Atuagagdliutit - 14.10.1965, Blaðsíða 32

MÉRMTSVTiOT^^^^
aussame angalaorneK
univkårtuarfigilårdlavse
silardlulårtaraluardlune silantig-
ssuaK nagdliuteriarmat pilerisaute-
riardluta pingasuvdluta kangimut
autdlåinaKaugut uvalikut sila nuåne-
Kigå. kitå pujorpoK, kangia erssente-
Kalune. isersarneK iluagtikavtigo tig-
siardlutalo ipugkavta ingerdlalerto-
Kaugut. unulerdlune Katsoriarmat kuk
kuåneKartartoK nagdleriaravtigo ki-
ssartulioriardluta kuånersoriardlutalo
nåmagsigavta kangimut autdlarKig-
pugut, KatsunganeK, kisivta minigtor-
neruvdluta. ingerdlåinaravta unuame
atautsip migssåne ornitavtinut aput-
dluarpugut.
tikitarput igdluaraKarmat tåssane
sinilåginariardluta iteravta kuk eKa-
loKåsangmat såkugssavtlnik piarér-
saeriardluta autdlåinaKaugut — kitå-
miugavta eKalugungnaKingmat. kung-
mut pigavta eicaluit takussaraluardlu-
Plumrose børnemad giver den lille
ny den sundeste kost med tilskud af
uundværlige vitaminer og protein.
mérarse pitsaunerpånik
nerissaKartari aKarpok!
PLUMROSE mérkanut mikissunut
nerissagssiai nerisitarugkit nålun-
giat nerissagssanik peridngnarner-
pånik åmalo vitaminenik protein-
inigdlo pfngitsorneKarsinåungitsu-
nik akulingnik nerissakartisavat.
LEVERANDØR TIL DET KONQELIQE DANSKE HOF
PLUMROSE
nutåliauvoK
sanardlåjuvoK
avdlauvoK
TUBORG
CITRON
git pissaKarnen ajuleraluarpugut. ka-
titdlutale arfineK-pingasoråravta ater-
pugut. igagavta mamarssarnermit
Kåncajaravta kingorna esalungmik
pissaKanringilagut.
aKago Kaungmat timut angalaorpu-
gut. kiak! ipernat! — sugssakasit! inu-
soidgavta Kångerumårpavut. aussarig-
ssuaK; naussorpagssuit. silagigssuaK,
sordlo silarssup Kungujulårdlune ilag-
siniaråtigut. kitåmiut kangerdlungmut
pingmata kussanaKutiminik takuti-
niarailusoK. sule Kumut ingerdlaniar-
dluta pinga jorput OKarmat: — una
sunauna tingmiåraK sungårtoK? or-
nigdlugo takulerpara sugdlineK su-
ngårtoK ingnerularssuarmik taineKar-
tartoK. ardlarit takussaleravtigik tåu-
naKame malerssuilerpugut. maler-
ssugkavut sulOKaramingme ingerdla-
lertortaKingmata arpagssuatårtara-
luardluta inorssartarpugut. Aiugssiap
issigingnåraluarunisigut KanoK ig-
dlautigitigisagaluarnerpåtigut. uvanga
kisima mardlorårpunga.
malerssuiungnaeravta Kumut aut-
dlarKigpugut. aput tikikavtigo aussa-
rigssuarme åma apuserivdluta oKåtår-
niaratdlaruj arput. ingerdlarKigkavta
KåKap Kånut pigavta iminarpoK issi-
gissaK kussanangårmat. erKåingitsu-
ngilara tJngortup K’asapivdlo nunag-
ssarsiamingnik pilerngusimanerat.
timut ingerdlarKigkavta ila alutomar-
tut amerdlaKaut. KåKarssuit, taser-
ssuit nunalo — tasamalo imaK iser-
sarnimik KernerKårigsivdlune, pujor-
tat KaKorterulordlutik Kilangmut tu-
ngutsorigsumut tugdluasalutik. sor-
dlo åssiliaK kussanartoK siårsimåina-
Penneven søges j
------- -----------------------i
Jeg hedder Elisabeth Hartman Jen-
sen og vil gerne have en pige på
12—13 fra Grønland at skrive sammen
med. Jeg er interesseret i cykleture,
søndagsskole, god musik, tegning og
teltture. Min adresse er:
Elisabeth Hartmann Jensen,
Doverodde pr. Hurup,
Thy.
