Atuagagdliutit - 18.08.1966, Blaðsíða 18

nunavtme ineriartorneit issornartorsiorneKartaraluarpoK kangianit — Danmarkimit Europavdlunit ilåi-
nit avdlanit. tamatumunåkutdle nunarput OKauseKarfigineKarpoK kitånersumit, canadamiumit professor-
imit eskimunut tungassumik pasiniaissumit, tåussumalo oitautigå:
nunarput Canadamit
sujusingneroKissoK
ilisimatoK C. S. Brant Canadap ki-
tåne iliniarnertut atuarfigssuåne „U-
niversity of Alberta" Edmonton-imi-
tume ilisimatujussoK junip Kåumatau-
nerane Avangnåne igdloKarfit niuver-
toruseKarfitdlo ardlagdlit angalaorfi-
gisimavai nunavtine iliniartitaunerup
iluane pissutsit åssiglngitsut påsissa-
Karfiginiardlugit. C. S. Brant inup
inuiaKatigitdlo pissusinik tungassunik
ilisimatujuvoK; tåuna ukiune kingug-
dlerne ilisimatoK avdla iliniarfigssu-
armit tåssånga pissussoK åiparalugo
Canadap avangnarpasigsuane eskimut
amerdlanatik atautsimut inussut pi-
ssusinik sangmissaKarsimavoK.
ilisimatoK Brant Ausiangne akuni-
tarfingme angalanine iluagtitdluarér-
simavdlugo Kangerdlugssuarmukåsav-
dlune tingmissartumik utanussoK nå-
pisimavarput.
— ilisimatoK Brant, suna pissu-
tauvdlune Kalåtdlit-nunåne atuarfe-
Karnermut tungåssuteKartut ingmikut
soKutigissarilersimavigit?
— ukiut ardlaKångitsut matuma su-
jornagut iliniarfigssuarme tåssane ili-
simatoKatigalugo Charles Hobart Ca-
nadap avangnåne eskimut nunaKar-
féråine åssigingitsune påsissaKamiar-
dluta misigssuissalersimavugut, ukioK
kingugdleK Kalåtdlit-nunånut pisi-
mavdluta åssersussinigssamut tunga-
vigssaKarniardluta.
— Canadap avangnåta suane misig-
ssuisimavise?
Trikotage
Dame og herre trikotage. Strøm-
per, småting med videre. Forlang
venligst vareliste. Kun salg til for-
retninger.
Fa. Viggo Trustrup
Manufaktur En Gros
Hillerød.
Vælg det driftssikre,
moderne køleskab
ATLAS CRYSTAL KING
Atlas garanterer kvaliteten, og
det betyder: brugsrigtig indret-
ning, driftssikker teknik, elegant
design. Ciystal King rummer 170
liter og måler: højde 117 cm,
bredde 55 cm, dybde 54 cm.
Kineruk isumangnaitsoK
nigdlafartitsivik moderneussoK
ATLAS CRYSTAL KING
Atlas pitsauvdluinarssutsimut
KulamavérKutauvoK, imåipor-
dlo: iluarsartunera atomeKar-
nigssånut erKortoK ingerdlanera
isumangnaitsoK, kussanartumik
ilusilik. Crystal King 170 literi-
nik imartussuseKarpoK ukulo
ugtutigalugit: portussusia 117
cm, silissusia 55 cm, itissusia 54
cm.
— ukiup agfå migssiliordlugo Cana-
dap avangnåne Aklavik-imit Inuvik-
mitdlo McKenzie-p kuata akuata er-
Kånitut migssånit Hudson-bugtip er-
Kåne nunaKarférKat ilångutdlugit mi-
sigssuisimavugut, pingårtumigdlo ki-
pasingnerussune misigssuisimavdluta.
— suliarissase sumut tunganerussut
erKartulårsinauvigit?
