Atuagagdliutit

Ukioqatigiit

Atuagagdliutit - 28.09.1967, Qupperneq 15

Atuagagdliutit - 28.09.1967, Qupperneq 15
i ilt««* Det største i Grønland indregistre- rede skib, M/S „Anne Søbye“, er kom- met til sin hjemby Godthåb. Skibet er På 560 tons dødvægt, og var oprin- deligt coaster, hjemmehørende i Ha- derslev, men blev ombygget i Saxkø- bing til at hente sand og singels fra havets bund. Det er også udstyret med en ti tons bom og kan således trans- portere tungt materiel og gods. Skibet kan pumpe sin last af sand f. eks. til sandsiloer og områder, der skal fyldes op med sand, men benytter en grab, når det losses sand til lastbiler. Med ombygning har „Anne Søbye“, der har syv mands besætning, heraf tre grøn- lændere, kostet 2,3 mili. kr., oplyser ejeren og kaptajnen Bent Knudsen. Kalåtdlit-nunåta umiarssuaisa ang- nerssåt M/S „Anne Søbye“ igdloxar- fingminut Nungmut pivoK. umiarssuax 560 tons dødvægteKarpoK, niuvfagiu- iaugaluardlune Haderslevimituvdlune, Saxkøbingimile sanarxingnexarsima- vox siorartautingordlune ujarårartau- tingordlunilo. bomia titonsinik kivit- sisinauvoK, taimaingmatdlo umiar- ssuax atortunik pigissanigdlo oximait- sunik agssartutitut atornexarsinau- vortaox. siorxat usit umiarssuarmit pumperdlugit niorarnexarsinåuput sordlo siorausivigssuarnut nunaminer- nutdlo siorxanik imigagssanut; last- bilitdle atordlugit niorainerme kråbe atornexartarpox. „Anne Søbye“ arfi- nex-mardlungnik inugtaxartox, tåuko ilait pingasut kalåliuput, sanarxingne- xarnine ilångutdlugo 2,3 miil. kr-nik akexarsimassox pigingnigtua nålagålo Bent Knudsen nalunaerpox. Atuagagdliutit radiolo kalatdlit enersarnigssånut avmUngortipai Kristoffer Lynge-ugaluamik eritainiut 1947-me aussax tamåt ukiardlo ta- måt Kitåta sineriå xavånga Augpilag- tumit avunga Kuvdlorssuarmut angat- dlavigerérdlugo Nungmut uterama Kristoffer Lyngep nålagkiutå sujug- dlex tåssa: — takussatit agdlauseriniåkit. siu- tivit tusåssait issivitdlo takussait xa- pok isumaxarfigigitit Atuagagdliutit atuartuinut atuagagssiariniåkit. sapiu- tisångilatit, ajukutisångilatit. agdlaut atordlugo erssersitatit inuit åssigingit- sut åma åssigingitsunik isumaxarfigi- ssarumårpait. ilaisa imaxa narrauti- giumårpait, ilaisa alutorisavait. xanox åssigingitsumik isumaxarfigiumårne- rait nangålissutigisångilat. nangminex takussangnik tusåssangnigdlo påsing- ningnerit xanox itox ilumortumik sar- Kumiuniartåsavat. tåssa taimåiput avisiliortutut ilini- artungorxåkasiuvdlunga nålagkama uvavnut perxussutå oxåussutailo. taimanikut 20-inarnik ukioxarpu- Pga. Atuagagdliutine Kalåtdlit-nunå- talo radioane iliniartungusagama Kri- stoffer Lyngep Kitå tamékerdlugo a- Pgatdlavigiterxårpå. nakorsat mar- bluk taimanikut nunavtine perxing- Pigssåkut pissutsit xanox ineral påsi- Piardlugo angalatitåuput. påsissatik takussatigdlo Kalåtdlit-nunåt pivdlu- go isumalioxatigigsitaliarssuarnut na- lunaerutexautigssarait. Grønlandspos- ten-ip