Atuagagdliutit - 18.08.1966, Blaðsíða 10

atuartartut
agdlagait
G-60-ip akigssautitigut
tungavigisså aserugauvoK
avisiliortut kåtuvfiata ministereKar-
fiuvdlo akigssåutit pivdlugit isuma-
Katiglngnerdnut tungatitdlugo ag-
dlagpoK, GAS-ip sujuligtaissorisima-
sså Lars Svendsen, „Nungmio“me:
taimane Ebbe Groes kalåtdlit Ka-
noK akigssausersomeKarnigssaisigut
angussaKatdlarmat, kamanåikaluarsi-
maKissoK uvdlumikut Kularissariaeru-
simavoK nutåmik årKigssussinialisav-
dlune, nutåmigdle akerdlerit nåmagi-
ssåinik tungavigssarsisavdlune OKat-
dlisitsinigssamutdlunit pissariaKali-
vigsimassumut kinardleK autdlarnlsa-
nersoK kalåtdlit peKatiglgfé anginerit
imalunit nålagkersuinermik suliaicar-
tue aperKutauvoK.
månamut Kavdlunåt peKatiglgfé ka-
låtdlit nålagkersuissutigut akigssau-
sersugaunerisa tungaisigut akuliusi-
mångitdlat, tåssagOK Kalåtdlit-nunåt
nunanut sujuarsagagssatut nangmineK
ilumine ajornartorsiutinik åndniar-
tugssaungmat. KulartoKarsinauvdlua-
raluartoK periautsip tåussuma erKor-
tunera KularissariaKångilaK erKortu-
liornerusimåsassoK nalerKunerpauv-
dlunilo.
GAS Kalåtdlit-nunåne akigssarsia-
nik isumaKatigingniartarnerne igdlua-
tungiussarmat ilimagissariaKarpoK
avKutigssamik nutåmik ujåssigaluåsa-
ssok. avKutigssamik navssårsimajung-
narsimagaluarpoK, Kularingivigpara-
me, taimåitordle uvanga tungivnit
fj ernsyneKalernigssamik pilerssåruti-
nut atatitdlugo Nanortalingme avise
„TusardluarnåK“ agdlagpoK:
Nanortagdlip eraåne najugaKartu-
nut Kalåtdlit-nunåta radioata tusåni-
arnera ajornakusomerpåt ilåtut OKau-
tigineKarslnauvoK. ukiut ingerdlane-
råne OKaluserineKartarsimavoK KanoK
ilivdlune sernuluk migdlisarneKarsi-
naussoK, tamatumunale KanoK iliuse-
KartoKarsimångilaK.
månåkutdle tamatuma årKingniar-
nigsså sule ajornakusornerulisaoK nå-
lagkersuissut sujuligtaissuata måne a-
ngalanermine suliagssap anglssusia
påsisimagunardlugo kigsautiginar-
tingmago Kalåtdlit-nunåne fjernsyne-
Kalernigsså.
taimailiornerup åssigivdluinarpå
Kuiasårutitut oKalugtuarineKartartoK
angungoK igdluliordlune autdlartltoK
KanoK itumik sujunersusavdlugo ili-
masugtoKåsångilaK. aKaguinarmume
åssigingmik akigssauteKalersitsinig-
ssaK, måne nunavtine pissångingmat
kiavdlunit nalungitdluarpå, sulivfiuv-
dlunit sivikitdlisitaunigsså imailiat-
dlåinaK angunenartarane.
Kalåtdlit-nunåta ministeriaKarfiata
G-60-ip akigssarsiat pivdlugit aulaja-
ngersagå avisiliortut suliumajung-
naerneråne saniorKutmarmago, påsi-
ssariaKarpoK akigssausersuinerme tu-
ngavigissaminit aserugaungmat, GAS
kalåtdlitdlo peKatiglgfé avdlat matu-
ma kingorna akigssarsiat tungavigi-
ssåinut ataninartariaeruput. inernera
imåitariaKarpoK peKatigigfit piuma-
ssaKartariaKalerdlutik nutåmik i-
sumaKatigissuteKartariaKalernermik
piumassaKåsavdlutik sordlume avisi-
liortut angussaKarsimassut.
