Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 27.10.1966, Síða 6

Atuagagdliutit - 27.10.1966, Síða 6
Kalåtdlit-nunåne inussutigssarsiorneK Kalåtdlit-nunåta ingerdlatitaunera- nik OKatdlinerup uvdlune kingugdler- ne ardlaligtigut piorsainiardlune ajor- nartorsiutaussut pingårtut Kanigdlisi- mavai. månamut OKatdlinerme sut sancu- missut pingårtumigdlo inoKatiging- nerme ajornartorsiutaussut sangmi- neKamerusimagaluarput. Kalåtdlit-nunåne bankeKalersitsini- ardlune ajornartorsiutaussut ajornar- torsiutit avdlat malugssaunerisa ila- gait. tamåna kajumigsårivoK Kalåtdlit- nunåne suliniarnerme ajornartorsiu- taussut ersserKarnerdlungnerussortåi- nik savssarterinerme peicataunigssa- mut. ungasingitsukut folkeuniversitetip Kalåtdlit-nunåt pivdlugo Aarhusip universitetiane kursuseicartitsivdlune naggatårnerane Kalåtdlit-nunåta mi- nisteria, Carl P. Jensen, kåmagtuivoK sujunersutinik pimorussanik atordlu- arsinaussunigdlo sarKiimiussissoKar- tarKuvdlugo. tamåna matumuna misi- ligkaluarneKåsaoK. 1964-ime Kalåtdlit-nunåt pivdlugo iliniartitaunikut sujunersuissoKarfiup autdlartitåtut angalanerma Danmark- ip Kalåtdlit-nunåne suliagssånik av- dlåkajåssumik soKutigingnilersisima- vånga kingorna — Kalåtdlit-nunåt pivdlugo sarKumersitaussarsimassu- nik tamanut angmassunik misigssuiv- dluarnerme — ajornartorsiutaussunik putdlavigingnigkusungneK agdliga- lugtuinarsimavoK. agdlauserissame matumane suju- nertarineKarpoK danskit ingerdlatse- riausiat periautsitdlo nunat pisut ar- dlagdlit inuiaitdlo åssigingitsut kå- tuvfisa atugait inersussaitdlunit ing- mingnut åssersutisavdlugit. ardlaligtigut pingåruteKartutigut danskit isumait nunat avdlat pisut nunamik kinguarsimanerussortåinik piorsainiarnermingne (community de- velopment) atugåinit avdlåussuteKar- sorinarput. Kalåtdlit-nunåne inuiaKatigéKali- sagpat niorKutigssiorsinauvdlutigdlo inussutigssarsiorsinaussunik tamåna pisaoK isumat inuiaKatigit åssigingit- sut akornåne akuerineKardlutik atu- gaussut akimordlugit. måssåkut Kalåtdlit-nunåne nangmi- nerme inussutigssarsiornermik — o- Kautsip isumavia atordlugo — taine- Karsinaussumik peKarunångilaK ku- lamarpordlo taima angussaKarnigssaK måssåkut suliniarnerme tungavigini- arneKartut atutitdlugit. pissutauvoic — pissutaussunut ilau- vok — Kalåtdlit-nunåne aningaussar- siornikut ingerdlaortoKånginera. tai- ma ingerdlaornen pissariaKarpoK inu- ssutigssarsiortOKarsinåusagpat, inger- dlaulersitsiniardlunilo sule pikissoKa- lerunångilaK. piorsainiardlune åntigssussinerme pissariaKarpoK nunamik piorsaiviu- ssugssamik, inuinik tåukulo inussu- tigssarsiutigisinaussåinik misigssuiv- dluarérsimanigssaK, imåiniåsangmå- me niorKutigssiornermik piorsainiar- nerme pissariaKartut amigautåungi- niåsangmata inuitdlo inutigssaKamiå- savdlutik. misigssuinerit taimåitut Kalåtdlit- nunånut tungassut nåmagsineKarérsi- måput pingårtumik M. Boserupip a- tuagkiå „Økonomisk politik i Grøn- land" taissariaKardlune. inuiait kalåtdlit tungavigissariaKar- pait