årxigssuissualo Kjeld Rask Therkilsen nakorsanut tåukununga o- Kalugtigssarsiaritisimavånga. suliagssax mersernaraluåssusia, seminåria taima ximarxåjutigalugo. tsumagssarsiagdle isumatoxaox. sine- Dagssuavtine inuit nåpisavåka. igdlo- Karfingne nunaxarfingnilo pissutsit takusavaka. —• avisiliortunex uvavtinut kalåt- blinut nutårdluinauvox, takussaxar- dluarsimanigssax pingårtuvox. atorfik ajukunermut inigssaxångilax. issitit siutititdlo atordluarniarigit. autdlaleravta Kristoffer Lyngep tai- Paa inuvdluarxuvånga. ☆ ^katitdlugit ukiune pingasungitsuni- lunit Atuagagdliutine radiomilo sule- Katigåra, iliniarfigalugo. nangminex i- sumane tungavexartut påsigångamigit issertuarane sarxumiutarpai, agdlau- seralugit radiukutdlunit anitdlugit. a- tuagagssiax radiulo årxigssuissuvfigi- ssane ama atorpai inuit avdlat tåuku- natigut periarfigssalerdlugit isuma- mingnik anitsinigssånut. kalålexatime exérsarnexarnigssånut avxutingortipai. nangminex issine siutinilo atordlu- arsimagamigit avisiliortugssatut ilini- artuminut sujugdlermut tåukuninga atordluainigssamik inåssutexarnera tupingnångilax, tåukunaningmat atua- gagssiame radiomilo sarxumexissumik sulissup tungavigssarpiå — tusagag- ssaxartitsinarane amale isumaliutig- ssisinåussusexardlune sulisinåusagune pingitsorsinåungiså. ☆ inusoxissunga aperxutinik angner- tunik oxaloxatigissarpånga. isumåka mérarpalugtarunaxissut nikagssaer- palungnermik malugitingisåinarpånga. misigissusexalersitarpånga inusugtup isumå åma nautsorssutigissagssaussox — xanordlunit sule itikagtigigaluaru- ne sugssaringitsutut sanerxutinarnia- g'agssåungitsox. avisiliortutut årxigssuissututdlo su- linermine sujunertå tåssa isumagtor- sainigssax. nalimine kalålexatime a- kornåne ilisimagtorsarsimanerpåt ila- gingmåne ilisimassane tukuvdlune A- tuagagdliutitigut radiukutdlo avguåu- pai. ☆ nuna inuilo sulissusimaxissane na- jornagit Kristoffer Lynge toxuvox. nunamine tåussumalo inuisa akornå- ne sarxumilårdluarsimaxalune ine tåukunånga ungasexissox torxuvigå — kisimitdlune, issiginexarane naggåmik anersårpox. naggåmigdle anersårnera anersåva- ta naggatigingilå. Kristoffer Lyngep anersåva Kalåtdlit-nunåne toxungi- lax. nutångorsarusugtut anersåvåne i- ngerdlarxigtuåsaox. kalatdlit Kristof- fer Lyngetut itut nunarput sujumut kåmissartuésavåt — issertuaitsumik, nangangitsumik, ilungersorungnåisé- ngitsumik tuniutdlutik sulinermikut. kalåtdlit atarxinartut Kristoffer Ly- nge ilagåt. UvdloriånguaK Kristiansen autdlainiarnermut aulisarnermutdlo akuerssissutit oKatdlisaungåtsiartut nunavta ministerexarfiata landsråde ilalersimavå sujunersutexarmat aut- dlainiarnigssamut aulisarnigssamutdlo akuerssissumut akiliutaussartox 20 kr-nit 50 kr-nut xagfangnexarxuv- dlugo. takornariat pissutigalugit mini- sterexarfik akuerssisinausimångilax landsråde inåssutexaraluarmat aut- dlainiarnigssamut aulisarnigssamut- dlo akuerinexartartugssat sivikinerpå- mik