Atuagagdliutit - 28.09.1967, Side 28

MÉRARTAVTINU
nunatårssuarminermit
erKaimassat
kalåtdlit arnat inQsugtut 40 Brøruphus Efterskolerne, Skanderborgip JyllandimTtup, erKånguane ukioK atuartut upern&K Kø-
benhavnime nuånårniartarfigssuaK Tivoli angmarmat sparekassimit Bikubenimit KaerKuneKardlutik Københavnime uvdlune pi-
ngasune tikerårtitausimåput. åssillssap åipåne takuneKarsinauvoK Københavnip Rådhusiane borgmesteriunermit Urban Han-
senimit ilagsineKartut, åipånilo Tivolip angmagaunerane peKataussut. åma Sjællandip avangnåne angalaoruneKarsimåput
Qmassunigdlo katerssugausivigssuarmut takornariartlneKarsimavdlutik.
puissimik pernarnera
ukiutorKame 1932 anorerssuartor-
ssuvok. tamavta nålagkavutdlo sordlo
niuvertukut palasikut radiulerissukut-
dlo ukissunut KaerKussauvugut. angu-
titavut kisimik orniguput ernlnardlo
uterdlutik. nalungilarpume, angner-
mik anorerssuartitdlugo, sordlo ikuat-
dlangneK ajomartorsiutdlunit avdla
pilersinaussartut. taimåitoKartitdlugo
ikiuniartugssat tåukuinåuput. åmalu-
me pissutauvoK angutitavut nang-
mingneK pårissamingnut akissug-
ssaungmata.
åssersutigilara septemberip 8-åne
radioKarfiup igdlorssuå angisorssuaK
ikuatdlangmat. igdlo ikuatdlangmat
OKåinardlanga KasoKaluta akeKångit-
sumik sulerérsimavdluta atilerdluta
radiulerissup nuliata itora OKarfigå:
Jense, KanoK oKåsavit, suna ikuat-
dlangnermut patsisauva? oKarfigissåta
akivå: OKåsaunga: uvivit suliagssaK
nalussane angutinut tamåkuninga su-
lisinaussunut nålagkersutigå. tåssalo
patsiså. uvinime eidsimårpå oKautsi-
mik atautsimigdlunit åkiseKångitsoK.
ukiutorKap unuå Sejerikune unui-
vugut. aKaguane ukiortåme aitsåt ig-
dluvtinut apupugut.
erKaimanerdlungikuvko 1933-p au-
ssaunerane umiarssuaKangajalersugut
umiarssuåraK KivioK Knud Rasmus-
senip angatdlatigisså tikipoK. uvdloK
nuåneKaoK. uvangalo ilimagfngisavnik
pileriarpåka tauvauko pissortavut nu-
liaitdlo niuvfiortine ilagalugit isilersut.
uvangagssivdlungåsit isumaliuinarpu-
nga kåkåk tusardluarsimagunaramisi-
gut, sunauvfame sule aninane itigari-
arnialerame. nerrivik piarérsarpara
sunauvfame åma nuånårutigssaniåsit
tåuna takujumårå.
tupigigaluarpara uvavtinut iserxår-
mat ukununga nålagkavtlnut plnane.
iserdlune ilagsivdlungalo OKarpoK: ka-
låliugama ilivslnut iserKårpunga. tai-
manikut ukissortavut autdlarKåmer-
put, OKariaKarpungame inuit taKussa-
mingnik Kimatsivigingmatigut sivner-
ssuarmingnik uvagutdlo ingmikut pa-
jungneicardluta. nerrivik peKarpoic.
tauva KununguaK oKalugiautigalune
maungnarnine sinerissamilo angalani-
ne OKauseKautigå OKautsinilo nålera-
migit kivfaK nålagarssuarne sulissu-
ssok radioKarfingme OKalugfingmilo
namaginartumik suleKataussoK taivå.
åiparit kigsauteKarfigai ingminut per-
Kuvdlugit Ivnånganermut ingerdlar-
Kuvdlugit tåvane niuvertumut ikior-
tigssatut. OKarpordlo nangmineK ki-
mitdlunit itigartineKarneK ajordlune.
oKarfigissåmiåsit nåkåinavigpoK. åju-
kulo nålagai tamarmik nerrivingmi-
put, OKalugtordlo nikorfavoK. sanileri-
gamingalo OKalulerame nikuitfpånga,
ilame igtungårama. isumaliuminarpu-
nga autdlarusungnanga Sisimiunut
uternigssara piumaneruvdlugo. oKalo-
rérame ingipoK puiaussardlo simérpå
OKauseKatigalugo nålagai sågpai kiv-
fartåne taimåitumik nerrivingmioKar-
mat ilimasugdlune åma iserfigssane
taimåitunik nerrivingmioKåsassut. si-
migå tåssauvoK sjampånia, tåssauvor-
dlume ukissut nålagåta autdlartugsså-
ngoramik inuvdluarKUSsutå Kujavdlu-
ne ajomartorsiutimingnik ikiortarsi-
magavtik.
