, ardlaleriar-
dlutingme tangmårsimavfigput
putdlavigissarmdssuk. uvdlutdlo
ilåne umingmait atautsikut arfi-
neK-mardluk tdkungmata kalåtdlit
autdlaisimingnik e maler put, su-
jugdlermik maungdinaK, iluaicu-
tdungingmatdle erKautilivigdlugit.
ilumårpoK umingmak atausen iki-
lerneKarmat, kingornagutdlo toku-
vok.
asbesterujugssuaK
— najugkavse erKåne soKutiginar-
torsingilase?
Mr. Simpson: tivfasmarme Kutsig-
sorujugssuarmilo uitdlut Kaleruakor-
pagssuinik navssårpunga, tamatuma-
lo ugpernarsarpå KangarssuaK tamåne
sigssaK kigdleKarsimagaluartOK, imåi-
pordlo uvdlumikornit imaK Kagfasing-
nerujugssusimagaluartOK. danskit uja-
ragsiue tamatuminga OKalugtukavkit
agsut soKutigåt. Kangerdlugssup ku-
jatå-tungåne taimåitoKarneranut tu-
ngassunik navssåKarsimångisåinarsi-
måput.
fru Simpson: uvamgalo aumåjuitsu-
mik, tåssa asbestimik, navssårpunga.
åmåtaoK Australiame asbestimik nav-
ssårnikuvunga, Kalåtdlit-nunånile
navssåra pitsaunerujugssuvoK.
— angnertuva?
— angnertorujugssuvoK. ilamema-
nik danskit ujaragsiut takutikaluar-
påka, uisåtdlautigingilåtdle. — kisalo
OKarumavunga sapåtit akunerine ar-
finilingne tåukunane kalåtdlit nuna-
Karfingnit mardlungnérsut tåuko aju-
nginerpåmik takussutigisimagavkit.
påsissåka maligdlugit isumaKarpunga
silagssorigsorujugssussut, pissarner-
migtutdlo inussut, imåingitsoK inu-
ssautsimik avdlamik ilisimassaKångi-
namik, kisiånile Kangatut inussauseK
nuånarinerugamiko.
TAGE SCHOUBOEA/s
ELEKTROTEKNISKE ARTIKLER OG VÆRKTØJ
FOR HANDEL OG INDUSTRI
elektroteknikimut tungassut sånatitdlo niuvernermut sanaortorner-
mutdlo tungassut.
SKYTTEGADE 7 . KØBENHAVN N . TELEFON (01) 39 25 00
god KAFFE
gennem
generationer
CHRISTGAU
ukiorparu-
jugssuarne
kavfimik
pitsaussui-
narmik
niorKuteKar-
tarsimavugat!
CALTEX OLIE

DDK
i centrum f
Automatisk
opfyldning-
- i takt med Deres
forbrug leverer vi
CALTEX olie.
10 måneders
brændselskonto.
Skal De have
nyt oliefyr,
kan De fordele
betalingen over
36 måneder.
DET DANSKE KULKOMPAGNI
RÅDHUSPLADSEN 14 • (01) 1492 14
19