uvanga nangmineK isumaKarpunga
åssigingmik akigssarsiaKartitaulernig-
ssaK ukiune tugdlerne tatdlimane a-
nguneKarértariaKåsassoK. GAS-ip a-
nguniagaK tamåna angusinåungigpago
nålagkersuinermik suliagdlit avKutig-
ssarsiutariaKarpåt. ukiutdle ingerdla-
låratdlåsangatipåka åssigingmingme
akigssausersuineKalernigssånut isu-
mangnaerKågagssaKaKingmat, akilerå-
rutit, pissortaKarnerup avdlångute-
Karnigsså åssigissaitdlo.
piumassarissat nåmagsineKarnigsså-
nut suliumajungnaerneK avKutit ila-
pujorfigsså sujugdliutdlugo, Kiuniale-
KinamigoK kissarssut ikumasinåunge-
riatdlarpat.
ilumutdlime statsministerip sulissu-
tiginiarsimassugpago radiukut nålaor-
niarnerup pitsångorsagaunigsså Na-
nortagdlip erKåne pinarane åmale
Kalåtdlit-nunåne tamarme, tauva
Kåumarsainiarnerme sujumut aut-
dlåtdlagtOKarsimåsagaluarpoK. tauva
tamatuma kingorna fjernsyn encar-
sautigineKalerumårpoK.
loraneKarfiup pissorpalua Nanorta-
lingme akornutauvdluinarpoK, tai-
måitordle statsministerip, grønlands-
ministerip kirkeministerivdlunit pi-
ssarnertunåsit Nanortalik tikingitsor-
påt aussaK måna. tupigusutiginaviå-
ngilarput Nuk 1970 tikitinago fjern-
synertåsagpat, igdloKarfingne avdlane
atugagssångortitagssat iluaKutigalugit.
gissarpåt, amerdlanertigutdle suliu-
majungnaernerit amerdlanertigut a-
ngussaKautaunane iluagtikajugtå-
ngingmat, månåkutdle avisiliortut su-
liuma j ungnaernermingne angussari-
ssait najorKutarisagåine isumaKarpu-
nga taimatut suliumajungnaerneK ka-
låtdlit inuiaKatigit akornåne iluaKU-
taunerminit akornutauginarsinaunera.
ukiut tatdlimat ingerdlaneråne suli-
ssartut iliniagaKarsimångitsut kursu-
seKartarnerisigut taimatutdlume ilini-
agaKarsimassutaoK taimatutdlo lær-
lingeKarnerme inatsisip atugaulerne-
ratigut uvdluinarne kalåtdlit inune-
rånut ilorfaup tungåtigut ingerdlane-
KalersimavoK pivfigssardlo, åssiging-
mik akigssausersugaunigssamut nag-
dliukumårpoK, tamatumunga suliag-
ssamut GAS-ip anguniagagssånut,
tåussuma sujulerssuissuinit nakussu-
sermik pigissaKarune angussariumår-
på peKatigigfiup ukiune 15-ine atasi-
manermine angusimassaisa kussanar-
nerssåt.
Lars Svendsen.
kutterine hjælpemotore
„Dansk Fiskeritidende“me OKause-
KarpoK Dansk Fiskeriforeningip su-
juligtaissua, Henry Sørensen:
— isumangnaitdlisainigssamut ani-
ngaussanigdlo sipårnigssamut KanoK
iluaKutautigissoK påserérsimagavko
aulisartut kajumigsårniarpåka
hjælpemotorimik dynamolingmik
pumpilingmigdlo pisårKuvdlugit. pe-
Katigigfit mardluk tungånit tamåna
tapersersorsimavarput isumaKardlu-
tale sule måna pivfigssångorsimångit-
sok taima åntigssussinigssap pingit-
sorane atortineKarnigssånut, tåssame
kutterit 30 tonsigdlit ilarpagssue ima
agtigissunik motoreKardlutigdlo tan-
keKarmata, maskinaKarfiane avdla-
mut inigssaKarane.
taimatutdle hjælpemotorimik pisår-
nigssame sagdliutdlugo ei'Karsautigi-
neKartoK tåssa imåkut angatdlatinik
isumangnaitdlisainigssaK, åmale pui-
gortariaKångilaK aningaussanik sipå-
gaKarsinauneK.
