Atuagagdliutit - 29.04.1966, Blaðsíða 7

/
atuartartut
agdlagait
Kalåtdlit-nunåta handelsskolia
avisérKat tåukualo
nunavtine aviserKat pivdlugit
oKatdlmerme K’aKortup avisérå
ilåtigut ima agdlagpoK
nunavtine avisérKat tamardluina-
ngaj angmik, atauseK kisime pmane,
piumåssutsimingnik ingerdlatitseru-
sugtunit ingerdlåneKarput, sordlo
„Pujorsiut" OKartoK, oplysningsrådi-
mit asule pingitsornavérKutåinarmik
oriminernik tapivfigineKalåginardlu-
tik, tåssame måssåkut naKiterinermut
atortut akinut migssingiuisagåine pi-
likitagssånumaK namarKartumik. ani-
ngaussatdlo avdlanut atugagssat av-
dlatut ajornartumik avisérutit akisa
matuniartugssauvait. takordlornerdle
ajornångilaK tåssuna isertitausinau-
ssut anglssuserisinaussåta avisip pit-
såussusianit imarissusianitdlo xanoK
nålagaKartigissoK.
tåssunåtaoK nautsorssulertomeK a-
jomångilaK iluanårutit — iluanårute-
Karsimåsagaluarpat — suløKataussu-
nut avguameKarunik angissuserisi-
nausså orimininguinåusåput nalunae-
Kutap akuneranut. Danmarkime avi-
»Blå Kors«
suliniangipatdlårpa ?
„Blå Kors“ip nunavtine suliniarne-
ra måna ukiune kingugdleme ma-
lungnånginerulerpoK. peKatigigfik
autdlarterKårsimalerame ima inger-
dlagaluarpoK radiukut sapåtip aku-
neranut autdlakåtitsineicartardlune,
tåssanilo erKartomeKartardlutik imi-
gagssap ajoKutigislnaussai. taimane
ama sapåtip akuneranut pingitsorane
atautsimisinaussarnigssaK anguniar-
neKarsima vok, norKåissutiginøKarsi-
mavdlunilo igdloKarfingnut atåssute-
Karniarnerup pitsaunerussungorsi-
naunigsså.
tamåko autdlarKåumut anguniagau-
galuarput, månale sujornatigut eraar-
tomeKartartoK niuvertoruseKarfing-
nut atåssutaussartugssatut, tåmartu-
tut ipoK.
peKatigigfik kingumut autdlarpat-
dlårtinago, tamåname ånilånganaute-
Kalersimangmat, pissutigssaKarpoK
„Blå Kors“ime suliniartut eKérsar-
niåsavdlugit. mana tutsiutarpoK Ka-
låtdlit-nunavtine inusugtorpagssuit
imerajugpatdlårtut. ikasik avisitigut
agdlautigilisavait kalåtdlit suliumå-
ngitsut, imertuartut angussagssaKå-
ngitsutdlo. taimatut OKarnigssaK ajor-
nångitaKaoK, kisiåniuna OKausøK tåu-
na kalåliussuvtinut Katsunardlunilo
ånernartoK.
nunavtine Nuk nugterfiunerpaung-
mat ajunginerusånginerdlune Nung-
me sulivfeKarfit adnuvigigåine „Blå
Kors" atautsimititsisagångat akueri-
neKartarKuvdlugo atautsiminigssamik
agdlagarsiussap sulivfeKarfingne ni-
vingarneKartarnigsså. tamatumunåkut
inusugtut atautsiminigssanut ornigu-
kumatdlisagaluarput, inusugtume
imåikajugtarput Kanon pinøKånge-
riardlutik — pingårtumik ilisarisima-
ssaKånglkångamik — avdlamut sa-
ngusinaussarput imaKalo taimailiv-
dlutik imemiartarfingnut kajungiler-
sinaussardlutik tusartagkat maligdlu-
git inusugtut „Blå Kors“iusimagaluit
imertalersimåput, tåssa sumut såsav-
dlutik nalomissutut ilersaramik.
