Atuagagdliutit - 29.04.1966, Blaðsíða 19

1965-ime aulisagkanik misiligtaineK
ukiumutdlo matumunga pilerssårutit
sujunigssame sinerissame aulisagkanik misiligtainerme aulisa-
riutit atartorneKariartuinåsassut.
Den kongelige grønlandske Hande-
lip Christiansborgime aulisarnek piv-
dlugo atautsimititsinerane direktør
Hans C. Christiansenip nalunaerume
ingmikortuane emartorpå aulisagka-
nik misiligtaineK. autdlarniutigalugo
direlctøre nalunaerpoK 1965-ime Kitå-
ta sineriå tamåt avguatårdlugo auli-
sagkanik misilineKartarsimassoK å-
malo Tunume Angmagssagdlip er Ka-
ne. misiligtainerit tåuko pivdlugit na-
lunaerut suliarineKarpoK kingusing-
nerussukutdlo kalåtdlisut Kavdlunå-
tutdlo naniterdlugo nagsiunenaru-
mårdlune misiligtainerup kinguneri-
Sisimiunit 4500 kr.
kinguarsimassunut
nuånerpox silarssuarme ajorssar-
torpagssuit måna Kalåtdlit-nunånit
åma pigssamik sulissuniarneKalerma-
ta. sordlo martsip 20-ånit 26-ånut Si-
simiune 450 kr. migss. katerssorneKar-
put, aningaussatdlo tamåkerdlutik
Danmarkime ilagit nålagauvfingmut
atassut ajorssartunut angnertumik
ikiuneråne atugagssåuput. ukioK må-
na danskit ilagit angnermik ikiorniar-
pait indiamiorpagssuit millionilikutåt
perdlimordlutik inussut.
„Brød til Verden" OKausinåralugo
sapåtip akunerata atautsip ingerdla-
nerane ardlalingnik suliniartoKarpoK,
nunane avdlane pissutsinik Kåumai-
ssaKartitsiniarneKardlune, taimailior-
nikut påsitiniarneKardlune sok ikiuti-
sassugut. amåtaoK inuit kajumigsisi-
niarneKarput iluamik ikiorsinigssa-
mut. tunissiumaneK angnertoicingmat
tamåna sisimiormiunut agsut nersor-
nautigssauvoK.
perserdlune anorerssuartorssugå
højskolime atuartut arfiningornikut
ilagit atuagagssiåt „K’åxånguaK" av-
guåupåt. tåussuma imaisa ilagait på-
sititsiniutit sapåtivdlo akunerane pi-
ssugssanut navsuiautit. åma igdloKa-
tigingnut tamanut aningaussanik nå-
kartitsivigssat avguåunexarput, er-
KarsautigineKardlune aningaussanik
nåkartitsivigssat tåuko nerinerit ta-
maisa nerrivingme sarKumitineKartå-
sassut kajumigsårissuvdlutik inung-
nut nerissagssanik savssarneKartunik
amigångitsunik pigssarsisinåungitsu-
nut ikiunigssamik. aningaussanik nå-
kartitsivingnut 3000 kr. ikineKarsimå-
put.
sapåme kalåtdlisut Kavdlunåtutdlo
nålagiarneK katerssuiniarnermit su-
nerneKarsimåput, nålagiartoxardluar-
dlune. åma OKalugfingme aningaussa-
nut nåkåtitsivik uvdlorme tåssane
ikioraivigineKardluarpoK.
Danmarkime ilagit ikiuiniaKatigit
åssilissanik Kåumartitagkanik filmi-
nigdlo pigssarsivigineKarsimåput, tåu-
kulo tamarmik atauslngomikut mar-
dlungornikutdlo højskolime ungdoms-
klubimilo takutineKarput. pingasu-
ngornikut åniarfigsiordlune OKalug-
fingme nålagiarneKarpoK, sisamångor-
nikutdlo filme åssilissatdlo Kåumar-
titagkat OKalugfingme ulivkårsima-
ssume takutineKarput, tamåna taku-
ssutigssauvdlune nunanik kinguarsi-
manerussunik ikiorsiniarnermut soku-
tigissaKarnerup KanoK agtigineranik.
