Atuagagdliutit - 29.04.1966, Blaðsíða 5

1965-ime aulisameK ajungitsumik
pingårutilingmigdlo sujuariartoK
ningitagarssutitåt sisamat aulisartarneK åssigingnerulersikåt
tunissatdlo sujornatigornit åssigingnerussumik avguaicatigigsit-
dlugit åmalo ilimagineKartut angnertunerussutigut eritutisi-
mavdlugit.
Den kongelige grønlandske Handel aulisameK pivdlugo ukiumortumik Chri-
stiansborgime atautsimititsisimavoK. atautsimineK ilerKussutut soKutigineKar-
dluanissoK Kanigtumit ungasigsumitdlo ornigarneKardluarsimavoK, sivnissor-
påluitdlo najutdlutik Fiskeriministeriam.it, Kalåtdlit-nunånut ministeriaKar-
fingmit, Grønlandsrådimit, Styrelsesrådimit soruname ama Den kongelige
grønlandske Handelimit. Kalåtdlit-nunånit niuvertut kavsit avalagsimassut
inuitdlo aulisarnermik sutdlivingnut agtumåssuteKartut najuput kisalo Kaer-
Kuneuarsimåput sivnissussut Godthåb Fiskeindustrimut, Det grønlandske
Fiskerikompagnimut åmalo danskit aulisartut peuatigigfinut il. il., atautsimi-
nerme najuputaon minister Carl P. Jensen kalåtdlitdlo folketingimut ilaussor-
tait mardluk Nik. Rosing åma Knud Hertling.
direktør lic. mere. Hans C. Christi-
ansenip nalunaerune autdlarnerpå o-
Kautigalugo 1965-ime sårugdlit tuni-
ssat katitdlutik 20.000 tons Kångersi-
magait, 1964-imut sanigdliutdlugit 47
procentimik sujuariarneKardlune,
1963- imutdlo sanigdliutdlugit 2 pro-
centimik sujuariarneKardlune, kisiåne
1962-ime angussarissat anguneKåsag-
pata 10.000 tons migssait sule amigau-
tauvdlutik.
Nungme suiineK pitsaussoK
KGH-p tunissagssiorfinut tunissat
32 procent migssiliordlugo sujuariar-
simåput, tunissagssiortunutdle nang-
minerssortunut, tåssa sårugdlit pine-
Kartitdlugit Godthåb Fiskeindustrimut
tunissat 1964-ime 1500 tons migssånit
1965-ime 4.100 tonsinut amerdleriarsi-
mavdlutik, tåssa pingasoriautingajå-
ngordlutik. tamatumunga atatitdlugo
direktøre ilåtigut ima OKarpoK:
— Godthåb Fiskeindustrimut tuni-
ssat amerdlissutaisa 2.600 tons mig-
ssåinitut agfaisa migssait Nungme nu-
naKartut tunissaisa amerdleriarnerå-
nik pissuteKarput, agfaitdle pissuv-
dlutik ningitagarssutit nutåt 500 tons
migssiliordlugit Nungmut tunissåinit
åmale K’eKertarssuatsiainit måna
Godthåb Fiskeindustrimit åtartorne-
Karsimassunit. tåssane tunissat 800
tons migssiliorpait.
direktørip taivå sårugdlit tarajor-
terneKartartut panersiaussartutdlo
1964- imut sanigdliutdlugit avdlångu-
ngingajagsimassut. taimalo tunissat
amerdlissutait nerpilianik tunissag-
ssiåuput, sujugdlerpåmigdlo nerpili-
agssatut tunineKartut tarajortigagsså-
ngordlugit tunineKartartunit amer-
dlanerusimåput. itamåna direktørip
nalunaerKutautitdlugulo nagsatarisorå
Kalåtdlit-nunane ingerdlauserineKa-
lersumut, tåssa inuit eKiterniarneKar-
nerånut igdloKarfingnilo sulivfigssua-
liorfiusinaussune tunissagssiomermut.
tauvalo direktørip erKartorpå auli-
sagkat tikiussorneKartartut nagdler-
katigigkiartulernerat oKardlunilo ta-
rnatumane pissutaussut nerpiliagssa-
tut tunissat.
