Atuagagdliutit - 29.04.1966, Side 13

JUNCKERS BØGEPARKET *
Junckers bøgeparket er pris-
billigt og findes i fire sorte-
ringer, prima, standard, flam-
met og ekstra flammet, der
rigtigt udnyttet giver bedre
byggeøkonomi. Junckers bø-
geparket nedlægges let og
hurtigt med minimalt mate-
rialespild og leveres Blitsa-la-
keret fra fabrik.
*
Junckerip natigssiautai Ki-
ssungnik kiparigsuarnanik ka-
titigkat akikitsuput åssigingit-
sutdlo sisamåuput, tamarmik
atordluarneKarnermikut sana-
nerme akitsorsautauneK ajor-
put. Junckerip natigssiautai
tamåko ajornångitsumik piler-
tortumigdlo katiteriåinåuput
kivdlortariaKarpatdlåratigdlo,
Blitsamik låkerdlugit sanav-
fiånit nagsiuneicartarput.
uk. 117—38 romamiut kejsereråf Hadrian — romamiut nålagauvfigssuåne agsui angalassarsimavoK endgsine-
KarnigssaK sulissutiginiardlugo, tamatumalo kingorna agsut romamiut asassarilersimavåt. Efesomiut igdlussår-
ssualiorsimåput uk. 130 Hadrianimut pigilitamingnik marmorinavigssuarmik — uvdlumikut sukarssue kisimik
amiåkuput. — uvfale igdluatunginguane patdligfailissatc sorssutartorssugatdlaramik Kimarnuvigissarsimassåt
Kagtornup KånlpoK.
(Kup. sujulianit nangitax)
mit Kiperugkat kussanardluinartut ta-
kussagssat ilagait. taimanerssuardle
romamiut aningaussatoKait; kisalo
tupingnartorsiavta ilagait koruker-
ssuit meterinik mardlungajangnik
portussusigdlit, ilusait encumikujug-
tut atimingnut ingigigsut. Kularnå-
ngitsumik torutserdlugit napatitagau-
simassut — nerissagssausivine inig-
ssisimasimagunardlutik — Kularnå-
ngitsumik uliausivit. taimane uvdlu-
mimutdlo agdlåt olivenolie nerissanut
agsut akugalugo atorneKarpoK. kisa-
lo vmimut karrinutdlo toncorsiviu-
ssarsimagunarput.
silåinarme siningneK
unukåtigutdlo igdlukut Kimåpavut
sinigfigssarsiulungniardluta. nausso-
rigsaissut nerssussuamik uniartuler-
dlutik narssautimingnit angerdlåssut
nåpiavavut — Kasorpaseicaut, taimåi-
tordle inugsiarnersumik aulaterissui-
nauvdlutik. narssaut katerssuivfior-
KåmersimassoK tikikavtigo erxigsisi-
mårnarunaidngmat sinigfik-puvut
siåriardlugit tåssane unuinialerpugut.
sugdlernit sikadenik taigutigdlit (ni-
pitoKissumik Kardlortartut) nipai ko-
Kernåinavigput — RilagssuaK uvdlo-
riarasåKissoK Kilåliutdlugo uvdlu-
miungmat takussavut oKatdlisigiuti-
galugit, åipåtigutdlo aKajaricuvut
imairarpiångingmata perdlilipaj ugdlu-
ta taimak sinilersimavugut. — uvdlå-
nguaK seKernup kiagssuanit itertitau-
vugut — tauvauko naussorigsaissut
narssautimingnut autdlakålerérsut,
Kangame avKusinitorKat pujoralang-
mit iseriånguarsse. angut utorKånguaK
siutitumut ingitdlune ilaminik ma-
lingnauvoK, Kimugtune encuisigut
anaitdlagtåjutigalugo. igdloKarfingup
imeKarfia ornigparput, tåssanilo seKi-
nerssuaK sågdlugo nigdlaringmik er-
mikutsorsinardluta nangmagtagkavut
nangmagkiuteriardlugit nunåinaup
avicusernatigut autdlarKigpugut busi-
mik sanerKutoKaleriarpat unigtiniar-
dlugo, taimalo ingerdlaornerput na-
ngerKingniåsavdlugo.