Mit navn er Kirsten Nielsen. Jeg er
13‘/2 år. Jeg ønsker en penneven eller-
veninde på 13—-14 år. Mine interesser:
frimærker, pop med Beatles, Rolling
Stones, sport m.m. Min adresse er:
Kirsten Nielsen,
Vetterslev pr. Vrangstrup,
Sjælland.
kasitdlartoK. avane avangnavtine ti-
mivtinilo sermerssuit kigdligigseKalu-
tik issigissagssauvdluarput.
ingerdlarKigkavta KingartaraK atu-
arcuugo KaKat sujornagut atangerdiu-
git Kumut issigissarsimassavut ilisar-
narsissaierput tåssaussut Agdluitsup
kangerdiuata KåKai. kujativtme unga-
singnane AkuuaruserssuaK, Angmag-
ssiviup KåKaisa portunerssåt, takug-
ssauvoK. KaKap Kanikaiuardiune tau-
na sule Kumut issigalugo erKarsauti-
ginarpoK majuarniarnera anertikar-
nåsakeKissoK Kavsinigdlo avdioriaråi-
ne aitsåt KaKissariaKåsanersoK. åmut,
kujåmut-kimut uiviarama ivdlit na-
lunarputit Nip isat, Angmagssiviup
akiata, kua! tamåko takussaierdlugit
sujuaissakasika erKaissaierdlugit Kia-
sunguiisakaseKigama avdlamut Kivia-
patdiåinartariaKarpunga.
tauva Tinipårnerip (Tinupårnerup)
Kåva Kiviarpara. Aratingivasik erKae-
riatarpara. kujatåmiut upernagssåkut
Angmagssivingmut Kaleralingniarta-
ratdiarmata tåuna erninilo åma ilau-
ssarsimåput — sordlikiarme Kåina-
mik. Aratingivasik aperineKarsimavoK
sume aulisarsoralugo. akisimavoK Ti-
nipalugtup såne. åmauna aulisautig-
ssarsisunassoK taimanikut akisoKissu-
mik, danskit aulisautigssautånik ili-
vitsumik. pisiaralugo angerdlåuka-
miuk merKuluaussai Kilutarsimavai,
kineKutauginåsangmatagoK. aKago
Kaungmat autdlarukamiuk ningitdiu-
go narKanut tungmat Kutdlariarniar-
dlugo agssangme kigdlingagut kigto-
rartorsimavå. aulisåune kigtorarmat
åmut OKarfigisimavå: — ajortumik pi-
ngilavkit Kimaiunanga!
tamåko encaivdlugit Kungujuina-
riardlunga avdlanik takussagssarsiui-
nalerpunga. takussarsimassat kingu-
mut takorKigdlugit oaalugtuagssaKa-
raluaKissut ativtine kangerput misig-
ssulerpara. ilisarilerpara Kangikasik
K’agdlimiut kujatinguånitoK. tauva
påsivara K’agdlimiut Kulangersimav-
dlugit, igdlue nuingingåtsiåinarsimav-
dlugit. nuisinginarpavut isumakasik
piumagaluaKissoK ugpatikasit piuma-
j ungnaertoratdlardlugit.
nuånersorpagssuit tamåko unigdlu-
ta misigssuatårsinardlugit nerissag-
ssaK erKaissordlugo utimut ingerdla-
ninalerpugut. aternivtine KåKap ma-
juarfivta alångua aterussårfigårput
kuk sinerdlugo. tamane tamåne savat
neritigalutik angalaortut takussarpa-
vut. imaK nuinialerparput Katsorsi-
mangårame KivdlertuinaussoK. silar-
ssuardlo nipaitsuvdluinardlune. au-
ssarssugame tårsineK aj ormat ivnap
sinånut orpingnik kipissiartoraårat-
dlarpugut angerdlaruvta 'igdluvta si-
latånut ikussagssavtinik. pigkavut
angerdlaravta igdlup silatånut ikupa-
vut, ukiariartorneranutdlo tingmiår-
Kat nuånarivdluinardlugit merarfigi-
ssarpait erKaisitsivdlutik aussaung-
mat angalaornivtinik nuånersumik.