/ taisinauvara kutterit angisut aki-
sutdlo aulisariaraluardlutik utinarta-
riaKartarsimassut dynamomik unig-
torneK pissutigalugo, taimatutdlume
uterneK angatdlåmut inuinutdlo ånai-
ssaKarfiungitsorsinåungilaK.
påsissåka tungavigalugit pisinau-
ssara nåpertordlugo ilungersortumik
aulisartut kajumigsårniarpåka
hjælpemotorimik taimåitumik pisår-
Kuvdlugit. isumaKångilanga 30 tonsig-
dlit hjælpemotoriligagssanit mingner-
paussariaKartut, inigssanarpat sule
mingnerussut pilerneKarsinåuputaoK
anguniartariaKarpordlo kutterit ava-
tåsiutigineKartartut tamarmik hjælpe-
motorilerneKarnigssåt.
tamatumunga OKauseKarpoK KGH-
me vicedirektøriussoK Magnus Jensen:
— kalåtdlit aulisartut tamåna ara-
jutsisimångilåt. kutterit 20 tons siv-
nerdlugo angissusigdlit atausiåkåtdlu-
me tåukuninga mingnerussut, hjælpe-
maskinaKarput dynamolingmik pum-
pelingmigdlo. kalåtdlit aulisartut åma
hjælpemaskinaKalernertik avdlåkut i-
luaKutigissarpåt, tåssa peKatigalugo
luftkompressorimik ikussissoKartar-
mat hovedmotorip autdlartautigsså-
nik. naluneKångilarme Kalåtdlit-nu-
nåne ukiume autdlartitsiniarneK ajor-
nakusortartoK trykluftimik amigaute-
KarneK pissutigalugo, taimaingmatdlo
torKigsisimanarpoK autdlartitsissutig-
ssamik hjælpemotoreKåsavdlune.
sok fjernsyneKalertariaKarpa
radio tusåneKarsinåungigpat?
- kontrol over håret
giver sikkerhed
og karakter.
Uanset hårtype -
MÆND BRUGER
BRYLCREEM
for naturligt, sundt
og smidigt hår.
itsaK pissutsinut
uter alugtuaKinerpugut!
A/G-me nr. 12 junip 9-ne 1966 Kup.
2 agdlagaK: „niuvertoruseKarfingnut
angatdlatigssat nutåt“ atuaravko er-
icarsaut sujugdleK iluvne pingortoK
taimåipoK. KuleKutåinå takuvdlugo
sumik ajusassumik erKarsarnångika-
luarpoK. agdlautigineKarnerale atua-
ravko aitsåt „isumapalåK" pingorpoK.
agdlautigissarme ima påsivara: ator-
figdlit angatdlatinut tåukununga i-
lauvdlutik asimioKarfingne suliagssa-
tik suliariartortåsagait — atorfiling-
nume nautsorssussamik ingmikut iné-
ralerneKartugssaunerarneKarmata —
sulilo ajornerussumik: „angatdlatit
aulajangersumik ingerdlavigssaitåså-
put sinerssortautitutdle." agdlåme o-
Kautsit tåukua kingugdlit „erKarsau-
tipalåka" imåitumik ilavait: „erKana-
ralugtuaK!" taima ajortigissumik er-
Karsarnera atausinarmik pissuteKar-
Pok: tåssa palasiunikugama ukiune
45-ne asimiOKarfit angatdlavigiuarsi-
mavdlugit. imåikamime — sule: nu-
navtme palasip asimioKarfingnut a-
ngalanigsså aulajangersagkanik ma-
ligtarissaKartineK ajornardluinarame
— erKortumik ingerdlåneKåsagune, tå-
ssame suliagssat sunersut KaKugulo
nåmagsineKåsanersut aulajangissu-
ssugssaugamik, åmame palasip anga-
lanere ornigaussut nåmagissagssånik
nåmagsineKarniåsagaluaramik! tama-
tumunga ersserKigsautigssanik ita-
ngarssuardle pissartut ilåinik entar-
tuitsiardlanga:
KangarssuaK nunavtine ajoKersuiar-
tortitat sulileramik perKuneKarput a-
simioKarfingnut suliartortåsassut niu-
vernerup angatdlatainut ilaussuvdlu-
tik, tåssame handel umiatsiarssuaKa-
rame orssiautinik niorKutigssanik
nagsardlutik asimioKarfingnut niuve-
riartortartunik, taimanime niuverto-
Karfit niuvertarfeKaratigdlo orssive-
Kånginamik. taima årKigssussisima-
neK ajungivigsumik ingerdlasimavoK
Hans Egedep nunavtininera tamåker-
dlugo, Hans Egede-me niuvernermu-
