Atuagagdliutit - 17.03.1966, Síða 28

MERARTAVTINUT

THULILIARNEK’
årdluarssuif ilikajassorujugssupuf issigiingnårtitsinermigdio nuénarissaKaKalufik, ardlalikufårdlutigdle tinge-
Katårnermik ilikarfmeKartarnere fupingnåinarpoK. åssilissame uvane takuneKarsinåuput årdluarssuit Marine-
landime, Califomiamlfume, sungiusarneKartut. angut årdluarssungnik ukumnga sungiusaissox Ray Cribbs-
imik ateKarpoK. årdluarssuif faimafuf tingenétårnermik ilikartineKarångata avdlamik sungiusartineKalerlar-
put sordlo erinarssornermik — erinarssornermutdlun it erKainarfumik, iliniagkatigdlo pisinauvdlualerånga-
tigik issigingnårfitsissardlufik angalaortarfunuf, cirkusinut, åssigissåinutdlunit tunineKartarpuf.
(nr.-mit kingugdlermit nangitaK)
unugdluartoK nåmagsinerarmatigut
Peter Jensenikunut kavfisoriartorpu-
gut, tåssaluåsit seiuneK tarringuåså-
ngingmat piggaserdluta.
aKaguane ilavut Siorapalungmukar-
tut uvagut Jørgen Fleischerilo K’e-
Kertarssuarmut (Herberts 0) Kimug-
semiåinaleKaugut. tamavta nånunik
Kardlilerdlutalo kamilerpugut omi-
tagssarput ungasiaKingmat. dliniartit-
sissoK Otto Lauf otimugsersigalugo
autdlaralugtuåinaleKaugut. tåvane
Kingmit atortinatik pitugsimassarma-
ta agsut Kimugugtusangavdluta, uva-
ngalo nånuka naigikujugdlugit nivni-
galugitdlo nåmik avdloriangårneK sa-
perdlunga, åmame sérxut atinguisi-
gut ungeruteKaramik sungiusimanagit
ajornaKaoK eKarnarnermit. tugpat-
dlersautigårale KimugserseKaravta
uvagut ikisimåinåsagavta. pitugtueré-
ravta Ottop pilerpåtigut napariarsior-
Kuvdluta nangmineK Kingmit sapisi-
måsagamigit, sikumut avalagkuvta
ikiumåravta. avdlatut ajomaKingmat
naparissat tiguinarpavut taimalo
eKartigalunga, åiparame isumavdluti-
gåra. åmukajåK autdiaravta torruteri-
vigdlugo, asulo Kingmivut tamånga
aputåinarmit neKerssuamik kisigå-
ngamik ingmi’ngnut arsårniutartor-
ssuvdlutik. åmut autdlardluarmata
arpakasigkaluarama nåmik uniarti-
ngitsortugssaujungnaerama seKiinge-
riutå naparissat iperåinaKåka ilåkaio
igdlautigilerdlugit. sikumut pigamik
tikikivtik avåmut autdlaaaugut. ilu-
liarssuaK tikileravtigo unigpugut åssi-
linialermatigut. autdlandleravta u-
nagserniardlunga napariarsiornialer-
punga, sunauvfa asule Kasusarujug-
ssuåinåsavdlunga. avanerssuarmiut
nersuleKåka nanoKardlutik eKari-
ngingmatigik, asume sungiusimagait.
uvavtine imåinaK sungiutagssaugunå-
ngitdlat. årime K’eKertarssuarmut ti-
keKaugut, sunauvfa åma nakorsap på-
ne ilagalugo ingnåtdlagissiorfiuvdlo
nålagå åma tikerérsimassut. tikisima-
lerdluta TaitsiånguaråtsiaK mardlung-
nik puissisimavdlune tikisimavdlune
neKitoriartoncungmatigut iluamik ma-
marssardluta neKitutiveKaugut. tupi-
gåra tamåkua utorxassåt tåvaner-
ssuarmiut aulagsarissusé. neidtorfig-
put Kavsinik ukioKarnerminik aperi-
gavne ukiune naluvai, taimanigoK
ukiut kisineKartångikatdlarmata inu-
simagame, tåssalo 1909 sujorKutdlugo
inusimåsagame 60 erKåne ukioKåsagu-
narpoK, sulile piniardluartuvdlune.