terit 15 migss. itissusilik — uvdlumi-
kut sule nigdlaringmik sukuluitdlui-
nartumik imaKartoK. KåKap ivnartå-
ta ilå sivinganerssuaK issigingnårtitsi-
verujugssuarisimavåt (teater), inung-
nut tusintinut ardlaligssuamut inig-
ssalik. issigingnårtut inigssåt KåKap
sivingama iluagtitdlugo Kulånit åmut
nerukitdliartortungordlugo sanåjuvoK.
romamiut itsånitdle issigingnartitsi-
neK alikusersutaisa pingårnerpåt ila-
gisimavåt. KanoK takorånertarsimati-
ginerput tåssunga katerssutitdlarå-
ngamik pilimassortatik ingmikut Kag-
tuniliugkamut inigssitdlugit. Perga-
monip Kånit ativtinitoK igdloKarférå-
nguaK Bergama ameidssunik itsarni-
saoKissunigdlo avKusinilik takusinau-
varput. kugssuaK igdloKarfiup KerKa-
gut kugpoK, naugdlo ilåtigut sukujo-
KaraluaKissoK itinerssaine imartuner-
ssånilo mérarpagssuit nalunguvfåtut
takugssåuput. uvalivdlune nigdlertile-
riarmat inuit ulåputilerput. sagfiut
sule itsartut sulissut kångusanik unai-
viliortut, niutsiviliortut avdlanigdlo
sulissut kåutarnerat KOKernåinavig-
poK. neriniartarfinguamut iserpugut,
nerissagssautaitdlo akeKartingitdlui-
naravtigik igavfiånut iserdluta iga-
ssuat KungujulårtuinaK oKaloKatigår-
put — nerissagssiane nersualåKalugit
ussiseKåtårpåtigut.
buse ulivkavigdlugo angalassut
tyrkerpagssuit ilaoKatigåvut — a-
merdlanerit-åsit nagsatanik ulivkå-
vigput. angut utorKånguaK sanivtine
igsiassoK aperssortorujugssugaluaK
a j oraluartumik påseKatigigsinåungi-
navta OKaloKatigisavdlugo soKutigina-
runaraluaK tunuinarparput. karser-
pålugssuit ferskeninik nutsorKår-
ssuarnik imagdlit nagsataisa ilagait
inugsiamisårtut ingassagdluinarput,
erininarsingitsoK ardlåt nikuitaraoK
sikaritilersuinialerdlunilo. taimaitdlu-
ne utorKångup karsit ardlåt angma-
riardlugo ferskenitsiarssuamik inere-
rugtorsimassunik savssaigdlerfigåti-
gut, uvdlaungmatdlo tamussersimå-
nginavta aKajarKuvta ilorfåtdlautige-
Kai. KåKatigut portoKissutigut inger-
dlaorpugut. åmut Kiviaråine Kangame
aKajånguminartånguarsse. tamane ta-
måne igdlunguit avingarusimaKissut
sanerKutarpavut, ilåtigut agsut pitsor-
Pergamon, ama igdloKarfik
Kangarssuan tusamassaussoK
Trojamit ingerdlarKeriaravta aku-
nivfigalugo Pergamon unigfigårput.
itsarssuardle igdloKarfitoKausimavoK.
