Atuagagdliutit - 27.10.1966, Síða 13
ukiut Kulit Kangiugpata
aulisarnerme atortuessat
KaumaneK nipitdlo, tipit mmaumernartutdlo naujuitsunit pi-
ssut ukiune aggersune aulisarnerme atorneKalerumårtut — ni-
ngitagarssorneK maskinat atordlugit ingerdlåniagaulersoK —
kilisaut nutåK månamut atorneuartut pissarissartagaisa mardlo-
riautait sivnerdlugit pissauartartoK, autdlakåtitsissutitdlo kili-
såumut ikutagkat aulisarnerup pitsaunerussunik angussaKar-
fiuvdlune ingerdlåneKarnerane atugaulerersut
ningitagarssutit avatåsiutit sikuneK ajortuminaK imalunit åma sinerissame
kujasingnerussume atugagssat pigssar siarisanerivut Kalåtdlit-nunavtine oxat-
dlisigisitdlugo inuiaKatigit ardlagdlit piniutinik pissa.Kataunerusinaussv.nik pi-
sårtorniarput. inuiaKatigit peuatigit inussutigssatigut nunauteKarnikutdlo ing-
mikortortaKarfiata (FAO-p) Europame agdlagfexarfisa angnerssånit Romami-
tumit nalunaerutikut ilimagineKarpoK ukiut Kulit migssiliortut Kangiugpata
imåne aulisarnerme piniartautsit nutåt imditut atulersimdsassut:
periautsit nutåt
imap iluanltunik ujardliut sonari-
mik tainenartartoK atordlugo aulisag-
kat atautsimortut angatdlåmit sømilit
pingasut tikitdlugit ungasissusigdlit
takuneKarsinaulisåput, piniarneKartå-
savdlutik mitdluautit (pumpit) mit-
dlugussivdlutik aulisagkanik atautsi-
mortunik aggiatitseriardlutik angat-
dlåmut Kagdluinerisigut. ingnåtdla-
giaK iluaKutigalugo aulisagkat put-
dlatinisut pissareriardlugit pingitsai-
livdlugit Kalunut isåtineKartalisåput,
tamatuma kingorna tamåkerdlutik
Kupinguatdlagtitdlugit toKuneKartali-
savdlutik. aulisagarssuit tunfiskit Kar-
sorsat ingnåtdlagissamit avKusårtitag-
kat atordlugit piniarneKartalisåput,
kisissutdlo toKuneKartalisavdlutik. au-
lisagkat ingnåtdlagissamit toKuneicar-
tarnerisa pitsaoKutaisa ilagåt nagga-
tåmik ilungersuassarnerat nerpiging-
nerunigssaraluinut ajoKutaussartoK
pingitsorneKartarmat.
nalunaerume „Ugeoversigten“ime i-
ssuameKartume taineKartut ilagåt u-
kiune aggersune aulisarnerme atorne-
Kartarumårtutut ilimanartut tåssau-
ssut Kaumarngup nipitdlo atordlugit
aulisagkat atautsimortut angatdlatinut
ugsagsårneKartalernigssåt. åma tipit,
Kimåumernartut naujuitsunit pissut
aulisagkatdlo nerissarissartagaisa niv-
dlianerisa autdlakåtineKartamere a-
ngatdlatinut ugsagsårutitut Kimåtitsi-
niutitutdlunit atorneKartarnigssåt er-
KarsautigineKarpoK.
aulisarnermut tungassunik FAO-ime
ingmikut påsisimassagdlit nautsorssu-
tigåt aulisariutit ukiune aggersune a-
tugagssat matuma Kulåne taigorne-
Kartuinarnik atortulersorneKar-
naviångitsut åmale Karasaussanik
ingnåtdlagissamit ingerdlåneKartunik
aulisarnermut tungassunik tamanik
— aulisagkat Kanos ujarneKartarnig-
ssånik, pissariaKartarnigssånik, nior-
Kutigssiaralugit suliarineKartarnigsså-
nik KeritineKartarnigssånigdlo — a-
tortulersorneKarumårtut.
ningitagarssornerme
maskina atugagssaK
Norgeme sulissutigineKarpoK ningi-
tagarssornerup maskinat atordlugit i-
ngerdlåneKalernigsså. nunat avang-
nardlit Kuligssånik aulisarnermut tu-
ngassunik OKatdlisesardlutik ukioK
måna Helsingforsime atautsimineråne
norgemiut ilisimatusarnikut sujuner-
suissartuata Einar Solap OKalugiåu-
mine ningitagarssorneK erKartorpå a-
tuagagssiame „Fiskets Gang“ime ag-
dlautigissat maligdlugit ilåtigut ima
OKardlune:
ningitagarssordlune aulisarnerme
maskinat atorneKarnigssåt måna su-
lissutigineKardlualerpoK, OKartugssau-
ssutdlo aningaussanik ikiuteKarneri-
sigut ningitagarssornerme ingerdlatsi-
nerit tamarmik sapingisamik maski-
nanik atortoKartiniagåusåput ing-
mingnutdlo nalerKusagåusavdlutik.