taoK sujulerssuissugame. kisiåne Hans
Egede autdlartordlo suleKatigingneK
tamåna aseruvigdlune aserorpoK, i-
mailerame: orssiaut niuvertup pala-
sivdlo (ajOKersuiartortitap) ilauvfigi-
ssåt nunaKarfingmut pigångame erni-
naK niuvernialersarpoK tuniniaivdlu-
nilo, tauvalo inuit avdlamut sangmi-
ungnaerdlutik — soruname — niuver-
neK kisiat ukeruvfigilersarpåt. tai-
måineranilo palase suleriarsinauneK
ajorame endgsigångata aitsåt nålagi-
artitsinialersarpoK, soruname nerdli-
viliarnertalingmik, kuisitsinermik ta-
ngeKartitsinermik ilånilo katititsiner-
mik ilaKartumik. amerdlanertigutdlo
palase soraertarpoK niuvertoK kamag-
dluinarsimassoK erinitsagdlune, erni-
nardlo autdlarnialerdlune. kisiånile
palase nålagiarnerup saniatigut åma
kuisitugssanik iliniartitsissugssauga-
luarpoK kuiserérsimassunigdlo „misi-
livdlune." amerdlanertigutdle tamåko
suliarinagitdlunit autdlåinartariaKar-
tarpoK.
soruname pissutsit taimåitut palasit
suliumatulårtut nåmagisinåungilait.
tåssalo tamåna pissutingorpoK nunav-
tine ajoKersuiartortitat niuvertutdlo
isumaKatigingitarnerujugssuinut uki-
orpagssuarne atasimassunut muverto-
Karfilersuinerup OKalugtuarissaunera-
ne Kernertortaussutut OKautigissaria-
Kartunut, isumaKatigingitarnerime ta-
måko angalanerinarnut tunganatik
avdlarpagssuarnutaoK akulersuneKar-
tarsimagamik. taimanime ajoKersuiar-
tortitanit unerdluauterpagssuit ajo-
KersuiartortitseKatigingnut ångutarsi-
måput. kisiåne ajoraluartumik ajo-
KersuiartortitseKatigit akigssaKarsi-
mångitdlat ajoKersuissut ingmikut a-
LARSEN og RATHJEs
MASKINFABRIK
v/ Sv. Aa. Larsen & Helfrcd Larsen
„Lille Skagen"
ilevKårnartoK
isumangnaitsoK
akikitsoK
7—25 HK
„Lille Skagen"
Økonomisk
Driftssikker
Billig
Fra 7—25 HK
SKAGEN
ngatdlatigssaKalersisavdlugit. taimåi-
tordlime „ajortOK" tamåna ajortuinar-
ssuarmik kinguneKarsimångilaK, tåssa
ajoKersuiartortitat ilarpagssuisa Ka-
noK angutauvdluartiginerénut erssiu-
tauginartarsimangmat. suliumatuneri-
me agdlåt nangmineK akigssautingua-
mingnik akiligkamingnik umiartår-
tarsimåput taimalo akornuteKaratik
asimioKarfingne suliagssatik nåmagsi-
sinaujuartardlugit. sulilo agdlåt ila-
Kartarsimåput ajornartornermingne
Kåinamik sungiusartartunik taimalo
itåinamik asimiOKarfit angalassarsi-
nauvdlugit. taimåitut pingårnerit ila-
gisimavåt Otho Fabricius, åmame nor-
dlit ajoKersuissuisa ilait Kajantigsu-
ngortarsimåput. Spindlerime tusåma-
ssauvoir ukioringme avangnaK pujui-
naK natsersane usiardlugo niuverto-
ruseKarfingme SagdleK-nit nunaving-
mut KajanuatårsimassoK.
pissutsit taimåitut 1800-t ingerdla-
teKalugit atasimåput. kingorna anga-
lassarnerit akornutaerukiartuinarsi-
måput, tåssa ajoKersuiartortitat — a-
torfigdlitdlume avdlat — umianik a-
ngatdlateKarnerulermata. ukiut 1900-t
autdlartinerata nalåne kujatåne sule
umiat angnerussumik atorfilingnit a-
ngatdlatåuput. tauvalo tamåko umiat-
sånik ipugtarissanik taorsersorneKar-
put. uvangalo 1917-ime palasingorama
atorfeKarfigssavne umiatsiaKarérpoK
ipugtarissamik— nauk umiap Kissug-
tai katitinarissat sitdlimatitut uninga-
galuartut. umiatsåmik ipugtarissamik
angalassarnerit nårnagsissaKarnaicaut,
erKigsivdlune nukingerane angalassa-
riaKartarame. asimioKarfingmiume å-
ma nuånarissångilåt palase angala-
nermine nukingerpatdlårångat.