unulermat angerdlaravta tikilerdlu-
ta tinigsimavdlune sigssap avatå siko
KugdlugtitersimassoK åma napariar-
siupalårdlunga Kumut autdiaravta Ka-
noK tivsinartigisimanerama Jørgen
Fleischer kingunivne agsut igdlarpa-
lugtoK tusågaluarpara nakuniamer-
mit tunungmut Kiviarslnaunagulunit.
påsinarpara Avanerssuarme nunaKa-
lersimånginama KujåinartariaKardlu-
nga.
tåvaninivtine niuvertukune nerissa-
Karavta, uvagutdlume palasikunut
Peter Jensenikunutdlo neKitoriartulo-
ravta agsut Kutsavigssaråvut. ajora-
luartumigdle piniartut igdluinut ar-
dlaKamerussunut isinginavta ugguti-
gissarpara. K’ånåme piniartut igdlui-
nut taimågdlåt Kutsikitsukunut aor-
rup tugårsiniardlunga iserpunga, å-
mame KaerKuneKartinata iseKåtåmig-
ssarput tamavta kalugtuginguatsia-
ravtigo. Kutsikitscac tåssa tusåmassar-
ssup Nordpolimik tikitsencårtut ilåta
Odåp ernera. inusugkungnaeraluar-
dlune aKaguane tikipoK puissinik
mardlorårsimavdlune. isersimagavta
erne isumagalugo oKarpoK martsimili-
goK Canadap ilånut Kimugsimik nå-
nungniardlune autdlartut ilagingmagit
sule tikingingmata maje nåjartuler-
sok. ilumut tåvanimiorssuit inuit ku-
ngujulårtut angisuniamermik sianigi-
ssaKångitsutut itut sule piniartorssu-
put kajoråvfeKångitsut.
aKagumut autdlåsavdluta kammu-
nalbestyrelsip katerssortarfingme u-
nugsiuårtipåtigut Kånårmiut inersi-
massut ilagititdlugit. kavfisunerme
landshøvdinge, landsrådimut ilaussor-
tat Peter Jensen Peter Heilmannilo
OKalugiartarput erinarssortardlutigdlo.
méraugatdlarama „AvangnåmioK“-me
åssinga takussarsimassara avaner-
ssuarmio arnaK ernisugsiortugssaK
AvortungiaK måna utorKångordlune
landshøvdingip saniane igsiassoK is&i-
gileravko inunerup avKutigititaisa su-
junersigssåungissusé itisumik isuma-
liutigåka. taimanikume ukiut 40 siv-
nerdlugit matuma sujornagut kina
isumaliorpa tingmissartordlune Ava-
nerssualiarumårdlime.
isersimanivtine ilagårpiitaoK Borsi-
måt Knud Rasmussenip Inuit nunå-
nik kaujatdlainialugkame peKatigisi-
masså. K’åvigarssuaK nulialo Pitug-
fingmut pigavta aKaguane Dundas-
ime radioKarfingme ilagserérsimava-
vut tupigalugo K’åvigarssup inusug-
palussusia, sulime Kimugsimik anga-
laortuarmat.
aninialeravta naggatårutigalugo eri-
narssut autdlarterKårnivne encartuga-
ra „erKigsineK nunavtinut, pivoK ku-
livtinit" linugssuit agpipåt, kivdlisima-
nartumigdlo tusameicissumik atordlu-
go uvavtine puioratdlagagssåungitsu-
mik.
autdlarnialeravta tikerårnivtinut
erKåissutigssatut tamavta kommunal-
bestyrelsimit iperåutanik tåvanimiut
atortagaisa assinginik timisipugut.