E. Jonathansen.
C-
--------------------------
(norm. kingugdl. nangitan)
kinamiuna manigtornikineruniåsava,
tåssame toKutåungitsornaviångingmat
taima akerai amerdlatigissut. tåukor-
ssuitdlo avdlamik KåmavingnåKarna-
tik kisiåne tasiussåta tununguane Kå-
mavingnåKardlutik. nulia nipangimiv-
dltmilo uvikasinilo navilerdlugulo.
ernituarssuat autdlarame ingerdlåi-
nardlune taraava tasiussåta tunungu-
anut pivoK, tåssalo Kåumardlune sila
agsut nuåneKissoK. tåssane unigdlu-
ne Kamalerdlunilo årime piorfigssa-
migut åtåkuloK puatdlarugtorneK pu-
eKaoK, tåssalo piordlugo autdlåina-
KaoK, ilame ånaissagssaringinamiuk
toKukardlugo nauleKå. tåssane arri-
ssunago toKusalerpå, toKoréramiuk
sanarfilerpå. sanarfilerdlugulo avå-
mut sangmivdlune kisiat seKerngup
nalåne Kivdlåtdlangmat pileriaKå ica-
jaK tungiminut ingerdlassoK åma ku-
jåmut Kiviarame avdla aggersoK, tu-
nungmut avangnamutdlo Kiviartaria-
rame tamarmik aggersugdlit. tåssau-
na tamagingnit ungutdlune tamarmik
pioråne, ånilåraluardlune kamåumer-
dlune nalunginamigit akeraralugit
pissagtinaKaoK. pissarssuane isu-
mangnaipatdlariardlugo Kimåvdlune
autdlåinaKaoK, avdlamutdlo autdlar-
tugssåunginame avangnamut pisinau-
ssånguane tamåt ingerdlalerpoK.
akeraisa avdla piniånginamiko ma-
ligdlugo tungånut autdlarratinaKaut,
kinamiuna kigailaniåsava piordlutik
autdlaramik.
ernituap avdla ornitagssaringina-
miuk akerKame avangnardlersåt Ka-
nigdliartuinaleKå avdlatutdlo ajorna-
Kingmat ingmingnut piordlutik tiki-
kiartuinaleKaut, åipå puissimik kalig-
toK sordlume kalitaKångitsoK. taimait-
dlutingme unårssuatik kivinaKaut
ingmingnutdlo silugutdlutik. ungatå-
ne ilarssue issikutinaleKaut. taima
ingmingnut ordligusimavdlutik av-
dlatut pineK saperamik ingmingnut
sanionrutmaleKaut, tamarmingme pe-
riartugssaerutinaramik. taima piumå-
ngikaluaKalutik sanimut Kigssimeru-
jugssuåinaKaut.
tåssane ingagdlune kisermåK Ki-
måvdlune autdlarsarpoK, sordlo kali-
taKångitsordlunit, ilame Kåmavingme
avdlame angussarssuåkulune ånaiu-
mångikaluaKigamiuk. akerai kamåu-
mernermik ilavdlugo piniagarssuartik
matdluseraluåinaKaut, tåssalo sujuai-
artuinavigdlugo. anguterpait akug-
dlersånåsit kisime sujuartuvoK, ilane
katagkiartumavigdlugit tåssalo inger-
dlaniavigssualerdlune OKautsine ig-
dlugalugo, tåssalo angujartuinalerdlu-
go. ilame piumaKigamiuk ingerdlani-
ne ilajatdlaiiKigtarå. tåssame tikilina-
Kå unårssuanilo silugutinaKå, taima
piumaKigame periaramiuk Kiterpiar-
sivdlugo unåKå kingutitdlugulo. Kajå
tikikamiuk naraa tamåt aligtoramiuk
inugtånut ilångutdlugo kiverssarpå,
puissitå kisiat tigugamiuk angerdlar-
dlune autdlarpoK.