xåumatine arfinilingne nunavti- nérérsimassåsassut åmalo autdlaini- arnermik ilisimassaxalårisassut. Niels Holmip ministerexarfik isuma- xatiginerarpå, isumaxarame xåumati- ne arfinilingne nunavtine najugaxa- vingnigssamik piumassarinexartup ta- kornariartitsinex aserusagå. ersserxig- sarpå takornariat amerdlanerpåt su- kisaersautigalugo aulisarniardlutik autdlainiarnermut aulisarnermutdlo akuerssissut pisiarissaråt. takornariat akuerssissumik erxar- tornexartumik tuninexartarnigssånut Peter Heilmann ånilångatexångilax takornariat amerdlanerit aussaunera- ne nunavtinitarmata tingmissat amer- dlanerpåt erxigsisimatitaunerisa na- låne. Karl Skouip tupigusutiginerarpå landsråde piumassaxarsinaungmat danskit kalåtdlitdlo åssigingitsumik pinexarnigssånik, inugtaoxatigit tåu- ko naligigsitaunigssanik måne taimak oxatdlisexartigaluta. Jørgen Olsenip sujorna tamatuma oxatdlisiginexarnera pissutiginexartut ilait oxautigerxigpai. autdlaisit pexu- tigssatdlo nålagauvfingmit taplssute- xarfigalugit nunavtine niorxutigine- xarput kalåtdlit ikiorniardlugit. takor- nartatdle aulisartorpagssue aussat ta- maisa autdlaisinik pexutigssanigdlo ingassavingmik pisiortortarput. tai- mailiornikut nålagauvfiup tapissutai atulugsinarnexartarput. danskerpag- ssuit maunga pissut åma autdlaisinik pisiortortarput, nauk tamåkuninga på- ssussinex påsisimångikaluardlugo. å- ma erxigsisimatitsinerme maleruagag- ssarpagssuit iliniarxårtariaxarput. Niels Holm isumaxarpox nålagauv- fiup tapissutainik atulugsinainermik tainexartox unigtinexarsinaussox aut- dlaisinik pexutigssanigdlo pisissugssat inuit arxisa agdlagtorsimavfiånit pi- ssumik ugpernarséumik takutitsissa- lerpata. agdlagartåkut tåssuna takune- xarsinåusaox xåumatine arfinilingne aulajangersimassumik Kalåtdlit-nu- navtine najugaxarsimanex. Peter Heilmannip tikuarpå atorfig- dlit autdlartitatdlo axumikut ikutaga- lingnik angatdlatigdlit nangminerssor- dlutik inutigssarsiortunut unangmig- dlertorujugssuångortut. tåuko pissatik inungnit amerdlasunit nerivfiussartu- Nuk OKalugfig- tåsassoK 300-nik igsiavexartugssamik 100- nutdlo inigssalingmik ilagingnut katerssutarfilingmik. atorxårtine- Kåsagunartox Hans Egedep nunav- tinut tikineranit ukiut 250-ingor- nigssåt erxordlugo. Nungme OKalugfigtårnigssamik pi- lerssårutit måna ima ingerdlåneKarér- simatigaut ilagingnut sivnissut suju- ncrsuteKarsimavdlutik oxalugfigssap sume inigssineKarnigssånik arKigssu- neKarnigssånigdlo. ilagingnut sivni- ssut sujunersutåt ingerdlatericingne- KarsimavoK ilagigtigut ministereKar- fingmit nunavtinut ministereicarfing- mut, KinutigineKarsimavdlune ona- lugfigssaK pivdlugo sujunersuteKar- nigssaK. isumaliorxutiginexarpox oxalugfig- ssax sananexåsassox måna ilivexar- fiussup xulåne xagtunerme. måna ili- vexarfiussox xanigtukut atorungnaer- tugssaungmat ilivexarfik oxalugfigdlo nutåx ingmingnut ungasiaraluarput, oxalugfigssavdle inigssinera