månåkut „Blå Kors“it sujulerssui-
ssuine ilenoiHutinagkatut pissusiuler-
sok tåssa utarKissardlugo ilaussortap
nunanarfingmut avdlamut pigune
nangminérdlune ornigunigsså. taimale
ingerdlåinarsinåungilaK ama inusug-
toKartarmat kissigtartunik. igdloKar-
fingne nugterfiussune „Blå Kors“it
sulilemiardlit, periausertik avdlångor-
titdlugo åma nangmingnérdlutik or-
nigutardlutik.
taimåituminguna pissariaKartilersi-
magiga „Blå Kors“ip sujulerssuissue
piumavfiginiardlugit suliniarnertik
ekérsinerorKuvdlugo agdlagfingmiti-
Patdlårnago.
kisalo ilivse inusugtut sågfiginiar-
Pavse, nunavta sujunigssånik aulaja-
ngéKataussugssatut taineKartartuse,
inuiaKatigigtut tusåmanerdlugåussu-
terput imigagssaK sonssugfiginianKuv-
dlugo, tåssaulernuvdluse inuiaKatigi-
nguit sujumukartut indsugtait, tar-
nimikut timimikutdlo pencigsut tuså-
naassauvdluartutdlo.
Th. Jørgensen,
K’firnoK.
ingerdlaritaunerat
simik taima ingerdlatsiniarsinauneK
aj ornardluinåsagunartiparput, imaKa-
lo ugperissamingnik pingårtitsivdlui-
nartut kisimik taimatut ingerdlatitsi-
sinåusåput.
avisimik ingerdlatitsiniaraluartut
akigssarsiakipatdlårnerat patsisauv-
dlune nunavtine avisérKat „toKUga-
luar,tarnerat“ takomartåungilaK. nu-
naKarfingmutdle inungnik nutånik
aviseKamigssamik soKutigingnigtunik
isungivfingmingnigdlo pigdliuteKaru-
massunik, avise tåkutalerKigtaraoK
tåukulo periarKigsinaujungnaernig-
ssåta tungånut umassardlune. tåssa
pissuseK taimåitOK uvdluvtine nama-
giniåsanerp arput?
radiofonip nålagå Frederik Nielsen
„Atuagagdliutit“ne nr. 5/66-ime ima
agdlagpoK: ineriartornerup kulturi-
mut tungassortå Kalåtdlit-nunane
atuagagssiat sumiginarpåt. atuagag-
ssiane tamåkunane kalåtdlit nang-
mingneK sarKumiutagait anersåKalår-
tunguit akugtuvdluinarput. akerdlia-
nigdle tunissagssiorneK aulisamerdlo
tutsiutuarput. soruna tamåna pingår-
tuvoK, OKimaeKatigingneKarnerussa-
riaKaraluarpordle.---taimailivdlu-
talo avisérKat ajornartorsiutåt avdla
tikiparput Frederik Nielsenip issor-
nartorsiuinera erKortunerarneKarsi-
nauvoK ilumordlunilo. F. N.-ivdle
uparuartuigaluardlune KanoK iliordlu-
ta ingerdlatitsinigssavtinik ilitsersuti-
ngilåtigut! ilumordluinarpoK avisérKat
Kåumarsautaussunik imaKarniåsang-
mata, taimailiorumagaluaKaugume.
piumassarineKarsinaunerpale inug-
piåinånguit suliagssamut tamatumu-
nga akunerit sulingivfimininguatik
atorniarait, nauk igdloKarfingmut su-
liartik, atorfigtik, pissutigalugo aki-
lersugausimagaluardlutik, piumavfigi-
savdlugit avisime uvdluinaK anerså-
Kartut OKimaeKatigingmik ingerdlati-
sagait. isumaKarpunga F. N.-ip issor-
nartorsiornine avisérKanut pinago op-
lysningsrådimut tungatisimassariaKa-
raluarå.