— sulinivtine sangminerusimavavut
atuarfit iliniartunit najugaKarfigine-
Kardlutik atuarfiussut, tamåkunanilo
atuartut iliniartitsissutdlo OKaloKati-
gissarsimavdlugit. åmåtaoK nupaKar-
férKat mingnerit ornigtarsimavavut
atuartutdlo angajorKåve OKaloKatigi-
ssarsimavdlugit taimatutdlo påsiniar-
simavdlugo Canadame atuarfit mér-
Kat atuartutik KanoK ilivdlugit suju-
nigssamik nåpitagssarissåinik piarér-
såutarnerait.
kinguårit avigsårutåt
— misigssugaKarsimaningne angu-
niagariniagaussut åmalo månamut su-
liarineKartut KanoK ingmingnut ine-
rat KanoK påsissaKarfigisimasoraiuk?
— isumaKarpunga OKartoKarsinau-
ssok Canadame anguniarneKartoK u-
naussoK, inusugtut teknik atordlugo
pikorigsarniameKartut inoriausigssa-
mut nutåmut aningaussat tungaisigut
avdlångortiniameKartumut piarérsi-
matiniardlugit. neriutigissardle ilima-
gissardlo maligdlugit aningaussat tu-
ngaisigut pissutsit pissusigssamigsut
avdlångoriarsimångitdlat, taimåitumik
inusugtut avangnarpasigsune najuga-
Kartut aulajangersumik inussutigssar-
siutigssarisinaussamingnik sulivfig-
ssarsisinåungitdlat, taimalo inoKatigit
akornåne sarfauterussåginalersimav-
dlutik. iliniartut ilarpagssuisa — ima-
Ka agfait imaKa amerdlanerssaisa —
anguniagaKamigssamik piumåssuser-
tik pigiungnaertarpait, atuarfigdlo 6.
klassemit Kimåtardlugo, sivnerisalo a-
tuarKigtut atuarnigssartigdlo nå-
magtitdlugo atuarsimagaluartut naut-
sorssutigisinåungilåt aula j angersi-
massumik sulivfigssarsisinaunigssar-
tik. iliniartut imalunit atuartut amer-
dlanerssaisa atuarfik Kimåkångamiko
nåmagtumik iliniagaKarsimaneK ajor-
put, tamatumungalo pissutaussut ila-
gingitsorunångilåt atualerKårnerming-
ne ukiune sujugdlerne mardlungne
tulugtuinaK iliniartineKartarnerat av-
dlamigdlo suliaKartineKåsanatik.
— atuartut atuarfingme nangmineK
OKautsimingnik iliniartineKartarpat?
— nåmerdluinaK. ukiut ardlaKå-
ngitsut matuma sujornagut ajoKersu-
iartortilat atuarfine eskimut OKausé
atuartitsissutigineKartarput, åmåtaor-
dlo agdlagtauseK iliniartitsissutigssåt
atusavdlugo nåmaginångitdluinartoK,
taimatutdle periauseKarsimaneK ua-
ngale nålagauvfiup atuarjiutaine ato-
rungnaernikuvoK.
— ivdlit inup inuiaKatigitdlo pissu-
sinik ilisimassaKåssutsit nåpertordlu-
go inoKatigingnut OKausinutdlo Ka-
muna pingårtitsingineK KanoK OKau-
tigissariaKartipiuk?
— aperKut taimåitoK åssigingitsu-
nik akineKarsinauvoK. tamatumane
pissutsit åssiglngitsut kingunerisinau-
ssait nautsorssutiginiartariaKarput.
sujugdlermik kinguårit tåuko mar-
dluk ingmingnut ungasigdliartortut
OKautigineKarsinåuput — taima OKa-
rama isumaKångilanga mérKat inu-
ngutsimingnik oKautsitik puigorsima-
gait, kisiånile nangmineK OKautsi-
mingnut issigingningnerat avdlångo-
riartorpoK, inungutsimingnit OKautsi-
tik narrugissutut issigileriartorpait —
isumaKalersimavdlutik tulugtut OKau-
seKartut kulturiat kisime ajungitsu-
ssok, nangminerdlo kulturerissartik
pingåruteKångitsussoK. åipåtigut åma
imåipoK eskimut nangmineK OKautsi-
tik atordlugit atuagagssaKartineKångi-
nerat, sordlo oKalugtualianik, taig-
dlianik imalunit nutårsiagssånguanik
naKiterdlugit sarKumersineKartartu-
nik.