pitsao- xaox, igdloxarfiup nutårtåta inugpag- ssuaxalersup erxånguanitdlune. ilagit sivnissuisa kigsautigisimavåt oxalugfik igsiavigssaxåsassox 300-nik, ilagingnutdlo katerssutarfexåsassox 100-nik igsiavilingmik. tåuko init mar- dlusåput magperångata oxalugfingmut ilångunexarsinåusavdlutik. ilagigtigut ministerexarfiup tamåna akuerisimavå amale akuerisimavdlugo ilagit sivnissuisa kigsautigissåt oxa- lugfigssap napassuliartaxarnigssånik åmalo iluata silatåtalo xalipautexar- nigssånik. pilerssårutiginexarpox Nungme oxa- lugfigssax inernexarsimassox atorxår- tinigsså pisinaorxuvdlugo kingusing- r.erpåmik julip 3-åne 1971, tåssa uv- dlox Hans Egedep nunavtinut tikine- ranit ukiut 250-ingorfiat erxordlugo. sule aulajangernexångilax oxalug- figssax xanox tainexartåsassox, suju- nersutiginexarsimavordle tainexartå- sassox „Hans Egedep oxalugfia". nut sordlo kantinanut nåparsimaving- nutdlo tunissalersimavait. Alibak Josefsenip tikuarpå autdlar- titat tikinardlutigdlo autdlainialertar- tut. tamåko erxigsisimatitsinerme ma- ligtarissagssanik sianigissaxångitdlat, ilait ajunårtarput silap xanox pissusia ilisimånginamiko, ilaitdlo ujardlersit- serujugssuartarput. xåumatine arfinilingne aulajanger- simassumik najugaxarérsimanigssamik piumassamut Elisabeth Johansen a- kerdliuvox. Danmarkime inugtaussut Danmarkimikunik Kalåtdlit-nunavti- nikunigdlunit éssigingmik pinexarta- riaxartutut issigai. inuit tikerdlåt er- xigsisimatitsinermik maleruagagssanik tuninexartarniardlit, uniorxutitsissar- patalo oxartugssautitaxarpugut unig- titsisinaussunik. Karl Skou: — kalålerpagssuputaox erxigsisimatitsinermik maligtarissag- ssanik uniorxutitsissartut. Niels Holmip ersserxigsarpå lands- høvdingexarfik 1964-ime kaujatdlaisi- taxartox — landsrådip inåssutexarne- ragut kommunit tamaisa kajumigsår- dlugit erxigsisimatitsinermik kommu- nime atutut tamaisa naxitångordlugit sarxumersisagait. kajumigsårinex ma- lingnexarsimånginguatsiarpox. Jørgen Olsen: — Danmarkimut pi- guma ingerdlåinardlunga autdlaisisi- sinéungilanga. politinit akuerinexar- xårtariaxarpunga. taimaingmat tama- tumane naligigsitaunigssamik oxa- lungnex atornexarsinåungilax. danskit inussutigssarsiutiginiardlugo maunga pissut agdlåt autdlainiarnigssamut au- lisarnigssamutdlo akuerssissumik maunga pinermingne pissariaxara- luarput. tauva kalåtdlit målaorung- nåisagaluarput. sujuligtaissup sujunersutexarnera- gut oxatdlisigissax erxigsisimatitsinex pivdlugo ingmikut atautsimititanut nangitagssångortinexarpox. atuartut sivisunerussumik aussame f eriaKartalisapat ? mérxat atuartut aussame atuångiv- fexarnerata sivitsornexarnigssånik Jørgen Olsenip sujorna landsrådip a- tautsiminerane sujunersutå måna a- tautsimlnerme erxartornexarxingmat sujuligtaissup kigsautigå atuarfexar- nikut xutdlersaxarfiup åipågumut xa- nox oxausexarnigsså tusarxårdlugo landsråde aulajanginiarumårtox. Jør- gen Olsen tamatumunga isumaxatau- nerarpox. landsrådip