tåssame atissarpagssuit nåmagingi-
sait inuit amerdlåssusiat nautsorssuti-
ginardlugo portuneKarsimåput. ulapi-
naKaoK. taimane kia ikiorsimanerpå-
nga ånoråminemut taima pikordlug-
tigissunga.
tauvalo avdlatut iliorneK sapilerpu-
nga kisiåne anisinagit påsisitsisavdlu-
nga. nikuipunga oKardlungalo: utor-
Katserpunga OKésagama. åipagssånik
ornigkumångisavnut autdlarumångila-
nga anorimitdlo tamanut tencagkatut
iliorsinaunanga. mardlungnik Kitoma-
Karpugut ukiordlo atausinaK månipu-
gut. uvanga någgårpunga. tåssalo aki-
ESBJERG MUSIK IMPORT
TORVEGADE t . ESBJERG
ssutiga. tauvalo Kunungup påsitikav-
ne Kutsavigånga.
uvdloK unuardlo nagdliutorsiorput-
gut. åmame umiarssuåraK åsavna
Onartume niuvertoKarfiup åipåne ki-
sarsimavoK sikut pivdlugit pulaniå-
nginame. niuvertoKarfiup pujortulérå
ikårtautigåt. aitsåt uvdlup åipagsså
unugkiartulersoK autdlariartortipåt
niuvertup itumalo. tauvalo uterput
nuånårdlutik åmame siningniktingina-
mik, nagsataråtdlo nånup neKå nag-
siussåt.
nålagaisalo ilåt kisime sulivdlune
umatdliuleraluartoK sule autdlariarto-
ratik Kunungup oitarfigå: måninivne
kiavdlunit nålagkersinåungilånga.
kivfaK autdlariartoKatigisavara niu-
vertordlo, nulia piumagpat tigoriåi-
naugaluarpara, ivdlit nuånårniarit su-
livdlutitdlo. sunauvfale unuk ånilår-
narumårtoK. ltorput sulissugssåungi-
name tikitdlunilo sinilerpoK. nukag-
piarKat silamltut merssugkerdlunga
nåmagsiuteKigavkit anivunga mérKat
ornigdlugit ernlnaK iserKuvdlugit atu-
agkererKuvdlugitdlo. radiulerissukut
ernlnguat ilagigåt Kitornatuåt, ilagiu-
åinaramikume. OKarfigeriaravtik iser-
put, tåuna avdlamik ilaKardlune sule
anértoK. sivitsungitsoK nipe tusarpa-
ra agsut ånilårnartOK tåssalume aitså-
ngungmat sarssukåtigut takuvdlugo
tåuna radiulerissoK kisime sulissoK.
Kitornåka OKarfigåka: imaKa issitoKar-
poK. aneriatdlarama tatdline Kulerai
nivdliassoK atera taigordlugo. påsiva-
ralo ernlnguat Kristiåt nåkarsimassoK
arnénguata pigsigfigisimagaluardlugo
KaKissoK, tåssalume aKaguane umiar-
ssuaK pajugtoK tikisassoK, uvdloK ing-
mikortitagarput. tåuna angnerussumik
erKartusångilara. — umiarssuaK ti-
kingmat arnénguata avalautisangma-
go igdlerfigssånut ikineKåsangmat ig-
dlerfigsså umiarssup inuinit suliarine-
KarpoK. OKalugfingme nålagiuserine-
KarpoK. arnåtalo avalåupå aitsåt åipå-
guane tikitdlune. kisamiluåsit uver-
ssuakaså tåssa Karl Dahl uvavtinut
tungiugagssångordlugo.
tåssame tagpavanikavta toKussorta-
råvut tåuna issitunguaK piniartordlo
utorKångortoK nåpåuminik toKussute-
KartoK.
Katrine Berthelsen,
Mathiassensvej 207, A, Sisimiut.
j Penneven søges
niviarsiarKamik 14-nik ukiulingmik
agdlagfigissartagagssarsiorpunga.
Peter Danielsen,
Majavej 367 B, Julianehåb.
Jeg er en pige fra Danmark. Jeg er
14 år og vil gerne skrive med drenge
og piger fra Grønland. Jeg vil gerne
have foto i første brev, men alle breve
besvares. Min adresse:
Annie Thygesen,
Landevej 8, Lemvig — Danmark.
I am asking your help in getting a
pen-friend in Greenland who can vrite
me in English. I have never had a
friend in Greenland. I’m interested in
your country and would like to know
more about it.
About myself: X’m a 39 year old
housewife and registered graduate
nurse, 2 children. The giri is 13 years
old, boy 10 years old. Besides corre-
sponding my favorite interests include
music, reading, any good literature
and poetry, embroidery, baking good
desserts and house plants. I collect
post cards and small doils of all coun-
tries.
I will be so very happy if some one
in Greenland will write to me.
Sincerely,
Mrs. Vade Knight, Box 52,
Jal, New Mexico 88252, U.S.A.
uvdlut ilåne uvdlåkut sisamat er-
Kåne aulisariardluta autdlarpugut.