taimatut KuleKutalerdlugo Au-
siait avisiåne landsrådip nangmi-
nerissaminik sujuligtaissoKaler-
nigsså pivdlugo oxatdlisigissaK
agdlautigineKarpoK.
sorunalume landsrådip sujuligtai-
ssume Kinigaussamigssånik aulajangi-
nera iluarisimårnarpoK, nuånårutiga-
lugulo takusinauvarput indenrigsmi-
nisteriap demokratip sussusianik på-
singningnera, uvagut påsingningniv-
titut ingmat, tåssalume landsrådip
ilaussortame akornåne sujuligtaissug-
ssamik Kinersinigsså isumavtinik
„AUSIAK“me sarKumiuterigkavtine
ernuinarpoK. taimåitumigdlo uvagut
taimåitugssåinar.tut issigigigput rådip
ilaussortaisa amerdlanerussut (15-it
atauseK akerdleralugo) isumaxatigi-
ssutigingmåssuk ilaussortat a'kornånit
sujuligtaissup KinemeKartarnigsså.
tamatumingalo aulajangemermik pi-
ssutenartumik pissariaKarsoringilar-
put ilaussortat 15 angussuneråsavdlu-
git, sordlo „Atuagagdliutit" kingug-
dlermik agdlagkame pingåmerssåne
agdlauserigå Elisabeth Johansen ki-
sime akerdliusimassoK, sordlo migdli-
sardlugo.
angutit angussuitdlo piumassavut
maligdlugit taimåisoringnigsinauvu-
gut. taimåinerporme, tåssame politi-
kerit taimåitugssaunertik nåpertor-
dlugo angutiviugaluarpata atorfiling-
mik sujuiigtaissoKarneK akornutåu-
ngitdluinartutut malungnåsagaluar-
poK. måssa Elisabeth Johansen isuma-
Katigingikaluardlugo taimåitOK atar-
KinartariaKarparput, isumane aulaja-
ngiusinaussarmagit ajugaunigssåinaK
pinago, ikingnerussusagaluarunilunit
sapissuseKarmat taimailiomigssamut.
taimailivdlune ilaminut 15-iussimut
Kaumassutut maligagssångorpoK, tå-
ssame ilarssue oKalorussårdlutik påt-
sivérutivigtarmata Kunulersardlutig-
dlo amerdlanerussunut Kimåniåinaler-
sardlutik.
å, tåssame, sujuligtaissoK pivdlugo
aperKut pissusigssamisut ininarpoK,
månalo kialunit måna patsisigssarsiu-
tigisinaujungnaerpå (Kunutussutsimi-
„Pujorsiut" isumaKarpoK pivfig-
ssaulersoK avisiliortugssanik iliniar-
titsissoKalernigssånut. isuma ajungi-
kaluaaaoK kiale avisiliortoK akigssar-
siaKartisavå? taimåisagpat nun arne
måne atugagssiaKarnerup issikua av-
dångortitdluinardlugo kisiåne. tauva
avangnå — sinerissap nerna — ku-
jatålo aviseKartariaKalisåput sapåtip
akunikutårtumik påsissutigssanigdlo
katerssuivfingmik peKalertariaKåsav-
dlune, tamånale piårpatdlårsorinar-
poK piviussungortisavdlugo.
kigsarumagaluaKaugutdle avisérKa-
nut aningaussat tapissutit angnertu-
sineKåsassut, oplysningsrådilo kaju-
migsårdlugo Frederik Nielsenip issor-
nartorsiuinera tusautitut KanoK iliu-
seKaruuvdlugo. oplysningsrådilo ka-
jumigsårumavarputaoK igdloKarfit
Kavsit avisenarnersut, Kanordlo amer-
dlatigissungordlugo naKitarnersoK på-
siniarKuvdlugo. åma Kavsit aviseuå-
nginersut, inerneralo A/G-kut saricu-
miuterKUvdlugo. isumaKarujugutaoK
oplysningsråde pissugssaussoK avisér-
Kat åridgssuissue nunanarfit avdlat
avisiånik isumagissåsavdlugit. tamåna
påsissutigssanik takuvfiusinåusaoK
nunaKarfit avdlat ajornartorsiutåinik
tusautaussåsagame. anersalo avisit
ilungersomerulisagaluartut nunaKar-
fit avdlat avisinit imagssat namter-
neratalo pitsåussusiatigut pitsauner-
Kusåutilisavdlugit.
umingmait nexait
neruvkautaussarpat ?