åma såkutoKarfingme silarssuarme
radareKarfigssuit angnerssåt Kimer-
dloriaravtigo pulaornivtinut erKåissu-
tigssanik agdlagartanik såkutut nåla-
gaunerisa pingasut atsiorsimassåinik
agdlagkanutdlo perunik radareKarfiup
angmalortortåta åssinginik tigumivi-
lingnik ativtinik uvdlormigdlo pulaor-
fivtinik agdlagsimassunik timisipugut.
oKalugtuagssarpagssugaluartut ilait
taimane Jørgen Fleischerip „Atuagag-
dliutit“-ne agdlausererérmagit agdla-
garalo takivatdlåleKingmat mauna
iléngutingitsuginarpåka. atauseK Kuia-
galugo taiginarniarpara: såkutoKar-
fingmikavta nålagaunertap åipakåtå-
va (adjudant) ilagiuåinaravtigo sumut
nikisavdlutalo bilertaravta, bilerput
sujornatungåtigut erfalassulertarami-
ko tungujortumik pingasunik KaKor-
tunik uvdloriaussartalingmik, påsina-
go ajorilerdlugo aperKutigigavkuåsit
akineKarpunga, tåssagOK landshøv-
dinge såkutuit nålagaunerssåtut gene-
ralitut admiralitutdlo akimatigingmat
tauva tåssa nalunaerautå bile tåuna
generalimik ilaussoKartoK. åsitdlime
såkutut sanericutagkavta såkutussår-
figissaråtigut.
tauva tingmissartoK aigdlersoK ti-
kipoK sikumutdlo mitdlune. tåssa
ukioK kingugdleK tJmånamitdlunga
atåtama agdlagautai misigssordlugit
una mauna ilångutagssiara navssåri-
simavara. agdlautigissaK atåtama ag-
dlagsimavå méraugatdlaramik pingu-
artarnitik eraartordlugit, tåssa ukiup
1900 autdlartisimalåmerane. imalo
agdlagpoK:
mérauneK kingumut erKarsautigile-
råine eraaissagssat amerdlassarput,
ilait Kuianartut, ilait nuånersut ilait-
atuarfeKarfingmit
DanmarkiliarneK
sapåme augustip Kulingåne „Tåte-
råK“mut ilauvdluta K’aKortumukar-
pugut aKaguanilo nal. 13 „Kunungua“-
mik Narssarssualiardluta. tåssunga
pigavta busimut ilauvdluta akunitar-
fingmukarpugut.
aaaguane uvdlåkut pingasunut iter-
pugut, nereriardlutalo nalunaermitaK
tatdlimanut tingivugut. Islandimut
mikavta akunitarfingmut Sagamut
pivugut. tåssane nereréravta busimik
angalaorpugut igdloKarféraanut, pui-
lassordlo kissartoK KaKorsautinik nå-
kartitsivigalugo Kumut tigssalugtikåt
issigingnårparput. uteravta akunitar-
fingmut avdlamut ingerdlavugut tå-
ssane åma nerivdluta.
unukut tingigavta Norgemut aku-
nikavta ilavut niusimassut sianigingi-
kaluarpåka sinilersimagaluarama.
tingmissartup saKissuata arnap iter-
sarmanga iterpunga. tingmissartoK
orssulerérmat tingenrigpugut, Køben-
havnimutdlo pigavta busimik Kimug-
tuitsut unigtarfiånukarpugut. Kimug-
tuitsunik Korsøriliarpugut, ikårtåu-
mutdlo ilauvdluta Nyborgimut piv-
dluta. tåssångånit bilimik omitag-
ssavtinut Tryggelevimut ingerdlavu-
gut. tikikavta nererérama nalunaer-
Kiitap akunere 18 sinigpunga.
Niels-Ole Nielsen, 12 år,
Agdluitsup-på.
tåuna K’ånåmukåussisserput åsit
Kellerip nangmineK ingerdlatdlugo.
avåmukarfigigavtigo tingmissartumut
ikisavdluta majuartarfingnut Kaicissu-
gutdlo inuvdluarKussivdlutik timivti-
nit Kamutiligtalerput. Kangåtaravta
anorångup Kamutigdlit pujorssuat
K’ånåp igdluisa Kulåtigut teraarå issi-
gititdlugo tingmissartup sarpisa Kiar-
ssungneråne sordlume erinarssorpa-
lungmik tusåssaKalersunga. tusåssara
tåssa inugssuit igpagssaK unukut eri-
narssut inuvdluarKussutåt una:
erKigsineK nunavtinut,
pivoK Kulivtinit ....
