Atuagagdliutit - 29.04.1966, Blaðsíða 26

Kåumåmut angalanigssaK
avångunåinartugssauvoK
nunarssup avatanik pasisimassaKardluartut ilimagingisamik
pissoKarnigsså ilimagingikåt uvdloK pingartorssuait tåuna nag-
dliugpat.
teknikip ilisimatusarneruvdlo kåumat anguneicarsinångortisimavåt. ukiutdlo
ikigtunguit Kångiugpata nunarssuarmiut sujugdlit nunarssuavta maligtanut
tungmarumårput. åruigssuissoK Sven Fugl, København, Cape Kennedyme Kdu-
masiartugssat autdlartineKarfigssåne pulaordlune nunarssuavta avatanik påsi-
simassaKardluartut ilånit sujunigssaK pivdlugo ilisimatineKarsimavoK. månilo
OKalugtuarisavå USA-p kdumasiartitagssåta inugtagdlip sujugdliup autdlar-
tineKarnera.
En af rumpiloterne på en udflugt
fra landingsfartøjet indsamler sfen
og støv til videnskabelige under-
søgelser af Månens overflade.
pavungarssualiartttagkat ilåt xåu-
måmut numssutigssamit anivdlune
ujarKanik pujoralangmigdlo xåu-
matip Kånit katerssuissox ilisima-
tunit misigssugagssanik.
.....migdliartortitsivdlune kisitsi-
nerme måna minutit anguneKarsimå-
put. 25 minutit, 15, 10, 5, 4, 3, 2, ama 1
minut, tauva tåssångåinaK nipanger-
dluinarput. sekundit 20-ngortut ting-
misitsinerme sujulerssuissup nipå tut-
siutendgpoK. 20, 19, 18 ......nipait-
sumik oxautsit tamalåt atordlugit ki-
sitsivugut ..... 5, 4, 3, 2, 1, 0.....
tauva nuna sajulerpoK, orpigarujug-
ssuit ingmingnut nuiusimassut sakå-
neKarput, napassuliamilo nuiataru-
jugssuaK augpalujagtoK supissinertut
anitdlåupoK. raketmotorit nipiliome-
rujugssuat, tauvalo KaumanerssuaK
uitsaviungitsoK, raket-erssuardlo 110
meteringajangnik portussusilik nu-
narssup Kulinguane uningatsiarpor-
dlusoK, arritdluinartumigdlo Kumuka- ,
russårpoK nipiloxalune sukagtitdluni-
lo uvdlorissavdlo anåtut sukatigalune
åungardlune. „Apollo“ Kåumåmut
autdlarpoK 3000 tonsingajangnik OKi-
måissusilik — umiarssuaK usisaut.
sut tamarmik pissusigssamisorsori-
narput. minutit pingasut Kångiuput,
ingmikortoKarfik sujugdleK ikumav-
dlune nungupoK, tugdlerdlo ikineKar-
poK, raket ånangniut katagtineicar-
poK. ingmikortoKarfit pingaj uat iki-
neKarpoK. „Apollo“ nunarssup avatå-
ne ingerdlavigssaminut pivoK. maski-
narssuit kisitsipatdlagtartut nunar-
ssuarmitut Kåumasiartitavdlo iluanl-
tut kisitsilerikatagsimåput taimalo
nunarssuaK Kimatdlugo Kåumatip a-
vatåne ingerdlavigssamik nålagkiut
autdlartineKarsinaulerdlune. kisiåne
ingmikortoKarfit pingajuat Kamer-
KingneKarpoK. „Apollo" tåssaugina-
lerpoK KåumataussarujugssuaK nu-
narssup avatåne lcåvigtoK.
silåinarssualiartaut
ingmikortortalersortoK
såkortusåume tusåvavut serKulug-
paluit, tåssalo Kåumasiartut nålagker-
suiviåne angutit pingasut ama nunar-
ssuarme autdlakåtitsissarfit OKaloKa-
tigingnere „Apollo" nunarssup avatå-
ne kåvigtitdlugo. ajortOKarsimavoK,
nautsorssutigineKarsimavoK nunar-
ssuaK åipå agfåinarmik kaujatdlåsa-
gåt. ikumateKarfiata batterive brint-
imik iltimigdlo elektricitetingortitsi-
ssugssat ajoKuteKalendgput. suna ta-
måt audlarnautånit autdlarteridsa-
nerdlune? tamatuma kingorna akune-
rup åipåta KerKa Kångiungmat ting-
misitsinerme sujulerssuissoK såkortu-
såume tutsiuterKigpoK. tamarmik aju-
ngitdlat. ingmikortoKarfit pingajuat
ikineKanugpoK. „Apollo" silåinaKå-
ngitsorssuarmut pinigssaminut aut-
dlarsarnialerpoK — akunermut 24.000
kilometerit, 30.000 — tauvalo nunar-
ssup silåinartånit kangardlune avicu-
tigssane erKordlugo autdlarpoK.