„Atuagagdliutit“ne ukioK decembe-
rip Kulingiluåne sarKumersume ku-
pernerisa Kulingiluåne agdlautigissaK,
„umingmagtoKartåsaoK neruvkautig-
ssaningoK", pivdlugo:
nalunaerutigineKarsinauvoK Dane-
borgime ukiumut umingmait arfineK-
mardluk pissarineuartartut, neKaitdlo
tamåkerdlutik nerineKartardlutik, Ke-
rititartumartuvdlune avdlatutauv-
dluartardlutik. åmame ministeriaKar-
fiup aningaussartutainut migdlisau-
taussarput, umingmait pissarinenar-
tut neKåtut angnertutigissoK ugsigit
neKåt nagsiuneKångitsortarmat. u-
mingmait iloKutait niaKuilo neruv-
kautigineKartarput.
Danmarkshavnime 1962-ip kingor-
na umingmait 16 pissarineKarsimåput.
(Danmarkshavnime umingmait Kulit
ukiumut pissarineKarsinautitåuput).
erKigsisimatitsinigssamik aulaja-
ngersagkat Tunup avangnårssuata si-
neriåne sukangaKissumik maligtari-
neKarput, påsingilarputdlo Scoresby-
sundime kommunalbestyrelse suna
tungavigalugo OKarsinaunersoK „u-
mingmait neKait Kingminut neruv-
kautigineKarajugtut".
nut), atorfilik pissauneKarpatdlårtoK
pissutiniåsavdlugo. imaKale iluaKU-
taorKajartoK anersakut pentingnig-
ssamut taima årKigssussineK nutåk
uvatsératdlaråine atorfilik sujuligtai-
ssok atorfilmartut mikitigilersitdlugo.
månåkut ama landsrådip demokra-
tiskiussumik åricigssunerane neriuti-
ginåsavarput, nangmingneK aulaja-
ngigartik maligdlugo nåmagsissaKar-
dluartarumårtut, formande pikorigsoK
Kininarnago, kisiånile nangmingnér-
dlutigdle demokratiskiussumik nålag-
kersuineK nukigtorsåsagåt landsrådip
atautsimitarfiane pinaratik aperKutit
tamanut angmassumik OKatdlisigalu-
git agdlauseralugitdlo. inugtaussut ta-
marmik nålagkersuinermut soKuti-
gingnigtugssåuput, pingårtumigdle
inuit Kinigait pissugssåuput soKUti-
gingningnertik nivtarsautisavdlugo o-
Katdlitut akunerpiåinut dlångutdlutik.
uvdlut nagdliugpata landsrådimut
ilaussortat Kunujungnaerdlutik tai-
mailiorsinångorfiat OKauseK „anguti-
vit“ atorsinångorumårparput, tåssame
sumut iluaKutåusava kivfåungitsumik
nålagkersuisinautitauguvta, påsingi-
kuvtigo pisinautitauneK tamåna su-
mut atusagigput.
