Atuagagdliutit - 13.04.1967, Blaðsíða 8

inusugtut Kinersissartut
KanoK erKarsauteKarpat?
mana ungasigungnaerpoK sinerissa-
me tamarme KinersinigssaK nunavta
sujunigssånut pingåruteKartugssaK.
landsrådimut tungatitdlugo Kinersi-
nigssaK pingårtumik erKarsautigssa-
KarfiuvoK, tåuname nunavtine politi-
kikut Kitiungmat. landsrådimut ilau-
ssortat norKåissutåt nangminerissa-
mik sujuligtaissoKalernigssaK ukioK
måna pissugssaK nålarulungnångitsu-
ngilaK, tamåna autdlancautaussug-
ssauvoK kalåtdlit niaKuligtaisa ilu-
ngersornartumik misiligtagaKarnig-
ssanut.
landsrådip sulinera nalivtine inu-
sugtut alapernaisertarsimåsagåt Kula-
ringilara, tamånalo encarsautigssar-
sivfigisavdlugo pissutigssaKaravta o-
Kautsit uko Kånginarumångilåka, tå-
ssa landsrådimut ilaussortausimassup
ukiunilo arKaneK mardlungne misi-
ligtagaKartup OKauserissai Kinersi-
ssugssanut inusugtunut erKarsautig-
sslssutigerusugpåka imåitut: „inuia-
Katigit ineriartorneråne peKatauniå-
sagåine kiavdlunit akissugssåussutse
nangmagtariaKarpå."
tåssa OKautsit isumaliuatdlangnar-
tut, inup piumåssuseKardluartup suli-
ssugssauvfingminut kissigane nontåi-
ssutai, inusugtussugut KinerseKatau-
ssugssaussunut kisalo Kinersencårtug-
ssaussunut erKarsautigisavdlugit tu-
ngavigssat. kinåussusersiungitsuming-
me KinigaKåsaguvta puigusångilarput
uvdluvtine nålagkersuineK tungavi-
lingmik ingerdlåneKartariaKarmat. i-
ma pisångilagut: tåuna sivisunerussu-
mik ilaussortausimangmat Kinenunå-
savarput. åma ilavtinut Kinersissug-
ssanut malerutinartugssåungilagut i-
nup kinåussusia plnardlugo. inusugtut
uvagut erKarsartautsivtigut patajait-
dlisartariaKarpugut, nunavta sujunig-
sså kinåussusersiungitsumik peKa-
tauvfigissariaKardlugo.
taimåitumik Kinersissugssat kikuga-
luaruvtalunit KinersinigssaK sapingi-
samik peKatauvfiginiartigo. landsrådi-
mut nutågssamut norKåissutigentuva-
ra inusugtut sulivfigineKarnerat ang-
nertusameKarKuvdlugo, inusugtussu-
gut påsingnerKuvdluta Kinersinerme
peKataussariaKartugut sulivfigineKar-
nivtine angilugtusångikuvta.
Hans Eliassen,
Påmiut.
KavdlunåtumaK ?
kalåtdlit OKautsivut agdlagtauser-
putdlo OKatdlisigineKartåinalerput, i-
lumorporme kalåtdlit OKautsivut atar-
Kivdlugitdlo nunavtine atortariaKari-
vut.
uvdluvtine erKumigissagkama ilåt
Ja, FOSKA hver morgen gi’r
jern, kalk, fosfor, protein og
Bi-vitaminer! Og så smager
FOSKA godt!
uvdlåt tamaisa FOSKAtortar-
niarta, tauva pissåsavavut sa-
vimineK, kalk, fosfor, protein
åma Bi-vitaminit!
FOSKA åma mamaKaoK!
FOSKA — GULD VÆRD FOR
SUNDHEDEN ..
FOSKA — PERK ’I GD LU ARUM A G AINE ...
tåssa nunavtine kalåtdlisut agdlagka-
vut KavdlunåtuinaK Kåtiguliorumassa-
ravtigik, uvfa kalåliussuvtine agdlag-
kat kalåtdlisortut taima atuaruminar-
dlutigdlo iluarinartigissartut.
åmåtaoK agdlagkat agdlagkerissar-
fingne naKineKartarnere ilåtigut sav-
dlunåtujuput. Manitsumit agdlagarsi-
ssarpugut Sukkertoppenimik naKine-
Karsimassunik, Ausiangnit Egedes-
minde il. il.
imaKa Kavdlunåtut taigutit ilait ka-
låtdlisungortikuminåikaluarput, ki-
siåne kalåtdlisut OKautsivut ima eKait-
sigiput ajornakusorpatdlångitsumik
tamåko årKingneKarsinauvdlutik.