Kåumatine amerdlanerussune
angnertunerussumik aulisarneK
— 1965-ime aulisarnerup nali-
gingnerulersimanera ilumorpoK,
pissuteKardlune ningitagarssutinit
angisunit tunissanik, åmalo nuna-
Karfingne åssigingitsune aulisartut
angnerussumik aulisarsimangmata,
ukiukut sårugdlit akisunerunerat,
kapisigdlit akikitdlisimanerat åma-
lo aulisagkat nikerarnere pissuti-
galugit sårugdlingniarnerup inger-
dlatinarnigsså iluanårnarnerussu-
tut isumaKarfigisimangmåssuk.
sordlo åssersutigalugo oktoberime
sårugdlit nerpiliagssatut tunissat
augustime nerpiliagssatut tunissa-
tut amerdlatigaut, 1964-imile okto-
berime tunissat augustime tunissa-
nut nalermutdlugit H6-xnåuput.
naluneKångilaK aussaunerane sivi-
kitsumik aulisardluartarneK Kalåt-
dlit-nunåne tunissagssiornerup suliv-
figssualersordlune ineriartortineKar-
nigssånut ajornartorsiutit angnerpåt
ilagigåt, tåssame sulivfigssuaK mo-
derneussoK ukioK kaujatdlagdlugo
åssigiåkånersumik tunitsivigineKarta-
riaKarmat. 1964-ime fabrikinut nerpi-
liorfiutivtinut tunissat 82 procenté,
tåssa sårugdlit nerpiliagssat, pigssar-
siarineKarsimåput aussap Kåumataine
majime, junime, julime augustimilo,
tåssalo avdlatut OKautigalugo 18 pro-
centinait Kåumatine sivnerutune arfi-
neK-pingasune. 1965-ime avdlångor-
neKarsimavoK aussap Kåumataine si-
samane tunissat 59 procentiuvdlutik
Kåumatinilo avdlane arfineK-pingasu-
ne 41 procentiuvdlutik. 1965-ime
ingerdlauseK imåipoK, erKortumut
autdlarsimassugut, neriugtariaKarpu-
gutdlo ukiup Kåumataine aulisagkat
tikiussugkat åssigingnerulernerat
ingerdlatinarneKåsassoK.
tauvalo direktør Christiansenip di-
striktine åssigingitsune sårugdlit tu-
nissat erKartulerpai nalunaerutigalu-
gulo distriktine tamane sujuariarne-
KarsimassoK i Nanortalik kisime pina-
ne, tåssane 28 procentimik kinguari-
arneKarsimangmat. Godthåb Fiskein-
dustrimut tunissat 120 procentimik a-
merdleriarsimåput amerdlanerssauv-
dlutigdlo katitdlutik 3.000 tons mig-
ssiliordlugo. tugdlerå ManitsoK 4.000
tonsingaj angnik, tugdlerssortigalugulo
K’aKortoK 1963 tikitdlugo tunissaKar-
nerpaussarsimagaluartoK.
angissuseKarnerit pivdlugit direktør
Christiansen OKarpoK sårugdlit mig-
dlisimanerujugssuat tupingnåinartu-
ssok, kisiåne tamatuma tungåtigut
pitsångoriarnigssamik neriunauteKar-
poK sårugdlit 1960-ime 61-imilo er-
niusimassut tatigalugit.
1965-ime Kaleragdlit tunissat 12
procentingajangmik amerdlisimåput
katitdlutik 2.900 tonsiuvdlutik, kisiåne
1964-ime KGH-mut tunissat ikileriar-
nerata kingorna 23 procentimik a-
merdlisimavdlutik, taimalo privatinut
tunissat angnertungitsumik migdleri-
auteKarsimåput. KGH-p Kaleragdlit
Kerititagssatut tarajortigagssatutdlo
pisiarissartagai åssigigsumik Kagfari-
artuårsimåput.