ESBJERG MUSIK IMPORT
TORVEGADE « . ESBJERG
tusarsimavarput erKarsautigineKar-
toK kalåtdlit niuvernermut tungassu-
nik iliniartut matuma kingoma Ika-
stime atuartineKartåsassut. taimak
aulajangertoKarsimagaluartoK påsiso-
rårput suliagssap iluamik nåmagsinig-
ssånut periarfigssat pitsauvatdlångit-
sut, sordlo ineKartitaunikut atuarti-
taunikutdlo, Handelsskolebladet ag-
dlagpoK nangigdlunilo:
niuvernermik iliniartut najugaKar-
figitigalugit Jyllandime atuartarfinik
pilerngussåuneK angnertoKissoK ma-
na naggatåmeKarunarpoK, nauk niu-
vernikut peaatigigfit angisut atuagag-
ssiåine OKatdlineK sule ingerdlåneKa-
raluartoK. niuvernikut KutdlersaKar-
fiup akuerssissutigisimavå niuverner-
mik iliniartut najugaKarfigitigalugo
atuarfigssånik Ikastime sanassoKåsa-
ssok, atuarfiuvdle KaKugo sananeKar-
nigsså sule ilisimaneKångilaK. sor-
ssunerme tigussatut Ikastip kalåtdlit
niuvernermut tungassunik iliniartut
pigssarsiarai. tåuko atuarfigitigalugo
ineKarfigssaminiåsagaluarput — suli-
le Ikastime niuvernikut atuarfingnik
ineKarfigitigissamik peKångilau. tai-
maingmat ukiune ardlalingne ingmi-
kut åricigssussigatdlardlune ingerdlat-
sigatdlartariaKåsaoK. tusagkat malig-
dlugit kalåtdlit ilaKutaringnut inig-
ssianut nutånut inigssiniarneKarput,
taimailiornikut iliniartut 30 migssili-
ortut inigssaKartineKåsavdlutik inime
atautsime inuit pingasut-sisamat ine-
Kartitaråine. aussardle kingugdleK
Kalåtdlit-nunane autdlarKåumut kur-
suseKartut 60 migssiliorpait, tåukulo
ukiaro tåkutugssåuput iliniamertik
ineriartordlugo. tauva iliniartut siv-
nere inigssarsiutariaKåsåput.
inigssaKartitsinigssardle kisime a-
perKUtåungilaK. kalåtdlit niuverner-
mut tungassutigut atuarfiat niuver-
nermut tungassunik iliniarfingnit av-
dlanit mingnerussunik piumassaKarfi-
gissariaKångilaK, erKaimassariaKar-
pordlo kalåtdlit atuarfiat ingmikut it-
dluinartunik ajornartorsiorfigssau-
SSOK.
amigautiginginerparput isumaging-
nigfik ingmikut suliagssalik ingmi-
kutdlo akissugssauvfilik, tåussuma
nåmagsiniagagssarisavdlugo kalåtdlit
niuvernermut tungassutigut atuarti-
taunerat uvavtinut nikanarsautåu-
ngitsumik sujunertarineKartutdlo nå-
pertordlugit kalåtdlinut angussaKar-
fiussmnik ingerdlåneKartoK.
atuagagssiap Handelsskolebladip
sulissuisa ilåta Mommark Handels-
kostskole takuniarsimavå, takussatdlo
ilåtigut ima agdlautigineKarput:
atuarfik atuartitsiviussunik pisat-
sersordluagaoKissunik ardlalingnik i-
nitaKarpoK. nerissarfit isersimaortar-
fitdlo isersimavfigiuminaKaut kussa-
naKalutigdlo, iliniartutdlo inait atau-
siutarissat mardlutarissatdlo tugdlu-
artunik peKusersugåuput, iliniartut
tamarmik ingmikut atissausivingnik
skåveKardlutik, inine tamane uvfar-
fingne torssussamilo imeK nigdlertoK
kissartordlo pigssarsiarineKarsinauv-
dlutik. pissutsit taimåitut pitsauneru-
sinåungivigput.
novemberip autdlarKautåta kingor-
na kalåtdlit atuaKatigit atautsit Mom-
markime atuartineuarput, agdlagfing-
me teknikimut tungassunik inussutig-
ssanigdlo niorKuteKarnermik atuarti-
ncKardlutik. kalåtdlit iliniartut aitsåt
taimak pitsautigissumik sujugdler-
mérdlutik ineKartineKarput.