inussutigssarsiutit pingårnerssåt aulisarneK, savauteKarneK, tugtuniar- neK puissiniarnerdlo kisalo inussutig- ssarsiutit taineKartunit autdlåveKar- tut Kalåtdlit-nunåta inuinik amerdla- ngåtsiartorssuarnik sulivfigssaKartit- sissugssat. atautsimut issigalugo piorsainerup uko åssigingitsut ilagssarai: sanaor- tugkat tungaviussut, niorKutigssior- nermik piorsaineK, niuvemermik su- juarsaineK, sulivfeKarfit åssigingitsut, sanaortorneK, inoKatigingnerme kul- turimilo sulivfeKarfit il. il. taigorneKartut sujugdlersåt, sanaor- tugkat tungaviussut, tåssauvoK inuia- Katigit timitåt inuiaKatigingnik inu- ssutigssarsiutitalingnik avdlanigdlo nåpåssissugssaK, tåssa avKusemit, erv- ngup avKutai il. il., niorKutigssanik agssartorneK inungnigdlo angatdlå- ssineK nunap ingmikortortaisa åssigi- ngitsut akomine. tåuna taineKartoK sujugdleK Kalåt- dlit-nunåne nåmagtumik piorsaivigi- neKarsimagunångilaK. Kalåtdlit-nunåta kitå inuiaKatigig- kutånik mikeKissunit inersugauvoK, igdloKarfeKardlune siamasigsunik (1000—5000-inik inulingnik) asimio- KarfigpagssuaKardlunilo. igdloKarfit „sanilisa Kaningnerssa- råt“ København, tåssame aulajanger- simassumik ingerdlaortulingmik si- nerssordlune agssartortOKångingmat, taimalo atautsimortumik inussutig- ssarsiortoKarane. piorsainiarnerup tu- ngånit issigalugo tamåna iluångilaK. måssåkutdle nutåliaoKissumik sule nåmagtumik misiligtarneKarunångit- sumik taimåitumigdlo sule nalorni- nartumik akisoKissumigdlo helikopte- rerssuit atordlugit angatdlåssineKar- poK tåuna niorKutigssanik angatdlå- ssissutigssatut nautsorssussåungilaK inuinarnutdlo angatdlatigisavdlugo a- kisuvatdlårdlune. ardlalingnik asimio- Karfingnut niorKutigssanik agssartu- tinik angatdlateKarpoK kisalo siner- ssortaut „KununguaK" lastermioKar- neK ajortoK aussåkuinardlo angala- ssartoK pigineKardlune. taineKartut årKingneKartinagit Ka- låtdlit-nunåne atautsimortumik nior- agdl. Paul Marschall Kutigssiornermik pilersitsissoKarsi- nåungilaK, måssåkutdlo nunaKarfiu- ssut mikivatdlårput. angatdlatit taima aulajangersima- ssumik sinerssomigssame ukioK nåv- dlugo — soruname sikut nautsorssuti- galugit — atorneKarsinaussut pigine- Karérput, tåssame „TikeråK" (nugt.: ikuatdlångikatdlarmat agdlataugame), „Avok" „Agdlerdlo" atomeKarsinau- gunarmata. aulajangersimassumik si- nerssortOKarsinauvoK kujåmut Nanor- talik avangnamutdlo Ilulissat kigdlig- figissardlugit sap. akuneranut mar- dloriardlune autdlartartulingmik usi- ngiardlutik usilersordlutigdlo igdlo- Karfingne nal. akunerine 4—8-ne uni- ngassartunik, tåssalo igdloKarfit sap. akunerane atautsime angatdlatinit a- vangnamukartunit mardlungnit kujå- mukartunitdlo mardlungnit avKUsår- neKartåsavdlutik. angatdlatit tåuko aulisariutitdlo avåmukartautit Ka- låtdlit-nunåne aserfatdlatsailineKåså- put, taimailivdlunilo Kalåtdlit-nunåne umiarssualiorfigssap iliniarfiutigissug- ssaK suliagssaKartineKåsaoK. taima sinerssornerup pingåssusia ersserKigsarneKarsinauvoK Jylland a- tuardlugo