KatsungassorujugssuvoK. kujåmut ikeK
nuivdlugo kigaitsumik ingerdlavugut
— puissimik ilimasungnermit. soKå-
ngingmatdle aulisarfigssavtinut aut-
dlåinarpugut.
aulisaraluaravta soKångingmat ar-
dlavut puissiniåsasoralugit aperalugit
puissiniarumariarmata avåmut aut-
dlarpugut. ingerdlavdluta ilavt" misse
takungmago ornigkaluarparj ar-
Karmatdle tåkuterKingingmaL .o av-
diamut sågpugut. taimaitdluta natsiaK
takuvarput. ilavta tingmiarsiumik pe-
riaraluarpå tungåinardlugule. puer-
Kingmat periaramiuk erKorpå.
tauva OKarpoK uvanga piniarniar-
Kuvdlungå, tauva pujortuléncap sujua-
nukarpunga. puisse åtåjugunartoK
puingmat natsiårartoK aggerpoK oxar-
dlunilo nangmineK pissariniåsavdlugo,
angivatdlåKingmångoK. avdlatut ajor-
naKingmat angerpara. åtåK avdla åma
takuvarput natsiardlo Kimåsimagu-
nardlune sikup itsineranitOK åtåK si-
kup avatå’tungånltdlune. åtårniartup
Kaerxungmanga mardluvdluta pinia-
lerpavut. åiparma åtåK uvanga natsia-
raK piniarpavut.
sikup itsineranitOK natsiaraK umiut-
dlugo serKorama niverpunga, tupang-
nermit. ilarput OKarpoK autdlaigiga.
tåmaivarputdle. åtåK kitå’tungivtigut
puingmat orningniardlugo arKarpoK.
ujardlugo avdla puivoK. åma puisse
avdla ugssugunartOK puivoK. takorKi-
nginavtigik uvanga autdlaigaluartara
ujardlugo uterfigårput. uterdluta ila-
vut takuniagaKalerput, uvanga sikuat-
siausorissaraluavnik.
ornigkavtigo pinialerparput puisseK-
una. nigsik tigoriardlugo nigseriarpa-
ra, nigsinerdliordlugo. ilavta nigsipå.
ilavta pingmånga: — tåssa puissiputit,
nunulerpunga igdlariartardlungalo, ki-
sa Kuvdlililerpunga. ilarput OKarpoK
Kialersunga. akivara: — Kiångilanga,
igdlarnermit-una Kuvdlilissunga.
tauva avåmut, avangnamut autdlar-
pugut. natseK puigaluartoK takorKi-
ngilarput. åma natserssuaK puivoK.
ardlaleriardlune periartaraluarpå. ilå-
ne sikut erKortarpai, ilånilo sunauvfa
patrone imaerérnikoK ilångutdlugo i-
miusimagamiuk pusigaricajarpoK, tug-
dlianigdlo serKorame nivingajagdlune.
pinga jorput ilagalugo nununaKaoK.
natserssuaK tåmaivarput. tauva åtåK
sikup itsineranitOK takugavtigo nat-
serssuarniaraluartup pissarå.
Hans Bech Petrussen, 13 år,
NarssaK kujatdleK,
pr. Nanortalik.
Polle sidder oppe i æbletræet
og råber ned: „Kom Sorte Tom,
så skal du få et dejligt stort
æble. Jeg kaster det ned til dig"!
Polle orpingme ipilinik paor-
nanartartume igsiavoK åmutdlo
suaordlune: „Sorte Tom, Kainia-
rit ipilerujugssuarmik mamar-
tumik tunisavagit. åmut nalu-
savara!"
Sorte Tom svarer ikke. „Hvor
er du henne", råber Polle. Der
er stadig ingen, der svarer.
Sorte Tom akingilau. „sumi-
pit," Polle suaorpoic. sulile aki-
ssoKdngilaK.
„Hør, Pylle, har du ikke set
Sorte Tom? Jeg kan ikke finde
ham"! Det har Pylle ikke.
„Pylle, Sorte Tom takungili-
uk? naninek saperpara!" Pylliv-
dle takusimångilå.
Hvor mon Sorte Tom er blevet
af. Pylle og Polle kan slet ikke
se ham nogen steder. De råber
og kalder på ham, men han sva-
rer ikke.
Sorte Tom sumut-una pisima-
ssok. Pyllip Pollivdlo ujaraluar-
påt nanisinaunagule. suaortara-
luarpåt, akingilardle.
1 i\V' i'i.tfy
-V *(A„.
„Måske har han gemt sig der-
henne i busken"! siger Pylle.
„imaKauna ikunga orpigkat a-
kornånut torKorsimassoK?" Pyl-
le OKarpoK.
Nej, der er Sorte Tom ikke.
Sorte Tomile tåssaningilaK.
„Han er måske kravlet ind i
dette her hul", siger Polle.
„imaKauna iterssamut unga
pulasimassoK," Polle OKarpoK.
Uh, hvor er der mørkt. „Er du
løbet her ind, Sorte Tom", råber
Polle.
arrå, kåkak tångårame. „Sor-
te Tom, månipit?" Polle suaor-
POK.
FERD’NAND
<s
Negative ud-
gifter
<S
asule akigssaiautit
28