ningitagkat neKitsersomeKartarne-
rat ningineKartarneratdlo sujugdler-
mik isumagineKarKåsaoic, suliaK ta-
måna pingårtungmat pivfigssamigdlo
atuinaKingmat, åmalo maskina neKit-
sersut ningitsissutdlo patenteKaut nå-
maginartumik sanågssamut tungavig-
ssarKigsoK pigineKarérmat, Einar Sola
nangigpoK. maskina patenteKaut av-
dlångortinago sananeKautaisale ilait
pitsångortinardlugit atoriarsimagalu-
arpå, neKitsersuinerale nåmaginartu-
simångilaK. taimaingmat maskina av-
dlångordlugo titartarsimavå suliari-
neralo iningajalerdlugo.
maskina atusagåine ningitagkat i-
morKigsårsimassariaKaraluarput Kar-
sorsatdlo tåukununga inigssianut ilio-
rarsimassariaKaraluardlutik; tåssa ni-
ngitagkanut amuarneKarnermik ki-
ngorna bålianitunut atorneK ajorna-
KaoK. maskinap iluaKutigineKarsinau-
nera tamatumuna migdleriaraluarpoK,
taimåikaluartordle ningitagarssutine
sulinermut OKilisautaungåtsiåsaKaoK.
maskina pissariungitsumik sanau-
vok, mikissuvdlune taimåikamilo ni-
ngitagarssutinit mingnerpånik agdlåt
atorneKarsinauvoK, angmagssagssuar-
nik åssigissåinigdlo nexitalingnut atu-
gagssiauvdlune. tåuna atordlugo mi-
nutimut nexitat 120 tikitdlugit nexit-
siuneKarsinduput, sdrugdlingnutdlo
ningitagkat nalinginaussut atornerine
syv knobit migssiliordlugit sukdssu-
seKardlune ningitsissutausinauvdlune.
nemtagssat inungnit sandt dssigingit-
sut atordlugit åma oKdtårineKartug-
ssauvoK, taimailiornikut nemtagssau-
sivingmit maskina nangminértumik
neKitagssanik „nerdlersorneKarsindu-
sangmat“.
ningitagarssornerup tamarme nå-
maginartumik maskinanik atortuler-
sorneKarnera suliagssarujugssungmat
pissariOKissoK Einar Sola isumaKar-
poK ukiut ardlagdlit sulissutigineKa-
rérune aitsåt nåmagsineKarsinaussoK.
kilisaut nutåK
Tuluit-nunane kilisaut nutåK sana-
neKarsimavoK, OKautigineKarpordlo
kilisautit nalinginaussut pissarissarta-
gaisa mardloriautait sivneKartut pi-
ssarissarai. kilisautip nivautaussai me-
terinik tatdlimanik takissuseKarput
meterinigdlo pingasunik portussuse-
Kardlutik, sisangnik „timitagdlit" alu-
miniunigdlo „sulugdlit" tingmissartu-
tut. nivautaussat tåuko kilisautip a-
tortuisa pingårnerssarait. kilisåumik
Kutdlarsimatitsissuput agdlunaussar-
tanigdlo angmarnanut atassunik siår-
titsissardlutik. kilisautip nutåp ma-
namut silarssuarme tamangajangme
atorneKartunit avdlåussutigå nutåp ni-
vautaussaisa imap narKanit meterinik
15-inik Kutsingnerussukut „tingmi-
ssarnerat", månamut atortut imap
narKagortardlutik. kilisautit nutåliat
nutåliåungitsutdlo nivautaussaisa ki-
lisautip angmarna angmatitagssaråt,
agdlunaussatdlo aulisagkanik kilisåu-
mut „ungorissut“ nivautaussanut au-
la j angersimassarput.
kilisautip nutåliap pitsaoKutigå ki-
lisautip angmarnata agdlunaussartåta
Kutdliup nivautaussanut agdlunau-
ssartalerneKarsinaunera taimalo imap
narKanit meterinik Kulinik-arKani-
lingnik Kutsingnerussumut kivineKar-
sinaunera, kilisautit månamut atorne-
Karnerussut nivautaussaisa kilisautip
angmarna matusimangajagtitarpå
angmanerpaugångame meterit pinga-
juata KerKanik portutigissumik aitsar-
simatitardlugo. kilisautip nutåliap ni-
vautaussait ingmingnut ungasigdli-
nerpaugångamik 110 meterinik avig-
sårtarput, nutåliåungitsune 55 mete-
rinarnik. kilisautit amumikut kaligtar-
figdlit amerdlanerit kilisaut nutåliaK
atorsinauvåt, nivautaussatdle kilisau-
titålo angatdlatit angissusinut naler-
Kutungordlugit angissusilertariaKar-
tut „Fiskaren" agdlagpoK.