utorKånguakasikut emerssuarming-
nik utarKigaluaramik angutålo KåKi-
taraluarame kisa unugpoK. aKago
Kaungmat ama utarKigaluaramik åi-
pagsså unuinarpoK. åiparinguasit tåu-
naKa tåssane utarKileraluarput mau-
ngåinaK tikisivdlutik, Kiagaluaramik
Kiagaluaramik kisa naggatågut Kiag-
ssaerukamik sumik isumajungnaer-
put, tåssane påsivåt akentamik aki-
niutigalugo pissarisimagåt. nuliaka-
siata tåssane anersa uvikasine navé-
rialeraluarpå, sorme åma taima OKa-
raluaravit taima ernerssuarput Kuja-
gitigalugo, tamanut pisigitigalugo tå-
ssa ånaivarput avdlamigdlo isumav-
dlutigssaerutdluta ivdlikasik Kajae-
rutdlutitdlo autdlåsaerputit, Kianine
ilutigalugo tåuna navérsiualerpoK.
tåssane uvikasia una sulersomgu-
na, tåssauna aterdlune Kajakasine iv-
ssup såungutip atånitoK ususså kisi-
me nuisassoK nuna agssagdlugo på-
ssutilerå. nunamit KaKitdlugulo sår-
Kutai såungutip akuneranitut åma
Kagdlulerpai, nuvfine, pautine, unåne
anguvigkanilo. avdlamik såkugssaKå-
nginame ivssuatsiånik Kajakasingme
merssomere parnunikut avigsårnikut
simigsulerpai, kisiånimiuna inera-
miuk.
nuliata aperilerpå, sumungnalerpit?
soruna åma autdlarniarpit? sågdlu-
___
gulo avdlamik OKarfigingilå, erner-
mauna agdlunårtarssuåkulue taima
eriagitigalugit, taima Kigdlugitigalu-
git, akerKavtinut åsagavkit sorme to-
Kutaugaluaruma, åmame toKUtåungi-
kuma toKutaugumalo åssigigpoK.
nuliata inerteraluaramiuk soruna-
me kigdlingnaviånginamiuk taimaiti-
narpå, åipåtigut KigdlugigaluaKå nu-
naKarfingmingne åipatuariniaramiuk.
ilame toKutaugpat kisimilersugssau-
game.
uvikasia autdlartugssaugame aner-
sa unugsilerpoK. unugdlune tårsiving-
vat aitsåt Kajakasingminut ikivdlune
autdlåinaKaoK, igdluanik nuna aja-
pårtordlugo igdluanik norssaminik a-
nguardlune. kangerdlualunguit nu'
nguitdlo tamaisa sinerKigsårdlugit a"
nersa ingerdlalerpoK. igdlut ikuma-
ssut takoriarångamigit pisinaussane
tamåt autdlarsartarpoK tarripatdlang-
niåsagame. ingerdlagame ingerdlaga-
me kisa Agdluitsup kitinguanitoK nuk
tikipå tåssalo akimut ikårtugssångor-
dlime akerKame nunåta tungånut. a-
kianut pigune taimatut-åsit nuna si-
nivfårigdlugo akerKame igdlorujug-
ssuat atangigagssarå.
kisamiuna atanginaKigå — unalo
igdloK angeK! anguterpåime arfineK-
mardluk najugaråt, tåssalo inue niki-
tautdlutik aneKåtåginardlutik — ake-
raKamermit arajutsigaluanmik ter-
dlinganérneKartugssaugamik.
Kajakasingminit niuteriarame tar-
rup atåne Kåine avåmut såterérdlugo
piarivigdlugo Kumut autdlarpoK. i"
nungmik anissoKartordlo nunamut pa-
lugångame sordlo tåssa inoKångitsoK.
anértoK isertordlo Kumut tamåt aut-
dlartertaraoK. anissoKångitsiartoK ki-
samiuna igalårssuisa atånut pinaKi-
ssok. anissoKarpalulermat nimamut
palugame sordlo peKångitsoK. anissok
agssangminik terxisserdlune avåmut
Kinerame, Kinerame sumik malugssa-
nginame isinaKaoK. isermat igalar-
ssuisigut itsuariatdlartoK: anguter-
pait akugdlersåt anguterujugssuaK
igdlerme kilungmut sågdlime nalau-
ssårtOK. Kumut Kiviarame avdlat ta-
kungilai ernerssuarme agdlunårtai.