KérKat tunissat 1964-ime ikileriarsi-
massut 1965-ime Kagfariarsimåput
katitdlutik 3.260 tonsinut, Kagfariaut
55 procentiuvdlune. sujuariarneK ang-
nerpausimavoK Manitsume, tåssunga
tikiussugkat mardloriautertik sivner-
dlugo amerdlisimåput.
kapisilingniarneK kapisilingnigdlo
niorKutigssiorneK 1964-ime Kagfaria-
rujugssuarsimassoK taimalo tuniniar-
neKartarnerat ima kinguneKarsimav-
dlune, kapisigdlit sujornatigornit aki-
kinerussumik tunineKartariaKardlutik
taimaingmatdlo 1965-ime tunissat aké
migdleriangåtsiartariaKalersimavdlu-
tik, tamatumungale peKatigititdlugo
atulersineKarsimåput tunissaKamer-
me tapisiagssat, tåssa tunitsiviussug-
ssat pitsaunerulisagaluarpata iluanå-
rutinit aulisartut pigssarsiagssaKar-
tugssauvdlutik.
— akit mikinerussut, kapisigdlitdlo
amerdlånginerussut sårugdlingniame-
ruvdlo pitsåussusia katitåriaramik på-
sissutigssåuput, taima isumaKarpoK
direktøre, 1965-ime kapisilingniarneK
1964-ime angnerpåmik tunissaKarfiu-
ssumut nalerKiutdlugo kinguariarsi-
mangmat.
1965-ime tunissat katitdlutik 743
tonsiuput, tåssalo 47 procentimik mig-
dleriarsimavdlutik, imatut avguarsi-
mavdlutik KGH-p tunissagssiorfinut
tunissat 53 procentimik ikileriarsi-
mavdlutik tunissagssiorfingnutdlo pri-
vatiussunut tunissat 29 procentimik.
direktøre navsuiaivoK nikitomerit
tåuko aulisarnikut tungavigssaKångit-
sut, tamatumungalo pissutauvdlutik
tunissagssiorfit ilait ukiume sujuliane
KGH-mit ingerdlatarineKarsimassut
privatinit ingerdlatarineKalersimang-
mata. distriktine kujatdliunerussune,
K’aKortume Narssame Nanortaling-
milo kapisilingniarneK ajordluinarsi-
mavoK, akerdlianigdle Ausiait distrik-
tiåne 50 tonsinit 126 tonsinut xagfa-
riarneKarsimavdlune.
kapisilingnut 1965-ime pissarine-
Kartunut tunitsivigssat 1964-ime pi-
ssarineKartunut tunitsivigssanit pit-
saunerungåtsialersimåput, direktørilo
OKarpoK aulisartunut tapisiagssat
angnertungåtsiaKissut tuniuneKarsi-
massut, tunissat akisa 45 procenté
sivnerdluardlugit tapisiaritineKarat-
dlarsiméput, kisiåne inissutaussumik
nautsorssuineK sule inersimångilaK.
aulisartut ingmikut
pissagssait 295.000 kr.
rejet pissarineuartut amerdliartor-
nerujugssuat ingerdlåinarsimavoK,
taimalo tunissat katitdlutik 1964-imut
sanigdliutdlugit 34 procentimik amer-
dleriarsimavdlutik. KGH-p tunissag-
ssiorfinut amerdleriautit 29 procenti-
uput, tunissagssiorfingnutdle priva-
tiussunut tunissat amerdleriautåt 123
procentimit mingnerunane. tunissat
katitdlutik taima agdleriarnerujug-
ssuånut pissutaussut pingårnerssaråt
rejefabrikime ukioK iluagtisimang-
mat, tåssane sulissugssanut inigssiat
nutåt iluarsartussivigivdluarsimassut
nagsatarisimangmatigik sulissugssat
amer dlaneruler ner e tamatumunalo
niorKutigssiorsinauneK angnerussoK,
asulo aulisarfiup nalå tamangajåt si-
lagigsimavdlune.
K’asigiånguanut tikiussugkat 48
procentimik amerdlisimåput, nagsa-
tarisimavålo ingerdlatsinerme sivne-
Kartorutit 590.000 kruniussut. tauvalo
aulisartut tapisiagssatut avguagagssa-
risavait 295.000 kr.
Ilulissane tunissat 1964-imisut a-
merdlatigisimåput, Ausiangnile K’e-
Kertarssuarmilo angnikitsumik ki-
nguariarneKarsimavoK, nunaKarfing-
me taineKartume sujugdlerme patsi-
sigineKardlutik sulissugssaileKineK å-
malo kapisilingnik niorKutigssiorne-
rujugssup rejet tikiussugkat ikingne-
rulernigssåt pissariaKartilersimang-
mago.
tauvalo direktørip 1964-ime 1965-
imilo timissat nalingat sanigdliupå.