autdlakåtitsissut
kilisaissarnerme a j ornartorsiutau-
ssut ilagåt kilisautip aulisagkanit pi-
niarneKartunit Kutsingnerunerata at-
singneruneratalunit ilisimaneKartå-
nginera. japanimiut aulisarnermut a-
tortugssanik sanaortorfiata Furunop
ungasigsorssungitsukut kilisåumik i-
kerinarsiumut atortugssiaK navssåri-
simavå. navssåK tåssauvoK autdlakå-
titsissut kilisåumut KileruneKartar-
toK. tåussuma autdlakåtitai angatdlå-
mit „tigorarneKartarput", takuneKar-
sinaussardlune kilisaut imap narita-
nut aulisagkanutdlo KanoK Kanigtigi-
nersoK ungasigtiginersordlunit. nav-
ssåK tåuna norgemiut kilisautåinit ar-
dlalingnit imånigdlo misigssuissunit
iluaKutaoKalune atorneKarsimassoK
„Fiskaren" agdlagpoK imalo nangig-
dlune:
tåussuminga sanatitsissut tåussuma
åssingajånik pitsaunerussumigdle ki-
lisautinut imap narKagut kalingne-
Kartartunut atugagssamik måna OKå-
tåreicåtarput. navssårtut sulissuisa i-
låt elektroingeniør Takeyoski Takas-
hima Afrikame, Las Palmasime, Por-
tugalime Oslomilo angalaorérdlune
SvolværimlsimassoK „Lofotposten“i-
mut OKalugtuarsimavoK navssåK nu-
tåK atordlugo kilisautip, imap narKa-
ta aulisagkatdlo sumlnerat KanoK ili-
ssukutdlunit takuneKarsinauginångit-
sok åmale aulisagkat kilisåumut iså-
nerat maligtarineKarsinaussoK auli-
sagkatdlo kilisåumitut KanoK amer-
dlatiginerat ilisimaneKarsinaussoK.
autdlakåtitsissut avKutemångitsumik
autdlakåtitsissarpoK ukiordlo atauseK
Kångiusimalerpat pisiarineKarsinauli-
sagunardlune.
rusit imånik aulisagkanigdlo
misigssuisitsinerat
rusit imanik aulisagkanigdlo misig-
ssutait mardluk Norgeme igdloKar-
fingmut Tromsømut tikerårsimåput,
umiarssuitdlo åipåne „Akademik Kni-
povich“ime misigssuissut Kutdlersåt
J. Benko „Fiskaren“imut oKalugtuar-
simavoK rusit imånik misigssuiner-
mingne ukiune aggersune pissugssat
påsiniartarait suliagssatdlo aulaja-
ngerssorérneKarsimångitsut. pissaria-
KartitsineK najornutaralugo avdlå-
ngortitsineKartarpoK, suliardlo suliv-
feKarfingne nunamut tamarmut av-
gulungneKarsimassune ingerdlånemar-
poK. sulematigit ingmikortukutåt Mos-
kvame aulisarnikut KutdlersaKarfing-
mut atåput suleKatigigdluardlutik.
Ruslandime nangminerme tatsine
kungnilo aulisartarnerit pivdlugit mi-
sigssuivfigssaK åma pilersineKarsima-
VOK.
imånik aulisagkanigdlo misigssutit
nutåliat arfinex-pingasut påsinidissu-
titdlo 20 unisanatik imavigssuarne a-
ixgalaortuartut Murmanskimit atuga-
rinexarput. taineKartune sujugdlerne
ilisimatut pikoringnerussut suliput, i-
kiortait ilisimatusarnerme suliagssa-
nik mingnerussunik ingerdlatanardlu-
tik.
armartartut mardluk aussaK Ba-
rentshavime 200 meterinik itissusilik
tikitdlugo aulisamermik oKåtårissuti-
gineKarsimåput, aulisagkat Kalulianit
ingmikut itunit pissarineKartardlutik.