atautsimitarnerine sujug- dlerne oxaluserissagssat ingmikortor- tait aperxutitdlo pivdlugit suliausima- ssunik navsuiåume tainexartut ilagåt sujunersut atuarfexarnikut xutdlersa- xarfingmut sarxumiunexarsimassox, xutdlersaxarfigdlo agdlagkatigut na- lunaersimassox aussame atuångivfe- xarnerup tamanut atortumik sivitsor- nexarnigsså akuerinexarsinåungitsox. Marius Abeisen ilåtigut oxarpox uvdlut atuartitsiviussut xanox amer- dlatiginerat aperxutautitariaxångitsox, iliniartitsissut pikorissusiat atuartitsi- nermilo ingerdlatsivdluarnex angussa- xarnermut suniutexarnerussarmata. Nanortagdlip kommuniane upernåkut natserssuarniat kiparångata atuartut ilait autdlarartarput aussame atuå- ngivfik sule autdlartingikaluartox. mérxat atuartut piniarianut ilauvdlu- tik autdlarartarnerat pingårtumik nu- naxarfingne mingnerussune malung- nartarpox, autdlakågångata atuarfit matuinaråine pitsaunerussutut isuma- xarfiginarsissardlune. Lars Chemnitz oxarpox ukiup atuar- fiussup nålernerane mérxat atuaka- tagtartut, mérxatdlo iliniagkamingnik iluamik pigssarsinex saperångata ili- niartitsissut sulinerat maungåinartar- pox. aussame atuångivfiussartox sivit- sornexarsinåungigpat autdlartitarnera sujuartitariaxarnerarpå upernåkut se- xinerajungnerungmat. Jørgen Olsenip Marius Abelsenivdlo aussame atuångivfik sivitsornexåsaga- luarpat iliniartitsissut kursusexarti- nexartarnigssåt inåssutigåt. nunavta ministerexarfiata Norge, Sverige, Finland, Island Savaling- miutdlo aperxutexarfigisimavai. Is- landimit akissume tainexartut ilagåt sule månamut Islandime atuartut ilait xåumatinit pingasunit arfinigdlit ti- kitdlugit aussaunerane atuångivfexar- tartut. atuarfexarnikut xutdlersaxar- fiup taisimangmago piniartoxarfingne avangnardliussune åmalo nunap ku- jatå’tungåne savautexarfiussune inu- tigssarsiutit ingmikut ftut pivdlugit atuångivfexarnermut tungassunik ing- mikut itunik årxigssussanik atulersit- sisinaunigssax sianiginiarnexarumår- tox ilimanarsinauvox nunavtine mér- xat atuartut ilaisa aussaunerane atuå- ngivfexartarnerat sivitsornexarsinau- jumårtox, Jørgen Olsen piumassaxa- raluarpox nunavtine ukiup sivisussu- sia tårtarneralo pissutigalugit mérxat aussaunerane atuångivfexartarnerat Islandimingarnit sivisunerussariaxa- raluartox agdlåt. En driftwikker, raffineret oa hurtig familievogn med fremrageode kore. egenskaber . Økonomisk motor på 843 cc, der udvikler 42 HJC (SAE) . Godt udsyn I alle retninger . Kom- fortable separate forsæder og ned- kl appel igt bogsasd ©ryglæn . Emi- nente bremser . 12 mdr./15000 km fobrtksgarantl . Dobbelt rustbeskyttet. Leveret Godthåb kr. 7.800,- KOM IND 00 PRØV DIN Flere modeller på lager og der bliver stort reservedelslager i Godthåb. ENEFORHANDLER FOR GRØNLAND I S ARCTIC ENTERPRISE A. Bolvinkel, Jemtelandsgade 1, København S, Telegram-adresse: Enterarctic.

x

Atuagagdliutit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.