1964-ime tunissat katitdlutik 19,4 miil.
kruninik naleKarput, tåukunånga 15,9
miil. kr. KGH-mut tunineKarsimav-
dlutik, 1965-ime tunissat katitdlutik
21.7 miil. kr. anguvait, tåukunånga
16.8 miil. kr. KGH-p tunissagssiorfi-
nut tunineKarsimavdlutik. tunissag-
ssiorfingne privatiussune tunissat na-
lingat taimaisivdlune 3,5 miil. kruni-
nit 5 miil. kruninut agdleriarsimavoK
42 procentimik Kagfariardlune, KGH-
vdle tunitsivine tunissat taimågdlåt
5V2 procentimik Kagfariarsimavdlutik.
tunissat nalingata Kagfariautå tamar-
miuvdlune imalunit aulisartut akig-
ssarsiarissaisa tamarmiussut agdleri-
autåt llVa procentiuvoK.
direktør Christiansenip Kalåtdlit-
nunåne aulisarneK ersserKigsardlua-
rumavdlugo nalunaerutigå Kanger-
dluarssorutsime Nordafar — tåssane
tunissat ingmikut nalunaerssusiordlu-
git kisitsisingordlugitdlo ilånguneKar-
tarsimångitsut — savalingmiormiunit
aulisartunit tunitsivigineKarsimassoK
7.200 tonsinik 1964-ime 4.900 tonsiusi-
mavdlutik, tåssa 47 procentimik Kag-
fariarsimavdlutik.
ningitagarssutit atorneicarnerat
tauvalo direktør Christiansenip er-
Kartulerpai ningitagarssutitåt sisamat
måna tamarmik aulisarnerme atorne-
Kalersimassut. nalunaerpoK ukiut ni-
kinerata tungånut tunissat sapåtip
akuneranut 25 tons migssiliorsimagait,
tamånalo ilimagissanut nalerKutdlu-
arsimassoK. ukiortåp kingorna kutte-
rit sisaussut mardluk tunissait 30 tons
migssåimsimåput, tamånalo pitsauv-
dluinartutut OKautigå, kisiånile kutte-
rit Kissussut pissait sapåtip akunera-
nut 14—15 tonsmausimåput avguaaa-
tigigsitdlugit, tamatumunga pissu-
tauvdlutik iluarsartitdlune uvdlut u-
ningavfit amerdlavatdlårnerat.
iluarsartitdlune uvdlut uningav-
fiussut amerdlavatdlårnerdnut pi-
ssutåuput teknikimut tungassuti-
gut pernautåne ajornartorsiuteKar-
nerit, åmalo sananeKarnerine ami-
gautaussut mingnerussut pissu-
tauvdlutik, kisiåne amigartumik i-
sumagineKarnerat pissutauneruv-
dlune. månale nautsorssutigineuar-
poK autdlarniutaussumik ajornar-
torsiutit Kångernenarsimåsassut pi-
såtat teknikimut tungassut ilåtigut
angnikitdlilerneKarsimangmata å-
malo teknikimut tungassutigut nu-
namit ikiorsiuneKarslnaussut pior-
sarneKarérmata. kutterit Kissussut
tåuko mardluk måna kalålinaving-
nik inouarput, direktørilo ouarpoK
påsivdlugo nåmaginardluinartoK a-
ngatdlatine tåukunane sisamane
kalåtdlit inugtaussut aulisarner-
mut peKataulersimangmata tama-
viårdluardlutik pikorigdlutigdlo.
angatdlatit tåuko sisamat katitdlu-
tik aulisagkat 1.600 tons nunigusima-
vait, 1.100 tons migssait Nungmut, 500
tons migssait Manitsumut 100 tonsi-
ngaj aitdlo Sisimiunut.