sisamångornikut takutineKartut tat-
dlimångornikut Kavdlunåtut OKalug-
fingme takutineKarput. arfiningomer-
nie filme åssilissatdlo Kåumartitagkat
katerssortarfigtåme katerssuiniarner-
mut atugkiuneKarsimassume takuti-
neKarput. takutitsinerup kingorna
amerdlaKissut — pingårtumik inusug-
tut — Kitigput, bilitit aké tamarmik
sujunertamut tuniuneKardlutik, nipi-
lerssortartut akeKångitsumik nipiler-
ssormata.
puigortariaKångilartaoK iliniartitsi-
ssut ilaisa katerssuiniarneK iluagtit-
dlugo nalivtine ajornartorsiutit ange-
Kissut ilåt erKartorneKartoK navsuiar-
tarmåssuk, klassit åssigingitsunik a-
tortoKardlutik takutitsivigissardlugit.
taimailiornikut inuiaKatigit åssigi-
ngitsut akunermingne påseKatigingne-
rulernigssåt anguniarneKarpoK, ama-
lo filme åssilissatdlo Kåumartitagkat
atuartunut angnernut takutineKarput.
sut tamaisa issigalugit OKartariaKa-
i'unarpoK sapåtip akunera silarssuar-
nie kågtunut katerssuiniarfik Sisimiu-
ne ingerdlåneKardluartoK. taimailior-
nikut amerdlaKissut påsitineKarput
silarssuarme ajomartorsiuterpagssuit
ilånik, imaxa pingårnerpåmik årKig-
tariaKarnerpåmigdlo.
uvagutaoK Kalåtdlit-nunåne naju-
Kartugut sulinerme peKataussariaKar-
Pugut.
—g-
nik iluaKuteKarsinausorissunut tama-
nut.
Ilulissat Umånavdlo erKåine auli-
sagkanik misiligtaineKarsimavoK pu-
jortulérKat norgemiut sanåve 22 fodit
sjark-inik taineKartartut atordlugit,
ima iluarsartuneKarsimassut, aKug-
tarfé, inuit inigssait motoritdlo su-
juatungånitdlutik, taimaisivdlunilo
aKuatungait aulisarnermut såkutinik
suliaKarnigssamut pitsaunerpåmik
inigssaKardlutik. pujortulérKat amo-
ruteaarput imussiveKardlutigdlo tai-
malo inungmit atautsimit aulisautigi-
neK ajornaratik. aulisagkanik misilig-
tainerup tamatuma sujunertaisa pi-
ngårnerssaråt angatdlatit taimatut
ilusigdlit Kalåtdlit-mmåne misiling-
niardlugit, kisalo takutiniardlugit å-
malo kalåtdlinut aulisartunut piniar-
tOKarfingne najugaKartunut ningita-
garssorneK årKigssutdluagaic påsiti-
niardlugo.
direktøre nalunaerpoK angussarissat
isuma måna ilumortussoK ugpernar-
sarsimagåt, tåssa angatdlatit taimåi-
tut angatdlatérKanit måna tikitdlugo
atorneKartartunit ajungineruvdlui-
nartut, åmalume aulisartut tungånit
pujortulérKat taimåitut pigssarsiari-
nigssåt soKutigineKartorujugssusima-
vok. kisiåne pujortulérKat taimåitut
norskit sanåve iperigsitårtunik ami-
lersugåuput, taimatutdlo sanåt Kalåt-
dlit-nunåne pissutsinut nalerKutunig-
ssåt KularnarpoK, tamånale ersser-
Kingnerussumik misigssorneKartug-
ssauvoK angatdlatit ukioK måna ator-
neKarKilerpata, tamatumungalo peKa-
tigititdlugo pujortulérKat taimåitut
manigsunik amilerdlugit suliarineKar-
sinaunigssåt misigssorneKarumårpoK.