Danmarkimut agdlagkat Kavdlunå-
tut Kåtigulioriånguartigik, tagpavani-
me Kavdlunåt oKausé atorneKarput.
avdlanigtaoK taissagssaKaraluarpoK,
Kulånile taineKartut pivdlugit oKaut-
sivtinut udvalge Kanormitauva isuma-
Karpa?
aitsåtdle landsrådertågssap suliag-
ssarpagssuisa ilåtut misilitagssaK! ila-
me nunavtine Kavdlunårnipatdlåle-
Kaugut.
Julius Jakobsen,
Arsuk.
DAN-NORMO semi DIESEL
leveres som 80 — 120 — 140 — 210 og 280 hk som tuniuneKarsinauvoK motoritut 80-nik, 120-nik, 140-nik,
2, 3 eller 4-cylinder motorer. 210-nik 280-nigdlo hk-Kartitdlugo, 2-nik, 3-nik imalunit
4-nik cylinderiligtut.
DAN-NORMO
Større KRAFT på mindre PLADS
DAN-NORMO
nukik angnerussoK inigssame ming-
nerussume
DAN-NORMO
Lettere BETJENING bedre
ØKONOMI
DAN-NORMO
suliarinerat OKinerussoK sipårnarne-
russoK
DAN-NORMO
har hydraulisk omstyring og kobling
DAN-NORMO
hydrauliskimik nikitauteKarpoir kob-
lingeKardlunilo
DAN-NORMO
har fuldautomatisk regulering af
indsprøjtningsspidserne
DAN-NORMO
Kitserartue automatiskimik Kitserar-
tarput
' ; ■ ■ fy* i

Æ
Vælg DAN-NORMO til den nye båd.
Kineruk DAN NORMO pujortulérKamut nutåmut.
A/s Motorfabriken DAN
Adgangsvejen Esbjerg . Telegramadresse: DANMOTOR
Jonathan Motzfeldt
Kinersiuk!
landsrådimut KinersinigssaK suju-
nigssame nunavta nålagkersorneKar-
neranut pingåruteKardluinarumåru-
nartOK sukaicissumik Kanigdliartor-
poK. aitsåt taima Kinigagssat amer-
dlatigissugssåuput aitsåtdlo taima Ki-
nersissugssat erKarsautigivdluagkamik
silatumigdlo Kinersinigssåt pingårti-
giumårpoK. erKarsautigivdluagkamik
silatumigdlo KinersineK tåssa nunavta
tamarme iluaKutigsså nunaKarfigissap
kisime iluaKutigssånit pingårnerutit-
dlugo KinersineK, inup kinåussusia
Kanordlo iluarinartigalunilo iluarine-
Kartigissusia tunugdliutdlugit sulisi-
nåussuserdle sulerusussuserdlo taku-
tisimassai tamatumunåkutdlo piginåu-
ssutsit piumåssuserKortussuserdlo nu-
navtinut tamarmut iluaKutaussugssat
nivtarsimassai tungavigalugit Kinersi-
nek. |
tåuko tungavigalugit Nanortagdlup
kommuniata Kinersiviane erKarsauti-
givdluagkamik silatumigdlo Kinersiu-
massut Kinerniarillssuk Agdluitsup-
påne palase Jonathan Motzfeldt! tai-
ma agdlagpunga JuntåK ukiune ar-
dlalingne måne Danmarkime nunar-
Katigalugo suleKatigalugo OKaloKati-
giuartardlugulo måna Kinersinigssa-
me Kinersissigssåinit KanoK issusiagut
erKarsartausiagut sulisinåussusiagut-
dlo ilisarisimanerungårdlugo nalungi-
navko.