direktøre OKarpoK:
— OKartariaKarpoK angatdlatit a-
ngussarissait Kimåtdlangnartussut, tå-
ssa angatdlatit piukunardluartussut
påsinarsisimangmata, åmalo 1966-ip
autdlarKautåne pivfigssaK naitsoK
tåisångikåine aulisameK atautsimut
issigalugo ilimagissatut kingimeKarsi-
mangmat. ilimanarpordlume ama ani-
ngaussanut tungassutigut nåmaginar-
tumik angussaivartOKarsinaussoK umi-
arssuarnik pigingnigtunut taimåtaor-
dlo angatdlatine åssigingitsune tåu-
kunane mardlungne aulisartussunut.
kilisåumik pilerssårut
Kalåtdlit-mmåta landsrådia uper-
nagssaK atautsiminermine nagsiussi-
vigineKarsimavoK kilisautip landsråd-
ip suliniarneratigut KGH-p sulissuti-
gissåta titartarneKarneranik, tamatu-
mungalo tungatitdlugo direktøre o-
KarpoK:
— neriutigårput kilisautip tåussu-
ma sananeKarnigsså landsrådip taper-
sersorumårå, åmalo aningaussanik a-
kuerssissartut akuerssinerat ima piår-
tigissumik anguneKarsinaujumårtoK
kilisautip sananeKamera ukioK måna
autdlarnerneKarsinåusavdlune. tauva-
lo 1967-ime aulisarnerme atorneKaler-
sinåusagaluarpoK ikiutåusagaluardlu-
nilo aperKutip pingårtorujugssup ta-
matuma aulaj angl vf igineKarnigssånut.
tåssa Kalåtdlit-nunane kilisauterssor-
dlune imalunit ningitagarssordlune
aulisarneK sordleK iluanårnarneru-
nersoK ingminutdlo akilersordluarsi-
naunerunersoK. nalimångilarme Ka-
låtdlit-nunåne aulisavigdlune aperKUt
tåuna nalunarungnaersineKarsinaug-
pat tauva aulisariutinik sanaortorneK
ima isumangnaitsigissumik pilersså-
rusiorneKarsinaulisaoK kukussumik
aningaussalinerit pingitsortineKarsi-
naulisavdlutik.
tauvalo aulisariutit tåuko nutåt er-
KartorneKarnerånut atatitdlugo direk-
tørip oKauseKarfigå atuagagssiane a-
visinilo angnertungåtsiaiussumik o-
KatdlineK aulisariutit Kalåtdlit-nunå-
nut pisiaritineKartartut pivdlugit. di-
rektørip OKausé issuarKigsårdlugit
imåiput:
t— tamatumunga atatitdlugo suliag-
ssarput tåssauvoK Kalåtdlit-nunane
aulisariutigssat ilusilersorneKarnerat,
sananeKarnerat tuniuneKarnigssåtdlo
isumagissarisavdlugit. tamatumunga
atatitdlugo isumangnaitdlisagagssa-
rårput kalåtdlit aulisartut aulisariuti-
nik sapingisamik pitsaussunik Kiniga-
Karsinauniarnigssåt. ilusit nutåt ima-
lunit ilusit atorneKartartut avdlångor-
tinigssåt pissariaKalerångata titartag-
kat angnikitsukutånigdlo nalunaer-
ssugkat suliarissarpavut, tåuko tunga-
vigalugit kalåleK aulisartoK Kinersi-
sinauniåsangmat, åmalo suliariu-
mangnigtugssarsiussinerne atomeKar-
sinauniåsangmata. Kalåtdlit-nunånit
piniagkat tigugångavtigik isumagi-
ssarparput angatdlatit pitsaunerpåmik
akikinerpåmigdlo sananeKamigssåt,
sananerilo inerpata angatdlatit misig-
ssortarpavut kisalo Kalåtdlit-nunånut
autdlartineKamigssåt isumagalugo.
suiineK tamåna tamarme ingerdlå-
neKartarpoK kalåtdlit aulisartut sule-
KatigerKigsårdlugit kåtuvfiat KNAPP
avKutigalugo, erssenugsartariaKarpor-
dle oKartugssaunerpaussoK tåssau-
ssarmat aulisartoK nangmineK, kutte-
rimik KanoK itumik piumanerdlune
Kanordlo itunik pisatsersorneKarKugi-
ne.