misiligtainerne KaleralingniarneK
ingerdlåneKarneruvoK, kisiåne åma
sårugdlit KérKatdlo pissarineKartarsi-
måput, pissatdlo avguaKatigigsitdlugit
Karsorsamut atautsimut 150—300
gramiuput, tamånale ilimagissamit
mingnerulårdlune. aulisarnermik mi-
siligtainerme angussarissat sujornati-
gut aulisarnermik misiligtaisimaner-
nut sanigdliutdlugit påsinarsitipåt pi-
ngårtumik Ilulissane Kaleragdlit iki-
liartorsorinartut tlmånamilo ilimagi-
ssamit pisangnerussoK.
angmagssat neicitaralugit
pitsaunerussut
aulisarnerme nenitagssat åssigi-
ngitsut misilerarneKarsimåput, ilå-
tigut angmagssat nerititat, tåuku-
lo iluamik KeritineKarsimatitdlutik
iluamigdlo pårineKarsimatitdlutik
åmalo iluamik atorneKardlutik ne-
nitagssanit avdlanit pitsaunerpau-
simåput.
tamåna misilinerup kinguneratut
pingårtorujugssuartut direktørip o-
Kautigå ningitagarssornerme neidtag-
ssat akigssaiautaunerpaussarmata,
Kalåtdlit-nunånilo angnerussumik
mingnerussumigdlunit neKitagssanik
ingminut pilersornigssaK periusigssa-
KalersineKarpoK. ukioK måna tamåna
sulissutigineKarKigtugssauvoK.
ukiup autdlartisimanerane misilig-
taut „Sujumut" ManitsumitineKarsi-
mavoK, tåssångånitdlo ikerinarsiuti-
nik Kalorssuarnik angmagssangniarsi-
mavoK. maje Kåumat tikitdlugo pissai
angnikitsuinausimåput, taimåitordle
ilånikut Kalussivdluartarsimavdlune,
Kåumåmile majime pitsaunerungåt-
siaKissumik angussaKarsimavoK. Ka-
lorssuarssordlune misilerainerit sa-

sukulugssax pitsaoKatcKangitsoK
Kivdlålugtumik pulik
avdlanit. mardloriåumik ivseKarneruvoK
taimåitumigdlo sivisunerujugssuarmik '
susungneKdrtardlune.
BRØDR. BRAUN
Danmarkime sukulugssaUorfit angnersåt .
niatigut „Sujumut" ningitagarssorsi-
mavoK sårugdlingnik KérKanigdlo na-
maginakånersunik pissaKarsimavdlu-
ne.
julimit novemberimut „Sujumut"
Kagssutinik kapisilingniutinik misilig-
taisineKarpoK, septemberivdlo aut-
dlartisimEmerata tungånut Påmiut er-
Kåne misiligtaisimavoK, taimåitordle ■
sikorssuaKarpatdlårneranit akornu-
sersorneKarsimavdlune. septemberip
KerKanit sikoKångitsunut avangnar-
parterdlune misiligtaisimavoK Nup,
Manitsup Sisimiutdlo erKåine, kisiåne
septembere tamåt oktoberip KerKata
tungånut misiligtainera taissarialing-
nik kinguneKarsimångilaK. misilerai-
nerup naggatåne sapåtip akunerine
mardlungne „Sujumut" pingårtumik
Ausiait K’eKertarssuvdlo erKåine mi-
sileraisimavoK, aitsåtdlo tamåne pi-
ngåruteKartunik angussaKarsimavdlu-
ne. pivfigssame tåssane kingugdlerme
pujortulérarssup kapisiligtaisa katit-
dlutik 370-iussut 80 procentisa mig-
ssait pissarineKarsimåput. misilerai-
nerme angussat taima angnikitsigine-
rånut Kularnångitsumik pissutausi-
mavoK Kagssutit åssigingitsunik pi-
satsersugkat misiligtautigineKarsi-
mangmata, „Sujumut“mit misiligtag-
kat savalingmiormiut angatdlatåta
atautsip Davisstrædime imåinarme
Kagssusersordlutik kapisilingniarsi-
massutaoK misiligtagåinut katigutdlu-
git påsissutigssauvdluartugssåuput så-
kutit KanoK itut aulisarnermut tai-
måitumut piukunarnerssaunersut.