Kimugtuitsut avKutåt Nor- gimilo sinerssorneK åssersutitut tai- gåine. Kitåne sinerssorneK imarpikortauti- nut umiarssualivingmik -nigdlunit a- tåssutilik piorsainerup Kiterarilersi- nauvå. tåuna angnertunerujugssuarmik o- KauseKarfigineKarsinauvoK, g-60-ivdle isumaliutigssissumine aperKumik mi- sigssuinigssamik neriorssutå utarKi- gatdlartariaKarunarpoK. sanaortugkanut tungaviussunit ata- titdlugo tainiagkama tugdlerait ad- ministratione (tåuna Kalåtdlit-nunåne sanavdluagauvoK), atuarfit inussutig- ssarsiornerdlo pivdlugo iliniartitsineK. atuarfigtigut piorsaineK sukanerussu- mik pisinaugunångilaK. tamatumunå- kut angnertumik KanoK-iliuseKarto- KarpoK inussutigssarsiornerdle piv- dlugo iliniartitsineK piorsainerup na- låne angniklpatdlårunardlune. inussutigssarsiorneK pivdlugo ilini- arnigssame Kalåtdlit-nunåne periar- figssat inusugtut Jyllandip kommuni- ne kinguarsimanerussunitut periar- figssaisa pingajorarterutåinarait. nunat pisut kinguarsimanerussor- tåine åma Jerntæppip tunuane tama- tumunåkut angnertumik piorsainiar- neKarpoK. tamatumane iliniartitsineK tåssausi- nauvoK lærlinginik iliniartitsineK su- lissartunik ingmikut iliniarsimångit- sunik, aulisartunik inussutigssarsiuti- nilo ikiutune ikiortinik avdlanigdlo iliniartitsineK atuartitsinerdlo. iliniartitsinerup sagdliutdlugo suju- nertarissariaKarpå Kalåtdlit-nunåne pissutsit avdlåkajåt Danmarkimile su- lisinaunigssaK puigortariaKarane. tamatumanisaoK OKautsitigut ajor- nartorsiutit tåkutåsagunarput, inussu- tigssarsiordlunile sulinerme niorKU- tigssiomermilo OKautsitigut ajornar- torsiutit agdlagfingne ajomartorsiuti- nit mingnerunguatsiarput. OKautsit suliamut tungassut iliniarnerat suli- nikut OKilisarneKartarunarpoK. USA- me Europamilo nunanit avdlanérsunit sulissoKarnerup tamåna ugpernarsar- på. inoKatigingnerme ajomartorsiutit — pingårtumik autdlartisarnerme — tai- neKartariaKarput nåkutigivdluartaria- Kardlutigdlo. sanaortugkat tungaviussut ingmi- kortortåtut kingugdlertut taineKarsi- nåuput agdlagkerineK bankeKamer- dlo. nunane avdlane piorsaiviussune pissutsinut åssersussinerme igping- narpoK Kalåtdlit-nunåne bankeKångi- nera agdlagkerinerdlo nålagauvfing- mit ingerdlåssaussoK imaKa postfor- valterinik suleKatigingnigtoK. bankit ukiumortumik nalunaeruti- gissartagait piorsainerup ingerdlater- KingneKarnerane ilapigtutåusagaluar- put pingårtut. inuiaKatigit savalingmiormiut ka- låtdlit inuiaKatigivisut agtigingajag- tut tatdlimanik aningaussatigut piler- suiveKarput. Kalåtdlit-nunåne inu- ssutigssarsiornerup katiterneKamera- ta Savalingmiune inussutigssarsiome- rup katiterneKarnera åssigipajuler- sugssaugunarpå. takuneK ajomaku- sorpoK KanoK ilivdlune bankit néku- tigdlissuvdlutigdlo pilersitsiorartussut pingitsorneKarsinaunerat, nautsorssu- tigissariaKarpordlo ajornakusordlui- nåsagunartoK aningaussarsiornikut i- ngerdlaorneK pingåKissoK pilersisav- dlugo aningaussatigut pilersuiveKa- lersinago. bankimik ilevKårfiussumik g-60-ip