ukiut 283—133 Kr. in. suj. Pergamon
pissauneKåssutsimigut tusåmassau-
vok. patdligtailissarssuaK KåKap Kå-
nitoK sule ungasigdlutigo sordlume ki-
sime takorKussoK. itsånitdle KåKap
ingia angnertoKissoK ungaluvdlugo
meterit Kulit migss. portussuseKartu-
mik patdligtailissaliorfiusimavoK a-
keraanut iserfiginigsså agsut ajoma-
kusortungordlugo; taimåitoråsit ro-
mamiut uk. 133 Kr. in. suj. patdlig-
tailissaK piunérutdlugo tigussarisima-
våt. ivnartortardlutalo kiagssuarmik
iputivigdlugo tikiparput (uvdloK tåu-
na 40 migss kiagpoK). ila tupingnar-
tumik sanasimåput. igdlussårssuit
angnertusimaKaut ujararujugssuamik
KarmaKarsimavdlutik. ivnårssugtar-
ssuata kigdlinganiput suvdlorssuit
ilungmut tårtuinait, tåssagoK sorssug-
dlutik tigussamingnut inugsiautiming-
nutdlo ingitltagait, Kangame putdla-
vigalugit isugutånguarsse. Kajangnait-
dlisagauginarane åma kussanardlui-
nartumik sanausimavoK. pingårtumik
sukarssuit igdlussårssuartaisa silatåi-
ne napasimassut Kiperugartcirasårtut
kussanarsimaKalutik. kisalo sporter-
tarfeKarsimåput taimanikut gymna-
siumimik taineKartartumik. KåKap
KårpiånipoK imeKarfigisimassåt me-
Efesosip saninguanlpoK igdloKarfinguaK ifsarnisaoKissoK Celcuk — igdloKarfiup ungalutoKarssuisa amiékue
ungassorssuit iluagtivigsimavait.
ANANGNIUTIT
KUMIUSSUT
RFD
Gummlflåde-råd
NR. 8
Få flåden efterset en gang om året!
énangniut gumiussoK - ilitsersussut
NR. 8
énangniut ukiumut atausiardlugo mi-
sigssortitarukl
: ALFRED RAFFEL"A-S
&
VODROFFSVEJ 46 . KØBENHAVN V.
Tyrkiep sineriåne tupat angnertoKissumik nauttneKartarput. pilutait naujartornere
ilutigalugit atdlernit autdlartitdlugit nutsuneKartarpuf.
pasigsut. uvalileriarmat kiagssuaK
sualugtivigpoK. igdloKarférKat avKuti-
gileriarångavtigik ilåine unitsiartar-
p ugut nigdlarsautigssånguarsiniardlu-
ta, sikuerniat sodavandérniatdlo arpa-
liutinavik tåkussortarput. ingerdlaor-
nivtine ilaussut amerdliartortuarput,
kisa buse ulivkåvigpoK amerdlaKissut
nikorfåinartariaKalerdlutik. uvalissoK
sineriak tikiparput, sume tamåne u-
miatsiait aulitsåtut takugssåuput, ilait
Kagssuserissut. kangerdliumanerssuaK
Kinguane ungasinarme igdloKarfik
angnertoK siamaseKissoK takusinau-
lerparput — tåssauna IZMIR (Smyr-
na). erninaK OKatdlisigilerparput tå-
ssaussoK itsånitdle naterssualiomer-
mut tusåmassaussoK. uvdlumikut ig-
dloKarfik nutåliaoKaoK. inigssarsior-
dluta universitetip erKånguane ili-
niartut inåne inigssarsivugut uvdlut
mardlugsuit najorniardlugo. unug-
kiartulersoK sigssaK sinerdlugo pisug-
tuarujordluta inugpagssuit sila nig-
dlertileriarmat anérsuartut nåpiava-
vut. Kamutit (karet) hestinik uniartig-
dlit ingerdlaoKåtårput, taxatut akiler-
dlugit ilauvfiusinaussut. kavfisorniar-
tarfinguit silatåine sigssap kigdli-
nguane angutit OKatdliserujorutigalu-
tik pujortåussuatik (vandpiber) mit-
dluarujorpait, saniatigut tyrkit kav-
fiat nakoKissoir najutdlagtårdlugo.
(?cup. tugdl. nangisaoK)
RFD
GUMMIREDNINGSFLADER
13