sujunigssame aulisagkanik misilig-
tainigssap pilerssårusiomeKarnerane
aulajangerneKarsimavoK „Sujumut"
tamatumunga atorungnaerniardlugo,
tåssame Kularnarungnaersimangmat
sujunigssame soKutigissarialingnik
misiligtainerit „Sujumut" atungika-
luardlugo nåmaginartumik ingerdlå-
neKarsinåusassut åmalo pujortulérar-
ssup tåussuma ingerdlatitauneranit
akigssaiautåunginerussumik. aulaja-
nginermut tamatumunga pissutaoKa-
tausimåputaoK angatdlatip pisoKåu-
ssusia, teknikimut tungassutigut pisa-
tai iluarsartuneralo tamarme Kalåt-
dlit-mmåne aulisarnermik misiligtai-
nigssamut piumassarissariaKartunut
nalerKukungnaersimangmata.
kapisilingnik misilinerit
Kalåtdlit-nunåne aulisagkanik mi-
sigssuissarfik KGH-lo suleKatiglgdlu-
tik Nup erKåne bundgarniussarssuit
mardluk atordlugit kapisilingnik mi-
silisimåput, bundgarniussarssuit tåu-
ko (kilenoter) putdlatitut atorneKar-
tarput Norgevdlo sineriåne kapisiling-
niarnerme atorneKartorujugssuvdlu-
tik. kilenoterssordlime pissarineKar-
tartut pitsauvdluinartarput, tåssa ta-
kuniainerme aulisagkat sule umassut
tikineKartarmata, Kagssutinile atome-
Kartartune toKusimagajugtardlutik.
taimatut misiligtaineK iluagtitdlugo
Kalåtdlit-nunåne aulisagkanik misig-
ssuissarfik misilivdlune nalunaerKut-
sersusimavortaoK. kapisigdlit 50 mig-
ssait nalunaerKutsemeKarsimåput.
misiligtainerme påsineKarput kileno-
tit atorneKartut isangnertut sisama-
tut itissusigdlit ikaginarpatdlårtut,
taimåitumigdlo notit avdlångortineKa-
rumårput ukiumånalo kapisilingniar-
fiup nalåne misilinerit nangineKaru-
mårdlutik.
kisalo åma Kalorssuit agssagiar-
ssungniutit nutåt misilingneKarsimå-
put.
Angmagssagdlip erKåne KGH 30 fo-
dinik mardlungnik aulisartitsisimavoK
snellerssordlune, bundgarnerssordlu-
ne, kapisilingniardlune angmagssang-
niardlimilo. pissat angnikitsuinåuput,
taimåitordle ilåtigut, sordlo kapisi-
lingniarnerme, angussarissat pivdlu-
git misiligtainerit ukioK måna nangi-
narneKartugssåuput.
1966-ime misiligtainigssaK pivdlugo
direktøre OKarpoK angatdlatit „Imma-
nuel" åma „Sujumut" atorneKarung-
naermata misiligtainernut atausiåkå-
nut tamanut angatdlatit åtartorneKar-
tariaaåsassut nunaKarfingnilo aulisar-
tut isumaKatiginiarneKartåsavdlutik,
tamånalume amerdlanertigut aulisar-
nermik misiligtainigssatut nåmaginar-
tutut isumaKarfigissariaKardlune. pu-
jortulérKat sjarkit aulisagkanik mi-
siligtainigssamut KGH-p pigilerpai.
1966-imut pilerssårutit
direktøre naggatåtigut OKarpoK,
1966-imut angnertungåtsiartunik pi-
lerssåruteKardlutik, misilinigssatutdlo
pilerssårutigineKartut måko naitsu-
mik erKartordlugit: — sjarkit ator-
dlugit misiligtaineK ingerdlatiname-
KåsaoK tJmånap Upernaviuvdlo erKåi-
ne, kisiåne åma Ausiait kujatåtungå-
ne aulisarneKarumårpoK ningitagka-
nik, snellenik, imåinarme Kagssutinik
kapisilingniutinik kilenotinigdlo.
tåuko saniatigut Ausiait erKåne
bundgarninik misilineKarumårdlunilo
ilitsersuineKarumårpoK.
imåinarme Kagssusersordlune kapi-
silingniarneK ima misilingneKartug-
ssauvoK, kalåtdlinut aulisartunut so-
Kutigingnigtunut Kagssutit atugkiuti-
savdlutigik, aulisartutdlo taimågdlåt
pissugssautitåuput angussarissat piv-
dlugit ersserKigdluartumik nalunae-
ruteKåsavdlutik. kilenotit mardluk
kapisilingniutigssat taimatutaoK iliv-
dlugit misilingneKarumårput.