pingajugssånik pissutsit kinguneri-
simavåt eskimut kinguårivine nukar-
dliussut ingmingnut tatigingningnig-
ssaK pigiungnaersimangmåssuk.
nålagkersuissut OKautsinik taimatut
ingerdlatsinerat kingunipiloKarsinåu-
sångikaluarpoK Kulåkérdlugo ilisima-
ssugåine mérKat tulugtut iliniartine-
Kardluarsinaunigssåt. tamånale Kula-
rissariaKångitdluinarpoK. iliniartitsi-
nåpautipilungnut igdlersorit!
put piisaunerpåt isumangnångitsutdlo
HYMO LUXUS
36-t ataufsimortuf akeKarput faimågdlåf kr. 14,-
kr. 14,80 (nagsiuneKarnerata akigsså ilånguterérdlugo)
uvavfinut nagsiuguk postgirokonto 4018-imut.
SPECIAL-l M PORTEN A/S
Landemærket 7, København K.
ATLAS
ER BEDRE!
LEVERANDØR TIL DET KGl. DANSKE HOF
ssue eskimut OKausinik påsisimassa-
Kångitdluinarput, åmalo iliniarnigssåt
soKutigingitdluinardlugo. tamatumu-
ngalo iléngutdlugo taineKarsinauvoK
atuagkat iliniartitsissutigineKartut es-
kimut inoriausiånut nalerKutingit-
dluinartunerat. atuagkane iliniagag-
ssåuput sordlo puiaussat, imuit pue,
Kimugtuitsut avdlatdlo mérKat siani-
gingitdluinagait åmalo mérKat inune-
rånut, tåssa månamut atugarissåinut,
nalerKutingitdluinartut. ungasingitsu-
kut aitsåt iliniartitsissutigssåt naler-
Kunerulårtut atorneKalerput. tamatu-
ma kingunerå mérKat åssiglngitsut
mardluk akominåinut maungåinaK
pisineKarnerat periarfigssat tåuko
mardluk tamaisa avKUtigeriarsinau-
nagit.
ajornartorsiutip tamatuma ima tai-
neKartup „eskimut ajornarlorsiutigi-
neKarnerat" — uvanga nangmineK i-
sumaga atordlugo oKarusugpunga Ca-
nadame ajornartorsiut, tåssa „eskimut
ajornartorsiutigineKarnerånik" OKaråi-
ne påsissariaKarame tamatumane es-
kimut nangmineK pissusimanerat —
ajornartorsiutip anigorneKautigissag-
sså, sordlo måna nålagkersuissut ilå-
nit taineKamissårtalerérsoK tåssagoK
eskimut kujavartitdlugit naussorigsai-
nermitdlo iliniartitdlugit Canadap ku-
jasingnerusuane narssarssuit naggo-
rigsarneKångitsut inussutigssarsiorfi-
gilersitdlugit, tamatumane Kularutig-
ssåungitsumik piniartutut inunermik
naussorigsaissutut inulernermut ajor-
nartorsiortitsilernerata saniatigut av-
dlanik ajornartorsiuteKalersugssåu-
saoK, tåssa åmip Kalipautå pivdlugo
avdlatut issigineKalernigssaK, ajor-
nartorsiutaussugssat tamåko åssigisa-
vait ukiune kingugdlerne Kuline indi-
ånerit ajornartorsiutigisimassait ig-
dlonarfingnut nugtertineKarnerming-
amikut assiglngisitsineit
— avdlamik KalipauteKarneK piv-
dlugo ajornartorsiuteKartarneK taivat,
Amerikame negerit avdlatut pineKar-
tarnerat tamane tusarssauvoK, Cana-
dap avangnåne eskimut taimatut ama
pineKartarpat?
— aperKut tamåna akivdluarneru-
jumavdlugo sujugdlermik åmikut å-
ssigingisitsissarnerit åmalo nagguve-
Katigingisanik nikagingnigtarnerit å-
ssigingissusiat ersserKigsarKårtaria-
KarpoK.
