Atuagagdliutit - 19.12.1967, Blaðsíða 17

Agpat 1967-ime aussåkut. igdlo tugdlex sungårtoK tåssa fmiorfik. Kutdliuvdlune erssIpoK oKalugfik augpalårtumik Kalipautilik, kangerdliumaninguamipordlo KuerssuaK
ujarKanik sanåK. eKaloKarfik kangerdlunguamipoK K’åKarssup atåne.
Ritenbenk i sommeren 1967. Den gule bygning ved stranden er bryggeriet. Længere oppe ser man den røde kirke. Pakhuset, der er bygget af natursten, ligger ved den
lille vig. Lakseelven findes i en lille bugt ved foden af „Det store fjeld".
Agpat nunåt - mérauvfiga
----------- agdl. dss.: Jørgen Fleischer ---
■ aussarigterugtorsimavoK unugdlune
seKineK pukilivdlune. kujåmut Kivia-
råine åjuna KéKarssuaK, Kåva å-
mutdlo KorKersimarnge aputitarasår-
tut, åjavnalo KaumanerssuaK neriu-
ssåp Kalipautainik pinersarsimassoK
atdlånrigssup tungånut igdlortutut I-
tOK. kangerdliumaneK KeKertanik pu-
kitsunik ungalussaK Katsorugtorsima-
vok, ilulissat atausiåkåt sume tamåne
sarfarserussårdlutik. issigissaK enrig-
sinaKaoK tåteråt Kardlorpaluat iluli-
ssatdlo kuserpaluat kisimik nipisiag-
ssauvdlutik. Karmarngup erKumitsup
Kilak, nuna imardlo tavdligsimavai a-
ngåkuagkatut. kussanåssuseK misig-
ssauvoK nunamit många pingisorinar-
tOK kigdlormutdlunit ajuinartOK.
KeKertat saniorKuavdlugit ilungmu-
kårpugut kisivta manigtorneruvdluta.
tagpika nunagingnerssame KorsorKing-
me igdlut kajungernarserulordlutik.
tikilerparput Agpat igdloKarfiat, mé-
rauvfiga.
sigssaK nuna igdlut, tåssame avdlå-
ngorsimångitdlat taimågdlåt igdlut a-
serfatdlagsimavdlutik ilaitdlo peKara-
tik. Kanga Agpat inugasårtaKissut ta-
matumunåkut sujumugagssaKångilaK
tikerartunik Kåinanik kaligtunik umi-
atsånigdlo sårugdligsimassunik. ani-
ssoKarsinaraluaKaoK sumigdle nivsag-
patdlagtunguaKångilaK.
nipåissuseK erKumitsoK Kulangisi-
mavoK tamanik. igdlOKarfik erKaima-
ssaKarfioKissoK toKungavoK.
sordlume aliortugaK — misigissan
taimåipoK mérauvfigissaK takoncig-
dlugo, inuile kingorardlugit.
sunauvfale inue amiåkoKaraluarmi-
ut. tåssalo Jåmarse, pissagssanut Ka-
nigtOK Kanga neKitumavfigivdluarta-
garput. Jåmarsiuna erKaimagiga inu-
sugtoK, kivfat aulavdluartortåt. tåssa-
me Jåmarse, pissusia avdlångorsimå-
ngilaK, nauk ukiut 30 asule Kångiusi-
mångikaluartut. Jåmarsimiuna inugsi-
arnersoK, tikikuminartoK.
Jåmarsikut sujumoratdlardlugit Ag-
panik takoncingnerma itivdlingaussar-
titsinera KångiutordlusoK. aliortorsori-
nångeKaorme Agpat eKalutsiarssuanik
pujugkamik augpitdlaringmik nerpi-
lingmik oKåtårsendlerdlune. asume
Agpat eKalue kikut tamarmik tåvani-
simassut nersussarigait.
Agpat aliortugåinavingorsimångitsut
misigalugit Kanga pissut umåinarput.
usiuvfame sukorsiuvdlune eKatdlianut
anguartaunigssaK pilerinartaKissoK.
Låse utorKaK, kivfaK soraerneK umi-
atsiånguaKarame, imaKa pårivdluar-
patdlåKingmago pisimanerdlugo er-
dligissamik taissartagkavtinik. uvdlå-
kut Kagssusiarnialersitdlugo taimak a-
lapernaisernartaKissoK, eKaloKarfia-
me Kanigtungugame ipungmik akune-
rup KerKa sivningårtariaKånginame a-
nguartauvdlune uverinardluinartuga-
me pingårtumik aussaringme Katsu-
ngassorssuarme. tåssalo nalunago a-
kigssarsiagssaK sukuaratsiarssuaK,
taimanikume sukuancat uvdluinarsiu-
tåungitdluinaratdlarmata.
igdlut Kimåinagkat Kimerdlulerdlu-
git erKaissagssat puilåinalivigput. å-
juna niuvertup igdlorssuarssua, mana
mérKat atuartut asiarfigissalersima-
ssåt. tåssa mérauvdlune kajungernar-
torssuaK, nalunago niuvertukut pilig-
ssuit. NicolaisenivmigOK nulia Ameri-
kame erKardleKarame pisorssuarnik.