anissoKarKileriarmat åsit nunamut
palugame sordlo tåssa peKångitsoK. i"
sumaliuminarpoK: isileriarpat malit-
dlarumårpara! diseKatigiguvko oKau-
seKångivigdlunga ernerma agdlunår-
tai pigsinaK tigoriardlugit silåmut ki-
måj umårpunga.
anértoK isilinaKaoK. nikueriardlune
maligdlugo iseKatigilerpå nipaersår-
Kigsårdlune. katåkut suj uline pigsi"
naiK isermat ilårdlugo åma pigsina-
KaoK. sumik OKariångitdluinardlune
agdlunårtat pigsigfigigamigit tigoriar-
dlugit pigsigåinardlune silåmut inger-
dlarKipatdlagpoK. agdlunårtat tigu-
gamigit erKarsarpoK tOKUtaugune ait-
såt iperarumårdlugit.
anguterpait pasitsagdlutik nivdle-
ramik: ernituap agdlunårtarssuåkulue
tigoKai! tamarmik atissaKånginamik
pigsigautinardlutik atissalersulerput.
atissalersoréramik anguvigkatik tigo-
rariardlugit silåmut malingnigdlutik
■arpaliutinaK aniåput, sujugdlit tai-
mungåinaK akerKamik tungånut una-
riartarniardlutik nipitik igdlugalugit:
tåssaKakasigdle inutineKåsava?
utorKakasik aniguivdlune anigame
pisinaussane tamåt åmut autdlarame
sordlo utorKåungitsoK, Kilangårame-
Kåinane tikikamiuk avåmut igeriuta
avalarérsoK pigsigfigigamiuk tamåssa
ikerérpoK tamånguatdlo avåmut aut-
dlarsardlune. erKånut unåt torartut
Kitsukångamigdliuko. sordlo siagdli-
nakasitdlartoK! tåssalo encortisanane.
matdluserpatdlangmåme kingumut
KiviariatdlartoK Kajarpagssuit avala-
rarsimassut. maligtine takugaluardlu-
git autdlarsarame sordlo maligtine
kingumut supinarai.
anguterpait akugdlersåt ilaminit
malingningnerugaluardlune kisa åma
katatauvigkame malitane sunaviångi-
namiuk angerdlamut såginarpoK.
imågdlångoK utorKakasiuk erner-
ssuarme agdlunårtai Kigdlugissane a-
kiniutigalugit kingumut pigilinguaru-
jai. utorKånguitdlugoK ernerssuar-
mingnik maKaissigaluaKalutik nuna-
Karfingmingne endgsivdlutik saornu-
nguariput.
Johannes Poulsen,
Agdluitsup-på.
LB-MB-KB-SB-FM-grammofontilslutning
Kvintet
Hl Fi - Stereo Sektion
Et RADIONETTE kvalitetsprodukt
RADIONETTE — niorKutigssiaK pitsagssuaK
En helt ny AM/FM storsuper i ste-
reo — teaktræ — højttalervælger
med 5 stillinger — 2 kraftige ste-
reohøjttalere.
Leveres også som alm. bordmodel
i teak eller mahogni.
AM/FM radio pitsagssuaK angisfiK
nutåliardlo stereortalik — teaktræ-
mik Kissugtalik — højttalerilik tat-
dlimalingmik — stereo højttalerilik
såkortflnik mardlungnik.
åma pineKarsinauvoK sisamanik
niululingordlugo Kissugtalerdlugo
(pulerdlugo) teakimik mahognimig-
dlunit.
Spørg hos Deres lokale radio-fagmand — eller skriv til os, s& oplyser vi
om nærmeste forhandler.
radio-nik iluarsaissartorse aperiniaruk — imalflnit uvavtinut agdlagit,
tauva niorKutilik KanigneK nalunaerutigisavarput.
pineKarsinauvoK - en gros: EMIL NIELSEN A/S, Krystalgade 3, Kbh. K.
./x

32