åmikut åssigingisitsissarnertigut
påsisimavara erssitsunik iliuseKartar-
nerit éssigingisitsiniardlune åmalo av-
dlamik ameKartut inuiaKatigit akor-
nåne sujumukarsinaunigssåt akornu-
serniardlugo taimailiortoKartarnera.
nikagingnigtarnertigut påsisimava-
ra Kamuna inuit KanoK misigissuse-
Karnere, tåssa misigissutsit isumaKar-
Kajåssarnerit erKarsautitdlo inuit a-
ninagit Kamanitinartagait ersser-
Kigsuliutiginagit. éssigingissutsit tåu-
ko mardluk pissariaKardluarput,
tåssame tusarssaussåinaramik i-
nuit OKalugtut avdlamik Kalipautig-
dlit asigssorneKartuåinartåsassut Ka-
muna misigissutsit åssiglngitsut pigi-
ungnaersimatinagit, taimailissoKarnig-
ssålo ilimagissariaKångingmat åssigi-
ngisitsissarneK atorungnaernaviångi-
laK. tamånale naggasineruvoK erKor-
tungitsoK. åssigingisitsineK inatsisiti-
gut atorungnaersineKarsinauvoK, åma-
lo inatsisit maleruartikåine — tåukulo
inuit Kamuna misigissusinut atåssute-
Kångitdlat. nikagingnigtarnerit erKar-
sartausitigut misigissutsitigutdlo pigi-
neKartuåinarsinåuput, kingunipiloKar-
tinavérsårneKarsinåuputdlo iliusau-
ssartut pinavérsårtitdlugit, nikaging-
nigtut akornusersimaneKarsinåuput
avdlat tunuarsimatitdlugit.
aperKutigissatdle akivdluariardlara.
nikagingnigtarnerit Canadame nali-
nginaussoru j ugssuput. OKarsinau vu-
nga Canadame tamarme nikagingni-
ngitsut ikigtuinaussut. akugtungitsu-
tigut oKautsit måko tusarssaussarput:
„eskimut silagssorigsungitdlat" imalu-
nit „eskimut tatiginartungitdlat" av-
MALTØL
KINGS ALE
EXPORT DOBBELT-ØL
KÆRNE BRYG
SKIBSØL
KB PRIMA
LYS KB
dlatdlunit pakatsinartut — OKautsit i-
noKatigit ilånik tunuarsimatitsiniar-
tut påsisimassaKéngitsunitdlo anine-
Kartartut.
åssigingisitsineK avdlamik ameKar-
neK pissutigalugo Canadame atupoK.
ukiup agfå kingugdleK Canadamisi-
månginivne, tåssa avangnåne, avdlå-
ngortitsineKarsimångigpat eskimut
avdlatut sule pineKartugssåusåput ig-
dloKarniarnerup inussutigssarsiute-
Karniarneruvdlo tungaisigut. kisiånile
akunitarfingne, angatdlånerme ator-
tune atuarfeKarfingnilo åssigingisit-
sineKångilaK.
— eskimut KaKortutdlo åiparilertar-
nerat KanoK ipa?
— taimatut åiparilertarnerit nali-
nginaussungitdlat; taimatut pissoKa-
rångat tamatigut angut KaKortumik
amilik eskimumik nuliartarpoK. tai-
matut åiparilersartut pissarput atu-
gardliortut kisimik akornåne, åipari-
lertarnerilo asangningnermik pissute-
Karatik akugtungitsutigut pissariaKar-
tulertarsimavdlutik. uvanga nangmi-
nérdlunga eskimumik KaKortumik nu-
liartumik tusarsimångisåinarpunga,
taimalo pissoKåsagaluarpat inussanik
kisigssaussugssåusåput. — kajunguti-
gigtarnerit erKarsautigisagåine OKar-
sinauvunga KaKortut eskimutdlo ka-
terisimårnerne atautsimungisåinartu-
ssut.
aliasungneK issertorpåt
— Canadap avangnåne atuarfit ili-
niartunit najugarineKardlutik atuarfi-
gineKartut misigssuivfigigavsigit sor-
piait pivisigit?