issornartorsiut sarKumiuneKartoK
pissusiviussunik ilisimassaKarKarner-
mit malungnauteKaraluartoK, tåssa
Kalåtdlit-mmåne auhsarnerup KanoK
ingerdlåneKartarneranik ilisimassa-
KarKarnermit, taimåitoK soruname
misigssorKigsårsimavarput apemutdlo
peraigsårtumik OKatdlisigisimavdlugo
KNAPP-ip sivnissue ilagalugit, måne
Københavnime atautsiminerme åmalo
Nungme Samarbejdsudvalgip atautsi-
minerine. OKatdlinerit tåuko inerne-
råt KNAPP matumuna isumaKatigi-
gavtigo, Kalåtdlit-nunane aulisariu-
tigssat sananeKartarnerat ineriartor-
neratdlo ingerdlatinartariaKartoK ma-
ligtariniagkat måna tikitdlugo ator-
neKarsimassut maligdlugit. aulisariu-
tinik sanaortornerup iluane tekniki-
mut tungassutigut nutårsiagssat sia-
nigituinarumavavut atulertåsavdlu-
gitdlo piviussumik atorneKarnigssa-
mingnut nåmagtumik ineriartorsima-
gångata.
nipititigkanik nangmigdlit?
OKatdlinerme erKartorneKarnerpåt
ilagisimavåt kutterinik Kissussunik
nipititigkanik nangmilingnik sanaor-
tornigssamik aperKUt mångertuminer-
nik nangmilingnut taorsiutdlugit. pe-
riausiusinaussoK tamåna sujornatigut
sianigisimavarput ukiordlo kingug-
dleK aulisariutine Kalåtdlit-nunåne
aulisartunut Kinigagssiarissavtine
kuttere norskit sanåvat nipititigkanik
nangmilik ilångusimavdlutigo.
kisiåne Kalåtdlit-nunåne taimditu-
nik pisissugssanik soKutigingnigtu-
nik sule nalunaertoKarsimångilaK,
KNAPP-ivdlo isumå unauvon misilig-
tagkatut tungavigssat sarKilmiune-
Kartut tung avig alugit kalåleK aulisar-
toK kajumigsårsinaunago kutterimik
nipititigkamik nangmilingmik piser-
Kuvdlugo, kisiåne soKutiginåsagaluar-
poK nålagauvfiup kuttere taima itoK
sanatitugpago Kalåtdlit-nunånilo mi-
siligutaussumik atorneKartitdlugo. i-
sumaKaruajåvugut kutterit Kissussut
nipititigkanik nangmigdlit sujunigssa-
me pingåruteKalivigsornaviångitsut,
ikiukumagaluarpugutdle taimatut ilu-
silersugkat Kalåtdlit-nunåne piviu-
ssumik misilingneKarnigssånut, kisiå-
ne akikinerussutait årdlerinautåinut
nalerKiutdlugit sule malungniuteKar-
simångitdlat taima itut ingmikut sag-
dliutineKarnigssånut.
tåuko ineriartornigssamutdlo piler-
ssårusiat avdlat sulissutigituinaruma-
vavut åmalo Kalåtdlit-nunåne teknik-
ip nutåp atorneKalersinaunigssånut
pissariaKartunik misiligtaissarumav-
dluta, kisiåne ersserKigsartariaKarpoK
Kinersissugssavit tåssaungmata auli-
sartut, agssuariniartarsinåungilavut-
dlo ilusilersugkat nutåt saraumersut
pivdlugit mianerssortamerine, kigsau-
tigalugulo tåukuninga akuerssinig-
ssartik sujorKutdlugo ajungeKutåinik
piviussutigut takussaKartarnigssåt.
uvdlumikut sikåvaraKarpat
Hvis der var nogen cerut i dag,
tassaussariaKarpoK KING EDWARD
så må det være KING EDWARD
EINGEBWMffl
FLYVEFERIE MED AERO-LLOYD BLIVER EN SIKKER SUCCES FOR VI HAR STØRST ERFARING!
MALLORCA
GRAN CANARIA
COSTA DEL SOL
GRØNLAND SICILIEN
Skt. Pederstræde 38 - K
Telt. Ml 4008 - Ml 3890
Mrejsebureauaa kj
HVORHEN? - HVORNÅR? - HVORDAN?...^ ^ ...JETFERIE medÅOltHlOVCl
5