angatdlat måna sisamanik ingmi-
kortoKalerpoK: nålagkersuivia ula-
mertoK nua ingigigsoK. Geminit pisa
åssingajåt, atortugssamausivik cy-
linderitut ilusilik, ilåtigut imaralugit
ikumatigssat aKimgnermut atortut a-
ngerdlarnigssamutdlo, Kåumåmukar-
tugssaK sugdliningassoK LEM angutit
pingasut tåuko ilåinik mardlungnik
KåumåmukåussissugssaK, åma Saturn
raketip ingmikortortaisa pingajuat.
kisitsilertortåussuit påsivdluariar-
påssuk Kåumåmut ingerdlavik erKor-
tussoK angatdlat mardlungordlune a-
visaoK. åipåniput nålagkersuivik ator-
tugssamausivigdlo, åipånilo Kåumåme
uningatitagssaK raket-itdlo ingmikor-
tuisa pingajuat. raketit aicungnermut
atortut iluaKutsiutdlugit sujugdlerså
kaujatdlagtineKåsaoK, nålagkersui-
ssarfiuvdlo aniariå Kåumasiartita-
vingmut atåssuserneKåsaoK, raketiv-
dle ingmikortoKarfisa pingajuat Kaer-
titdlugo pérneKåsavdlune, tauvalo a-
ngatdlatip ingmikortoKarfé pingasut
ingmingnut atautdlutik Kåumatip tu-
ngånut ingerdlalisåput. avKutåne
sangmivik pingasoriardlune iluarsine-
KartåsaoK nunarssuarmit nålagker-
suissarfingmitdlo tamatigut nunar-
ssuarmut uteriåinångortitardlugo.
„sugdlinerit niue“
atordlugit nuninigssaK
angatdlat Kåumåmut ångugpat ator-
tugssamausivingme motorit autdlarti-
nøKåsåput, Kåumasiartitardlo Kåuma-
tip avatåne kåvilisaoK. avatårssuali-
artut mardluk LEM-imut isisåput,
sutdlo tamarmik misigssorKingneKå-
såput, tauvalo aulajangineKåsaoK u-
tertariaKåsanersoK. sut tamarmik aju-
ngigpata inuit tåuko mardluk Kåu-
måmut mitugssaK nålagkersuissoKar-
fingmit avigsårtisavåt Kåumativdlo
Kåta tungånut autdlartitdlugo 10—15
kilometeritut Kutsissusilingme motorit
nuninerme atugagssat autdlartineKå-
såput, arritsuararssuarmigdlo angat-
dlat takisunik sugdlinerup niussarta-
lik Kåumåmut mikiartusaoK. nuninig-
ssaK sujorKutdlugo uningavdlune
Kåumatip Kåvanik misigssuerKårat-
dlåsaoK.
sut tamarmik åmalordlune misig-
ssorneKåsåput, tåssalo periarfigssaK
kingugdlerpåK angalanerup taimaiti-
nigssånut angatdlativdlo „anånå“-nut
uterKipatdlangnigssamut. sut tamar-
mik ajungitsut nalunaerutigineKarpa-
ta nangmagtagaleriardlune matup tu-
ngånukameK tugdliupoK, Kåumasiat-
dlo ardlåt autdlåsaoK akunerit pinga-
sut angalanigssamut — angalanigssat
taimåitut arfiniliussugssauvdlutik —
åssilineKartugssaungmat Kåumativdlo
Kåvanik pissunik misiligutigssanik ti-
gusissoKåsavdlune. Kåumatip Kåvane
angalanera angatdlåmit Kåumatip Kå-
INDUSTRI
Køb virksomhed til rimelig pris.
Industrier og forretninger til salg
gennem fagmand med 50 års er-
faring Anbefalet af flere grøn-
landsfarere.
INDUSTRI. OG
FORRETNINGSSPECIALISTEN
Thorsvej 19, Fredericia (059) 2 06 66
nitumit fjernsynimut åssilissussuar-
nik maligtarineKåsaoK åssilissatigut-
dlo nunarssuaK atåssuteKarfigineKar-
dlune.
uvdlut 8 Kångiugpata tikisassut
nuninerup kingorna kingusingner-
påmik akunerit 24-t Kångiugpata
angerdlarnigssamut piarérsarneKali-
saoK. nålagkersuissoKarfik kigdlingu-
ssåkut tåkutisaoK, nunisimassumilo
raketit motoré autdlartineKåsåput,
„sugdlineruvdlo kiatå" KutdlartineKå-
saoK nålagkersuissarfingmutdlo iver-
titdlugo.