dlo nuåningikaluardlutik tivsinåi-
nartut. erKaissagssat nuånernerit ila-
gissagåt tåssa: pinguameK. — ilame
meraunea! — suna isumakulutigssaK,
sut tamarmik nuånersut, sutdlo pi-
ssariaaagkat ingmingnik tikiussortu-
tut itut. kisiånimiuna mérauneK pi-
ngårtorssuaK! uvdlut perorsameKar-
figssat ajunginerpåt tåssaniput, ki-
ngorna inunigssamut atorfigssalig-
ssuit! — utorKait perorsagaKartugut
tamåna erKaimassåinartigo!
méraunera eraarsautigilerångavko
pinguartarnivut erKarsautigilersåi-
narpåka. pinguautigissagkavut mér-
Kane kingugdlerne soraeriartuinarput,
tamånalo nuånarinago eraarsautigi-
ssarpara. OKarsinausoraungalo: pi-
nguarnerup silatup inuk mikingitsu-
mik sunertarpå inunerane. iliniagaK
pingårtoK pinguarnikut pissarpoK.
pinguautigissartagkavut erKartu-
lårdlåka:
KilaluvångussårneK. erisåmineK, ka-
mikuminerdlunit Kåinavdlunit amiku-
minia Kilaluvaussiarissarparput. angi-
ssusé åssigingneK ajorput, angine-
rit ussersautip aeraa migss., tåirna
putorneKartarpoK angmalortorpå-
nguanik sarpé, talerue niaKualo ki-
sisa pinagit. taimåitut ardlaliussarput
åssigingitsut ilaitdlo uiat. åma ila-
gissarpait aorfit. tåuko sanassarpavut
amiminermit merKulingmit pilangne-
rinånguanigdlo putorsimassarput iti-
garnartorssuvdlutik.
tauva uvagut mémat piniartutut
såkugigsalerpugut: unåK sananeKar-
tarpoK sauninguamik igimalik (unå-
tordluinaK sanavdlugo). alerissarpa-
vut agdlunaussat imalt. erisåt kilit-
dlugit. tukarissarpavutdlo saomit, ki-
siåne uloKartinagit (agssangnut ulo-
rianarmata). avatarissarpavut Kissu-
nguit avåtatut ilusilerdlugit sanåt.
tauva pisatagssat inerput. pinguar-
neK autdlarnerpoK. méraat ardlåt si-
latunersiugaa Kilalugaussanik pårssi-
ssungortitaussarpoK. uvagutdlo „Ka-
jarpagssuvdluta" avalåssarpugut pi-
sorussårdluta, avatarput matertivti-
nut Kerdlutdlugo alerput imusimassoK
agssavtinik såmerdlermik tiguvdlugo
unårputdlo tigumivdlugo. siåmarteré-
ruvta Kilalugaussaussårtitsissup ar-
dlavta erKåinavtigut KilalugaK puisi-
tarpå. tauvalo Kanigkåine pileriner-
mit sajugtuinauvdlunne piorniartaria-
KarpoK takugdlernavérsårdlugo. tiki-
patdlårtinagulo någkiartariaKarpoK.
Kilalugaussårtitsissup piortup pissu-
sia ajoriguniuk KilalugaK puiterKing-
nea ajorpå arpagdluuilo ungasigsu-
mut sukanerussumik puisitalerdlugo.
OKilaneritdlo maligtarpåt någkiarsi-
naussardlugulo. nauligtup erninaK
avatse nalugtariaKarpå nusugtermi-
nane. tauva értortarpoK. Kilalugau-
ssårtitsissuvdlo uninganerane tama-
nut tamaunga inerårneKartarpoK. ki-
salo tomissarångat tunuvtigut tigo-
rauteriardluta kaligtarpavut.
tugtungussarneK. tugtungussiari-
ssarpavut ivit (ivigkat) Kilerssordlu-
git najungassunguanik nagssulerdlu-
git Kissimgnik niulerdlugit.
tamåkununga såkugissarpavut „aut-
dlaiseraK", tåssa Kissuk takilårtoK Kå-
tigut KorKersimassoK nuatalo tungåti-
gut sorKartamik Kissungmik såneria-
lik (pisigsitut pissusilik' agdlunaussa-
mik noKartilerdlugit. Ka. orissarpa-
vut Kissunguit kikissanik naraugdlit.