aulisagkat ekkolodit, asdicit sonarit-
dlo malugssareKissut atordlugit sumi-
nere påsineKarångata arKartartut au-
lisagkat atautsimortut putdlavigissar-
pait. Kalut ulivkårångata imaerneKar-
tarput, pissatdlo aulisagkanut inigssi-
ame imap itinerussup naKitsineratut
naKitsinilingmitineKartarput. atuagag-
ssiaK maligdlugo Benkop Kularå tai-
matut aulisartarneK tåssaulerumårtoK
aulisartauseK nutåK pissaKarnarneru-
ssordlo. arKartartut pemautaussumik
atorneKarput ilisimatutut påsiniagag-
ssat pissutiginardlugit, påsiumassat
aulisagkanut tungåssuteKartut ardlag-
dlit påsiniarnerine aulisagkat najuga-
rissartagkamingnititdlugit pissariuma-
neKarmata taimailiortoKardlune.
rusit imånik aulisagkanigdlo misig-
ssuinermingne aningaussanik sipånge-
Kaut, imånik aulisagkanigdlo misig-
ssuissut piniagkatik tamåkerdlugit pi-
4 forskellige:
LIME - GRAPE- ORANGE -LEMON
ROSE's JUICE forfrisker
og læsker
ROSE's JUICE imeruersauf
fumånguernartoK
Generalagentur: Hans Just, Kbh. 0.
Et linespil som vist på billedet kan
passes af en enkelt mand under
bjergning af linerne. Spillet ruller
linerne på baljerne. Derfor har denne
båd på ca. 30 fod kun fo mands be-
sætning. Billedet er taget i Ålesund i
begyndelsen af august måned.
ningitagkanik amuaut assilfssame ta-
kuneicarsmaussoK amuarnerme inung-
mif afausmarmit nåkutigineicarfarpoK,
sipilip nangminérdlune ningitagkat
bålianut imussarmagit. taimaingmat
angatdlaf isigkat 30 migss. angfssu-
silik mardlumarnik inoxarpoK. una
Ålesundime august autdlarfilårtoK
åssilissauvoK.
ssarpait. ilisimatut Murmanskime na-
jugagdlit ukioK måna ti miil. kr-nik
atugagssaKarput ilisimatusamerinar-
mut. umiarssuit, atortut inugtaussut-
dlo aningaussauteKarfingmit avdlamit
akilerneKartarput.
imat kissarnere, KanoK aulisagaxar-
tiginere imavigssuarnilo aulisagkat
Kanon inussutigssaKartiginere suju-
morssuax ilisimatunit ikiortdinitdlo
erKoriarneKardlutik nalunaerssorne-
xartarput. sårdlo ukiox 2000 tikitdlugo
nalunaerssusiortOKarsimavoK, nalu-
naerssusiatdlo tatiginåssusidnut erssi-
utauvoK rusit kilisautaisa Kaxutigor-
ssudinatc pisagtume aulisartarnerat.
sarssuatitsissut USA-me
imap naiKanik misigssut
USA-me imap narKa åssinik sarssu-
atitsissut atordlugo misigssorneKaler-
simavoK. atuagagssiame „Commereial
Fisheries Abstracts“ime agdlautigissaK
maligdlugo åssinik sarssuatitagssanik
åssilissut imap iluane atortartoK Ala-
skap erKåne imap narnata misigssor-
neirarnera atorneKarsimavoK agssagi-
agssuaKarnersoK misigssuineKarmat.
sapåtip akunerine pingasune misig-
ssuinikut påsiniarneKarsimavoK åssi-
nik sarssuatitanik åssillssutaussartoK
imap iluane atorsinaunersoK, påsine-
Karsimavordlo åssilissut umiarssuar-
mit isigkatut 5000-itut ititigissoK ti-
kitdlugo atorneKarsinaussoK. itisiar-
tordlune Kaumanerup avdlångoriar-
tornera ilutigalugo åssillssutip ang-
manera angnertusiartuårtineKarsi-
mavoK nangmineK isumagissumik. å-
ssiglngitsune 44-ne misigssuissoKarsi-
mavoK, agssagiarssuit, perKuit, auli-
sagkat såtut, sårugdligit avdlatdlo ta-
kuneKartardlutik åssilineitartardlutig-
dlo.
RINSO ROULET
agdlineKåsaoK
å
-inik nutånik erKuiniuserdlugo
T
Rinso roulettime erkuiniutit Kulit åssigit åssigingnik nor-
mugdlit erkuiniutdlo nutåK atauseK erKuissutaussarput.
erKugagssat
60.000
sivnerdlugit
niviarsiarKanut nukagpiamanutdlo tamanut
Rinso nutåmik akugax - Kaugdloringne-
russumik errorsissartoK - nangminårdlutit
takusinauvat1
Hamlet cyklit - Kreuzer-agdlautit
Arnold Rapido KimugtuitsuarKat
avKutigdlit
Barbie- åma Ken-inussat
oKalugtartup nutai
Rinso roulettime erKuiniarnivik nangitdlune
såkukitdllngivigdlunilo ingerdiavoK.
Sunlight Fabrikkerne A/S R. 7 P- 2252
13