isumaliutigssissutåne taineKartumisut itumik pilersitsinigssaK piorsainerup tungånit issigalugo pissariaKarpoK tå- ssunåkut ingerdlatsineK nålagauvfi- nåungitsumit ingerdlåneKamerulersi- niardlugo. taineKartoK talitarfingnik, atuarfingnik, nåparsimavingnik, oKa- lugfingnik, niuvertarfingnik, elvaerki- nik avdlanigdlo sanaortornertutdle pi- ngårtigaoK. suliane FN-ip nåkutigissaine bankit pingårtineKaKaut. pissariaKarpoK inui- aKatigit kalåtdlit nangminerssordlune aningaussat atordlugit niuvemermut sungiussilernigssait. chrom piagaulisava K’eKertarssuatsiait erKåne chrom tonsinik millioninik untritilingnik ar- dlalingnik angnertussuseKarpoK. uja- ragsiortut ukioK måna angnertumik misigssuisimåput påsisimavåtdlo chrom angnertorujugssuarmltoK ite- Kissumutdlo agdlåt peKardlune, Moen „Jyllandsposten“-ime agdlagpoK ima- lo ilåtigut nangigdlune: Kalåtdlit-nunåne ujaragsiortut u- ngasingitsukut nalunaerutigisavåt chrom KanoK agtigissoK pigssarsiari- neKarsinaunersoK. nalunaerut nuna- nut tamanut nagsiuneKåsaoK augti- tagssarsiorfiutileKatigigssuit piainig- ssamut soKutigissaKalersiniardlugit. Kularutigssåungitsumik isumagine- KarpoK chrom angnertorujugssuaK piarneKarsinaussoK, piainerdle sivi- sumik ingerdlåneKåsagune ingminut akilersinåusanersoK danskinit OKauti- gineKarsinåungilaK augtitagssarsior- nermik autdlaminigssame sulivfig- ssualiornigssamilo aningaussalissutig- ssat KanoK agtigiumårnersut ilisima- neKångingmata. nunavtine ujaragsiortut direktøriat K. Ellitsgård-Rasmussen OKalugtuar- simavoK chrom nunavtine pineKarsi- naussoK tonsinik millionilingnik ar- dlalingnik untritilingnik angnertussu- seKartoK. piarneKartut 33—34 pct-iat chromiuvoK, sivnera angnermik savi- miniuvdlune, chromimik piaivfingne avdlane saviminermit. akussartumit 4—5 pct-imik angneruvdlune. ajunge- Kutåle tåssa sagfiugagssap vanadiu- mip åma akunera. tåuna chromimut KanigtuvoK sisangnik mångertornineK ajortunik niorKutigssiomerme atortar- toK. vanadium piagkame tonime aku- ssok angnertussuseKartarpoK 300 graminit 3000 graminut. anOlI ANGL! Ilugdleic pitsaussoK DAN-NORMO semi DIESEL leveres som 80 — 120 — 140 — 210 og 280 hk som ftinitineicarsinauvoK motoritul 80-nlk, 120-nik, 140-nlk, 2, 3 eller 4- cylinder motorer. 210-nik 280-nigdlo hk-Kartltdlugo, 2-nik, 3-nik ImalOnlt DAN-NORMO Større KRAFT på mindre PLADS DAN-NORMO nukik angnerussoK inigssame ming- nerussume DAN-NORMO Lettere BETJENING bedre ØKONOMI DAN-NORMO suliarinerat OKinerussoK sipårnarne- russoK DAN-NORMO har hydraulisk omstyring og kobling DAN-NORMO hydrauliskimik nikitautenarpoK kob- lingCKardlunilo DAN-NORMO har fuldautomatisk regulering af indsprøjtningsspidserne. DAN-NORMO Kitserartue automatiskimik Kitserar- Vælg DAN-NORMO fil den nye båd. tarput. icineruk DAN NORMO pujorfulérKamuf nutåmut. A/s Motorfabriken DAN Adgangsvejen Esbjerg . Telegramadresse: DANMOTOR 4-nlk cylinderiligtut. 6

x

Atuagagdliutit

Beinleiðis leinki

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.