Kåumåmiginåsåput sugdlinerup niue
Kåumåmutdlo mitup atåtungå, tåu-
kume nuninigssamuinaK atormata pi-
ssariaerutdlutigdlo.
Kåumatip Kulåne atåssuserérnikut
Kåumasiat tåuko mardluk pisåtatik
portoriardlugit nålagkersuissarfing-
mut uterKisåput. LEM-ip sivnere
Kåumatip erKåne katagtineKåsåput,
atortugssamausivingmilo motorit aut-
dlartineKåsåput, tåssalo angerdlameK
autdlarnerpoK. nunarssup silåinaKar-
fiata angunigsså sujorKutilårdlugo a-
tortugssamausivik pérneKåsaoK, Ha-
waiivdlo ernånut nuninigssaK piarér-
sarneKalisaoK. sivnere sungiusima-
ssåinauvoK. atausingornikut uvdlup-
KerKane „Apollo“-p Cape Kennedy
Kimåsimavå, uvdlumikutdlo sapåtip
akunerane tugdlerme mardlungomer-
me uvdlup-KerKata kingunerå.
sungiusimåinaligaK
iluarsartussinerpagssuaKaraluartoK
ajutortOKariarpat tauva KanoK?
„tauva nålagkersuissoKarfik åmu-
kartisinauvarput Kåumåme takorna-
riat aititdlugit", nunarssup avatåliar-
tarnermut teknikerit Cape Kennedy-
me taima oKarput.
ajutuvingneKåsagaluarpåme. angat-
dlat ånåussiniut nunarssuarmit aut-
dlartineKarsinauva?
„ajutuvissutausinaussøK tåssa så-
nardliuisimaneK, tauvalo angatdlatip
„Apollo“-tut itup nutåp autdlartinig-
sså iluaKutaunaviångilaK. Kåumater-
pagssuit Kångiusinåuput, tauvalo inuit
tåuko mardluk ajunasåput. taimåito-
Karnigssåle ardlåinavtaluni nautsor-
ssutigingilå. Kularingitdluinarparput-
dle KåumasiarneK sungiusimdinagka-
tut ingerdlåsassoK angnikitsukutånik
misilerainerpagssuit kingornatigut,
nunarssuarme silainarssuarmilo misi-
leraissarsimanivta avångunåinalersu-
mik avdlångutigissåt.
Kernesundt dansk smør og ost
Friluftsliv giver ekstra appetit. Derfor spiser alle
mand både smør og ost hver eneste morgen!
Kavdlunåt puniliåt imugssualiaitdlo per-
Kingnaridsitsut
silåinarigsume inuvdlune nerissagssat piuminarne-
russutut ilissarput. taimåitumik angutit tamarmik
uvdlåt tamaisa punersordlutigdlo fmugssuartortar-
put!
Mejeribrugets Hjemmemarkedsudvalg danskit imulerivfe
Ukogte konserves
Konservesdåserne på ovenstående billede er på vej ind i et kammer,
hvor fødemidlerne bestråles med kobolt-60, der dræber forrådnelses-
bakterierne. De bestrålede stoffer bliver ikke selv radioaktive. Denne
konserveringsform bevarer i højere grad end kogning madvarernes
velsmag. Billedet er taget i Batfelle-instituffet i Frankfurt om Main,
hvor man, som mange andre steder, søger at finde frem til bedre
konserverings- og steriliseringsmetoder.
nerissagssat unagit Kivdlertussaliaussut
assilissauvoK igdloxarfingme Frankfurt am Main-ime Battelle^insii-
tut inimut, tåssane nerissagssat xingorfifsivigineKåsavdlutik kobolf-60-
mik, tåussuma bakterfssat mikiariartulernermut pfssufaussartut Ioku-
tarmagit. KingorfigineKartut Kfngornernik ulorianartunik pexalemex
ajorput. nerissagssanik asiunavérsårinerup taimåitup nerissagssat su-
sungnexarneraf angnerujugssuarmik afafTnarfarpå uneKarnerånfngar-
nit.
åssilisauvoK igdloxarfingme Frankfurt am Main-ime Battelle-insti-
fuf-ime, igdloxarfingme tåssane — avdlarpagssuarne sordlo faiimailior-
toxarfartox — asiunavérsainermuf bakferiaerutitsiniarnermutdlo pe-
riautsif pitsaunerussut navssåriniarssarinexarmata.
26