— ilisimatoKatiga Hobart Inuvik-me
atuarfingme najugarineKautigalune a-
tuarfigineKartume sapåtit akunerine
mardlungne nukagpiarKat sinigtarfiå-
ne najugaKarpoK atuartut sineKatigi-
ssardlugit. atuarfik tåuna angisoru-
jugssuvoK. mérKat tåssane atuartar-
put 1. klasse-mit 12. klasse anguvdlu-
go tåssa arfinilingnit ukioKalerner-
mingnut Kumut. tåssa mérKat KanoK
ingerdlanerat tamåt malingnauvfigi-
sinauvå uvdlOK unuardlo najortardlu-
git, åmalo atuarfiup agdlagtuivfianut
isersinautitauvoK mérKat atausiåkåt
KanoK ingerdlasimanerat malingnauv-
figisinauvdlugo. augustusime atuarfik
autdlartinga j alersoK tingmissar tumut
mérKat nunairarfinut — ilåtigut avi-
ngarusimaKissunut — ilauvoK, tama-
tumanilo takuvå KanoK angajorKåt
mérKatdlo ingmingnut Kimalerånga-
mik pissusé.
— atuartut sinigtarfine sunik taku-
ssaKarsimava?
— takussai amerdlaKaut .. påsissai
imaKa OKautigineKarsinåuput mérKat
pissutsinut takornartanut pigångamik
ajornartorsiortarnere — sordlo ilåti-
gut mérKat unuaK nåvdlugo nalavdlu-
tik Kiassarput — amerdlaKissut meri-
artardlutigdlo pissarput. atuartitsissu-
tik pissariaKartitamingnik påsitisi-
naussångilait, tåssame iliniartitsissut
ardlåinåtalunit OKausé påsisinåungi-
namikit. tupingnarnerpaussarpoK ili-
niartitsissut mérKat misigissusinik o-
KaloKatigititdlugit malugssartångine-
rat, tåssame eskimut mérartait ilini-
artitsissut tulugtut oKalugtip såvani-
titdlutik misigissutsimingnik issertu-
ssivdlarKigdluinartaramik. tamatuma
kingunerissarpå iliniartitsissut isuma-
Kalersarnerat mérKat ajornartorsiute-
Kångitdluinardlutik atuarfingmltartut,
atugarigsårdlutik nuånårdlutigdlo —
Hanorme ilissukutdlunit Kungujulaju-
åinartugamik — erKortordle unauvoK:
mérKat atugardliortarnerat pissutsinik
sungiussisimångineK pissutauvoK.
mérKat amerdlanerssait nunaKar-
férKanit avingarusimavdluinartunit
pissuput, taimåitumigdlo aussame a-
tuångivfeKarångamik aitsåt angajor-
Kåtik tikisinaussardlutigik Kåumatit
Kulit najorsimanagit. ilisimatup Ho-
bartip nangmineK takusimavai anga-
jorKåt mérKatdlo ingmingnut Kimaler-
sut KanoK artorssartigissarnere, amer-
dlanertigut Kuvdlilissardlutik. anga-
jorKåt mérKatik imåinaK ånaiumasså-
ngilait.
mane pitsauneruput
— Kalåtdlit-nunåliarKårnerit OKa-
lugtuarilårsinauviuk?
ilisimatoK Hobart uvangalo sujug-
dlermérdluta Kalåtdlit-nunanut pivu-
gut 1965 aussautitdlugo. tamåna piler-
KårpoK Kalåtdlit-nunanut ministeria-
Karfik agdlagkatigut atåssuteKalerfi-
gigavtigo, ministeriamit naKitigkanik
Kalåtdlit-nunåne atuarfeKarnermut
tungassunik nagsitarpåtigut Kavdlu-
nårdlo Canadame najugalik ikiortiga-
lugo naKitigkat påsissaKarfiginiarsi-
mavavut. tamatuma kingorna Køben-
havnimut autdlarsimavugut atuarfe-
Karnermik isumagingnigtut OKaloKa-
tigiartordlugit, tamatumalo kingorna
Kalåtdlit-nunånukardluta. sujugdler-
mik Nungmukarpugut, tåssa skoledi-
rektøre, seminariame rektore icutdler-
saKarfingmilo ardlaKartut oKaloKati-
gisimavdlugit. åmétaordlo landsrådime
realskolime kalåtdlit OKausisa iliniar-
neitartamerat pivdlugo OKatdlineK tu-
sarnårsimavdlugo. tamatuma kingor-
18