peKartordlo tunineKasaoK
peKangålersitdlugo —
taimatut Kuleicutalingmik Ausiait
avisiat imatut agdlagpoK:
sujornagut kommunalbestyrelsip a-
tautsiminerine nåmagigtaitdliutigine-
KartarsimavoK aningaussanik akuer-
ssissutit tungaisigut Avangnå ming-
nerutitaussarmat, ilaussortakinenmi-
ne pivdlugo akuerssissartut akornå-
ne — sordlo åssersutigalugo Grøn-
landsrådime. aperKut tamåna kom-
munit atautsimordlutik atautsiminig-
ssåne OKaluserissagssångortineKarsi-
mavoK Avangnåne kommunit arfinøK
pingasut atautsiminigssåne. taimaøKa-
tingajå Ausiait kommunalbestyrelsia-
ta Kanigtukut atautsiminermine oua-
luserå tåssa eruortunersoK landskas-
sip kommunit nangminerssutigssåinik
aningaussanik avguainermine najor-
Kutarissartagå niorautigssat pisiarisi-
massat najorKutarineKartarmata. åma
aperuut tåuna atautsimut atautsimi-
nigssame OKaluserineKartugssauvoK.
kingugdleK misigssoråine takime-
Karsinåuput kisitsisit påsissutigssat
sujorna ingmikut itumik atautsimi-
nerrne OKaluserissat åssilineråne, tå-
ssane takuneKarsinauvoK kommunip
inuisa amerdlåssusé najorKutaralugit
avguaineKartaraluarpat sikimeK ajor-
tume igdloKarfit sisamat katitdlutik
160.000 kr. migss. mingnerussunik pi-
ssåsagaluarput kommunitdle isordlit
(6—7 tåuko ilait) taima amerdlatigi-
ssunik angnerussumik pisagaluardlu-
tik. kommuninut avdlanut avdlångu-
tigssaKangasångikaluarpoK sordleK
ardlåt nautsorssutigineKaraluarpat-
dlunit. kommunit arfineK pingasut
atautsiméKatigigtugssat tåuko ilait
sisamat taimaiginartunik pissagssaKå-
såput sivnerile sisamat 80.000 kr. ang-
nerussumik pissagssaKåsagaluardlu-
tik. ardlaKaidssut isumaKarunarput
eKungåssuseuartoK inuit imigagssar-
torneruj artortitdlugit (aussåinardlutik
sulissartut ilångutdlugit) kommune a-
ningaussarigsåriartusassoK kommu-
nitdle pitsunerussut sule pissagssaki-
nerulerdlutik. avdlatut issigalugo:
kommunalbestyrelse ilait mingneru-
ssut aulajangerpata imigagssartorneK
såkortumik kigdlilerumavdlugo ing-
mingnut pissagssakitdlisinerat erKar-
tussutigissariaKåsångilaK. Kanorme
sule nunaKarfit atausiåkåt kigdliler-
suivfigissaussut — imaKa aningau-
ssatigut amikisårtitåuséput?
GIYZERONA
- det mest velgørende
for huden
Føl den øjeblikkelige lindring
og beskyttende virkning, som
kun Glyzerona kan give huden.
Den bliver stærk og smidig,
fordi Glyzerona indeholder KA-
MILLE, HAMAMELIS og GLY-
CERIN, som stimulerer, fornyer
og blødgør.
- amermut
pitsaunerpaK
amermut ilorfåfdlangnartoK Gly-
zeronap kisime tuniusinausså
malugiuk.
ameK exaifdlissarpoK maigtu-
ngordlune Glyzerona akoxarmaf
KAMILLE-mik HAMAMELIS-
imik GLYCERIN-migdlo amer-
mik nufångorsaissumik xitulisai-
ssumigdlo.
Esbensen,
Daneborgime pissortaK.
angutit angutivitdlo
7