Diskobugtime rejeKarfit nutåt Di-
skobugtip iluane avatånilo perKigsår-
nerussumik misigssorneKarumårput,
ilåtigut angatdlåmik åtartordlune, ilå-
tigutdlo aulisartut Kalorfigssane nu-
tåne misiliniarumassut ilåtigut ani-
ngaussatigut KularnavérKuserdlugit.
Nup Manitsuvdlo akornåne nipi-
sangniardlune misilineK Kanigtukut
autdlarnertugssauvoK, tamatumanilo
ilåtigut kilenotit kingusingnerussukut
kapisilingnik misiligtainermut atorne-
Kartugssat atorneKartugssauvdlutik.
misilineK tamåna ama ingerdlåneKå-
saoK kutterit nunaKarfingnitut ardlå-
nik åtartordlune.
sårugdlingnut Kagssutit, kilisautit
natersiutit angmagssangniutitdlo ike-
rinarsiutit atausiutarissat ningitagar-
ssutit nutåt misiligtarumårpait, nåla-
gait isumaKalenmik såkutit tåuko a-
tordlugit piniarfiussugssat pitsauner-
påt nagdlersut.
Manitsume aulisartut ilåta kaligtag-
kat (snurrevod) såkugalugit aulisar-
neK misilingniarpå, såkutit tåuko uva-
gut atugkiutisavavut, misilinerdle
pivdlugo pingitsorane nalunaerute-
KartugssauvoK.
Angmagssagdlip erKåne 1965-ime
misiligtainerit ukioK måna nanginar-
neKartugsséuput tikågugdlingniarner-
migdlo taperneKardlutik, tåssa pujor-
tulérarssup åipå tikågugdlingniumik
KamutililerneKarsimangmat.
sic.
Ældste en gros-firma i
legetøj.
pinguaerniarfit pingussat
amerdlasungordlugit
tuniniaivit pisoKaunerssåt.
HARTVIG SAMSON’S EFT.
(Eigil Haugaard) A/S København K.
Kollektionen omfatter ca. 4000 numre,
pingussat åssigingitsut 4000 migssiliorpait.
Zinkstøbte „Corgi" & „Matchbox" „Corgi" & „Matchbox" zinkimit
Modelbiler kuissat
Elektriske „Fleisehmann" bilérKat
Jernbaner KimugtuitsuarKat ingnåtdlagissa-
mik ingerdlassut
Katalog sendes på forlangende,
kataloginik kigsauteicartut nagsitarpavut.
leveres som 80 — 120 — 140 — 210 og 280 hk som
2, 3 eller 4- cylinder motorer.
DAN-NORMO
Større KRAFT på mindre PLADS
DAN-NORMO
nukik angnerussoK inigssame ming-
nerussume
DAN-NORMO
Lettere BETJENING bedre
ØKONOMI
DAN-NORMO
suliarinerat OKinerussoK sipårnarne-
russoK
DAN-NORMO
har hydraulisk omstyring og kobling
DAN-NORMO
hydrauliskimik nikitautcKarpoK kob-
lingeKardlunilo
tuniuneKarsinauvoK moforitut 80-nik, 120-nik, 140-nik,
210-nik 280-nigdlo hk-Kartitdlugo, 2-nik, 3-nik imalunlt
4-nik cylinderiligfut.
DAN-NORMO
har fuldautomatisk regulering
indsprøjtningsspidserne.
af
DAN-NORMO
Kitserartue automatiskimik Kitserar-
tarput.
Vælg DAN-NORMO til den nye båd.
Kineruk DAN NORMO pujortulérKamut nutåmut.
Vs Motorfabriken DAN
Adgangsvejen Esbjerg . Telegramadresse: DANMOTOR
19