tauva ardlaligssuvdluta tugtuniar-
tarpugut. tugtungussanigdlo pårssi-
ssup tarritdlune sumutdlunit ilissar-
på issertukulugtumut. Kinerdlutalo
takugångavtigo taKigssordluta (sor-
dlume tåssa ilumut takusagåtigut)
ornigtarparput piseriartardlugulo, u-
DanmarkiliarncK
méraKatika oKalugtutisavavse Dan-
markiliarnivnik.
ilåne tusarpugut Danmarkiliåsav-
dluta, sunauvfa 9. august autdlåsav-
dluta, sujugdlermik 7. autdlartug-
ssaugaluaravta helikoptere saper-
ngugame.
taimaitdlune nuivoK Nungmérdlune.
mingmat ilaussut niorarérmata iki-
nialerpugut. 31-ugavta niviarsiarKat
suj ugdliuneKarput. niviarsiaråinauv-
dluta tingigavta Kangerdlugssuarmut
apupugut nukagpiarartavutdlo utarKi-
lerdlugit. taimaitdlutingme nuiput.
mikamik anialeramik nuånåaaut.
unuigavta aitsåt uvalikut mardlu-
nut tingivugut DC7-imut ilauvdluta
Københavniliardluta. unuåkut mar-
dlunut mipugut, igdlorujugssuarmut-
dlo iseravta nuåneKaoK. kisiåne uva-
nga uernaaaunga tingmissartornivti-
ne sininginama. tauva Kimugtuitsunut
ilauvdluta avdlamukarpugut.
Sørine Lyberth, ManitsoK.
pitineKarunile aitsåt toKussarpoK. tau-
valo nangerKigtarparput.
åma autdlaiseraat atortarpavut.
serKut (puissip seraue) agdlunausså-
nguanik pitutseriardlugit sigssame i-
magternertigut nuisilårtardlugit pise-
riartardlugit puissiniartussårtardluta.
autdlaiseraat Keratasumik såneria-
Kardlutik såkortoKaut autdlarnertoKa-
lutigdlo.
tåssa Kanga pinguautaussut ilait
uvdlumikut pinguautigineKarneK a-
jortut avdlanik soKutiginartorpag-
ssuarnik mérKat sangmissaKartaler-
mata- Karl Kruse, Påmiut.
danskiarKamik ikinguti-
tårumavit?
atuagagssiap Husmandshjemip
Danmarkime mikissunik nunautigdlit
atuagagssiåta, mérKanut Kupernerata
åraigssuissuanit agdlagarsivugut ape-
rissoK kalåliaraanik KavdlunårKanik
agdlagfigissartagaKarusugtunik pig-
ssarsiusinåunginerivut. kalåtdlingoK
mérartåinik agdlagfigissartagagssa-
mingnik kigsauteKartunik agdlagarsi-
ssåinaramik soKutigissaKartut nalu-
naertaraugaluarpait ima Kåtigulior-
dlugit:
Husmandshjemmet, Børnenes Avis,
V. Farimagsgade 6, II, Kbhv. V.
Penneven søges j
------- -----------------------i
Dear Sir!
I was wondering if it would be
possible for you to find me a pen-
friend in your country. I would be
very greatful. I can only speak English.
I am 18 years old and go to work.
My job is working at Telex. My hob-
bies are driving gardening, writing
letters and Pop-music.
G. M. Maraffi,
2, Spring Cottage, Down Hatherly,
Gloucester.
Jeg er en ung mand på 17Vz år. Jeg
vil gerne i kontakt med en ung pige i
passende alder. Har mange interesser.
Tonny Paulsen,
Stenstrup pr. Doense, Jylland.
Er der nogen i Grønland, der er in-
teresseret i at brevveksle og bytte
læsemateriale (kun oplysningsmate-
riale). Vil også gerne bytte frimærker
fra hele verden for grønlandske dito.
Korrespondance på dansk eller
engelsk.
Axel H. Nielsen,
boks 82, Kinnaird, British Columbia,
Canada.
FERD’NAND
S)
Vellykket
synsbedrag
(S
torratdlangåka-
sikamiuk!
Jørgen C. F. Olsen.
mérKat pinguautigissartagait Kanganitsat
28