ukiut måne Danmarkime iliniarffgi-
ssane tamaisa måne kalåtdlit peKati-
gigfine soKUtigissaKaKalune suniute-
Kardluardlunilo suleKataujuarsima-
vok. „PEKATIGlT KALÅTDLIT“-ne
sujugdlermik sujulerssuissunut ilau-
ssortåinartut sulerKårdlune kingorna
Kinersivit mardluk peKatigigfingmut
sujuligtaissutut sulivoK. sujuligtaissu-
nermine suliagssamut akissugssåu-
ssutsimutdlo tuniuneKarsimassumut
tuniusimåssutsimik, suliamigut per-
Kigsåssutsimik mingnerungitsumigdlo
sujulerssuisinåussutsimik angnertoki-
ssumik takutitaKarsimavoK. sujulig-
taissunerme nalåne nunavtinik nå-
lagkersorneKarneranigdlo soKutigissa-
Kåssusia nauk ilisarisimangnigdluar-
tugut malugisimaj uarsimagaluarigput
aitsåt taima ersserKigtigissumik avå-
mut tåkordliutarsimavoK. tamatuma
nalånisut peKatigigfingme tåssane nu-
narput ajornartorsiutailo OKatdlisigi-
neKartigisimångisåinarput. tamatumu-
nåkut inugpagssuit sujornagornit ang-
nerussumik nunavtinik soKutigissaKa-
lersineKarsimåput mingnerungitsu-
migdlo kalåtdlit inusugtut månitut
nunavta' ajornartorsiutaisa nålagker-
sorneKarneratalo tungånut erKarsau-
tigingningnigssamut OKatdliseKarnig-
ssamutdlo eKérsarneKardlutigdlo Ki-
moriarsarneKarsimåput. amerdlaKaut-
dlo tusartagkåka OKartut peKatigigfik
tåuna taimanisut umårigtigingisåinar-
simassoK, tamånalume ilumorpoK.
måne kalåtdlit inusugtut iliniartut
kåtuvfiat Unge grønlænderes Råd tag-
pavane åma tusartarungnarsivarse.
tåuna aitsåt 1963-ime pilersineKarsi-
magaluardlune måna kalåtdlit inu-
sugtut iliniarnerata tungågut suniute-
Kardlualerérsimassumik taissariaKar-
poK tåssame iliniartut sivnerdlugit
ministeriamut avdlanutdlo pingårute-
Kartumik kimigtumigdlo savssartar-
tugame. JuntåK tåussuma pilersine-
Karnigssånik isumerKårtut ilagåt pi"
ngortiniarneranilume ilungersordlune
suleKatauvdluarsimavdlune.
iliniarnertut atuarfigssuåne Univer-
sitetime palasigssatut lliniartitdlune
tåssanisaoK iliniarnermik ingerdlatsi-
nermigdlo soKutigissaKåssusianut ili"
niaKatiminitdlo tatigineKåssusianut
erssiutitut OKautigisinauvara palasig-
ssat tamaisa sivnerdlugit iliniarnertut
KutdlersaKarfiåne studenterrådime i"
laussortausimangmat.
Danmarkime atuagagssiatigut isu-
manik nunavtinut tungassunik Kångi-
nagagssåungitsunik agdlagaKartuar-
tarsimavoK taimailivdlunilo nunavta
inusugtortaisa isumait Kavdlunånut
tusintiligpagssuarnut aputarsimavdlu-
git. OKalugiariartortarnerpagssuartigu-
taoK Kavdlunåt nunavtinik påsissaKar-
nerulernigssånik siaruarterissusima-
VOK.
sule taissagssaKarsinaugaluaK må-
namut taissåka påsissutaulitoK Jun-
tåK nunavta nålagkersorneKarneranik
ajornartorsiutåinigdlo sangmissaKar-
nermut KanoK nutaråungitsigissoK so-
KutigissaKartigissordlo.
inåpavse JuntåK KinerKuvdlugo a-
ngutaungmat nåpertuivdluarnernaik
pingårtitsissoK tatigissagssauvdluar-
tordlo.
inåpavse JuntåK KinerKuvdlugo a-
ngutaungmat issertuarane isumaminik
ersserKigsumik sarKumiussissartoK er-
Kortussorissaminigdlo kigdlinga tikit-
dlugo igdlersuissartoK.
inåpavse JuntåK KinerKuvdlugo nu-
navta tamarme iluaKutiginerussagssa
anguniardlugo sulerusussuseKartoK
sulisinåussuseKartordlo nalunginavko.
uvdloK Kinersivik nagdlerpat erKai-
magiuk Jonathan Motzfeldt!
Moses Olsen,
København.
Kinersinerme
inatsisit
sinerissame amerdlagunaKissugut
påsisimavdluarunångisarput tåssa Ki-
nersinerup ingerdlåneKarnigsså. sor-
dluna Kinersinerup inatsisai penotssu-
tailo Kinersissartunut sarKumititåu-
sagaluit, imalunit inine silardlerne
agdlagarsivingne nivingarneKardlutik-
uvanga isumaliorKutigissartagara
tåssa neriusassugut Kinersinigssame
tugdligssame tåuko ersserKigsumik
sarKumitineKarumårtut.
tamåna isumalioncutigssissutigår3
landsrådip nutåmik ilaussortagssainut
su j uligtaissugssamutdlo nutågssamut,
neriugdlunga påsitineKarumårtugut.
Kinersivdluarnigssamik kigsåussiv-
dlunga.
Johan B. Jensen,
K’agssimiut.
8