tauva OKartoKarsinauvoK: kisiånime
palasit asimioKarfingne suliagssait
taimanernit avdlångorsimajungnarsi-
put. soruname! taimåisimångigpåme
nunavtine ineriartorneKarane pissusi-
torKane uninganeKåinarsimåsaoK. tau-
vame taimanernit suliagssakineruler-
simava -Karnerulersimavalunit? u-
vanga isumaga maligdlugo suliagssaK
angnertussutsimigut avdlångungårsi-
mångilaK. taimanerssuaK nålagiarne-
rit pingitsugagssåungitsut saniatigut
nalussune ajoKersuineK kuisimarérsu-
nigdlo KåumarsaineK suliagssåuput.
tamarmik kuisimalermata nålagiarne-
rit saniatigut mérKanik atuartunik
misilissarnerit ilagingnutdlo ilaussu-
nik palasimik oKaloirateKarusugtunik
OKaloKateKartarnerit misingnarneru-
lerput. tåssa: palasip tarninik isuma-
gingnigtutut suliagsså misingnarneru-
lerpoK. tåssalo tamåko avdlamit akor-
nusersugaunane kigdlilersuivfigissau-
nanilo nangminivik aulajangisinau-
ssuvdlune ingerdlatisavai. tamånalo
palasip ilagitdlo asimiOKarfingmiut
suleKatigigdluarnerånut tatigeirati-
gingnerånutdlo pingåruteKaKissumut
avKutaussarpoK. kisalo åma tamåna
ilagit umåssuseKartumik ingerdlaju-
arnigssånut avKutigssauvdluinartar-
poK. — måssåkume palasip asime sut
suliagssarai? oKåinariaKarpoK: suliag-
ssat avdlaunerulersimagaluarput, ang-
nertussusiatdle avdlånguteKangårsori-
nångilaK. sulime åma palasimik su-
liumatunerussoKardlunilo suliumatu-
nginerussoKartarpoK. nålagiartitsi-
ssarnerit tåukujuarput, saniatigutdlo
åma tarninik isumagingnigtutut suli-
agssai avdlångungårunångitdlat, kisa-
lo åma nalungilara asimiOKarfingmiut
nålagiarnerit saniatigut Kåumarsai-
nermik sulivfigineKarnigssartik kig-
sautigiuaråt. tåssame imåipoK: pala-
simut suliumatumut suliagssat nåma-
Kaut. månåtaoK tamatumunga atatit-
dlugo oKautigingitsugagssåungilaK:
sujornatigut palasit asimioKarfingne
ilagingne suliagssat tungaisigut ajo-
itinik ikiortigigsårtorujugssuput, må-
ssåkutdle tamatumuna kinguarneKar-
poK kinguarneKariartuinåsavdlunilo,
tåssa ajoKit ikiliartuinarnerat ajoKiu-
ssutdlo atuarfingme suliagssaKarpat-
dlålernerat patsisauvdlutik. tåssa i-
måipoK, palasit asimioKarfingne per-
Kigsårtumik angalanigssåt sujornati-
gornit pissariaKarnerulerpoK.
kisiåne tåsa taimailerugtorfiane pi-
ssortat tungånit pilerssårut iniverér-
simassoK sarKumerpoK, tåuna malig-
dlugo atorfigdlit angatdlatinut aula-
jangersimassunut ilauvdlutik asime
suliagssatik suliariartortåsagait, a-
ngatdlatitdlo tåuko „aulajangersima-
ssumik ingerdlavigssaKåsassut siner-
ssortautitutdle." sordlulo OKarérsu-
nga, taimailisagpat palasit suliagssa-
tik pivdlugit nangmingneK aulajangi-
sindussuséruUsdput. — KanortoK-una
ilagingne pissortat tamåna encarsau-
tiginiardlissuk, palasitdlo nangming-
neK norKaeKatauniardlit ingmikut år-
KigssussivigineKarumavdlutik.
G. Egede.
10