ukiagssåkut umiarssuit tikikångata
karserpagssuit niuvertukut nautsivig-
ssuisa iluånut iliorKartarait, tåssagoK
Amerikamit nagsiussarsiait. méraisa
pinguaKatiginigssåt suna pilerinartoK
taima agtigissarnerpa, tåssalume Ka-
neK agtorneKångitsusanane.
niuvertukut mérait Jan, Leif Mona-
lo pinguaKatiginiutdlugit pilerngutika-
sigtaraugut, ilagkuminaKingmatame
Kavdlunåtut iliniarfigilugtaravtigik,
måssa åma kalåtdlisut pikorigkaluaKi-
ssut, taimanime Kavdlunåncat kalåt-
dlisut OKautsivut inungutsimingne pi-
gissamigtut sungiutaratdlarmatigik.
pingårnerussordle tåssa sumik ardla-
nik isumagssorneKarnigssånguaK ku-
låkértaravtigo. tamåko takujuisat tu-
såmångisatdlunit kukarnåt vitaminit-
dlo piuminakasitdlåraut. påsinerme a-
jornaKaoK niuvertup méraisa nav-
suiåukångatigut anånamigoK OKalug-
lukåtik vitaminit seKerngup ilamini-
nguanik perKingnartumik imaKartut.
iiame Kavdlunårssuit isumatorssuit!
Nicolaisenip nulia uvavtine ménca-
ne KutsavigissagssaoKaoK, påmingna-
kujugtaraluartugut isumagssortuar-
matigut. ajungitsugssivdlune mérca-
nut pissusia avdlångujuitsuvoK ilalår-
nerinauvdlune. — åmamiuna erinar-
ssut KavdlunåtoK „Der bor en bager"
ilikaravtigo. avdlaussugune niuvertup
nuliata Katsutåsagaluaråtigut uvdlor-
mut ardlaleriardluta igavfiup igalåvi-
sa silatåne erinarssulinguarångavta
Kavdlunåtut erinarssut tåuna nalungi-
satuånguarput atordlugo, nauk erina-
gigpiarnata. silatangiaissordlumigoK
ilaginarneKåsanane! erKaimassagsså-
taoK ilagåt inuvigsiorångavta niuver-
lukunut pajugtaravta titorfingmut
kavfit sikatat, sukumerngit kågitdlo
kitat mardluk. åssuardluta iserångav-
ta eKitaissaraugut uvdlorsiornerput
påsitiniardlugo, susupagineKartångila-
gutdlume. niuvertukunit tunissutisia-
rissaråvut atissagssat pingussatdlo
mérauvdlune pilerinartut.
taimane manåkutut alikutagssaKå-
ngikatdlarmat alutornartut ilagissar-
pait niuvertukut umassutait. nautsi-
viup ilåne ingmikut ungalussamik ine-
Karamik issigingnårdlugit Katsutag-
ssaussaringitdlat, arrå måko nerdle-
rit KaKortorssuit puatdlarmut erKU-
ssuatik uniardlugit uvåssorssuvdlutik
autdlarångamik, tåssalo ivigkanik ne-
riungnaertugssaunatik. aussamilo su-
kuarangnangniutivta ilagissarpåt u-
massutit nerissagsséinik ivigartarner-
ssuaK. tåuna savaussakasik Kuianar-
tut ilagåt, tamanitdle erKumineK tåssa
KingaligssuaK, kalkun, tingmiarssuaK
ardlivfigssaKångitsoK, kamagsårdlugo
nuåneKateKångitsoK. kamagkångame
Kingarssua ningikångame éK, sulug-
ssuanilume papigssuanilo tikortikå-
ngamigit, nunamut agtutarnere Kanga
ujugssuatdlagtånguarsse!
niuvertup nulia inutigerugtordluti-
go uvia Kingasårdlugo Kimarråtauti-
gissarparput, OKalualugfigissarmatigut
makusimagavtigo. niuvertormiuna å-
ma sukangariartåinartOK, amårtunik
tåssa aulakortunik takorusungivigsoK.
niuvertoK amårtussarfigilinguarårput,
nalunginavtigo imiagssaiånguåsångi-
lcåtigut, niuvertuvme amårtut taku-
ssane tamaisa imiagssaiartarmagit.
agpamiut imiutdlarKigsuput, suliari-
nigsså pissaritsumik ilikarsimagami-
ko. manåkutut imigagssat imiårKatdlo
kigdleKångitsumik pisiagsséungitdlat.
ukiumut atausiardlune tamåkuninga
takussoKartarpoK, tåssa „Kinutit", ag-
dlagtitat, tikikångata. taimaingmat i-
miagssat sungarnitsugssatdlo kisimik
pisiagssaussut tasisiniarneKardluar-
tarput amame kigdleKarmata. Kåumå-
mut imiagssat kilup éipå avigdlugo
ingassagissagssåungitdlat, pikunartu-
migdle sanavdlugit kuerKigtaKåtår-
dlugitdlo tasisivdluarneKarsinåuput.
pisiniarfik niuvertup igdlorssuata i-
lånlpoK portusunik tungmeraKardlu-
ne. akianlpoK sånavik palasip igdlor-
ssuanut nipingassoK. tåssanipoK imi-
agssanut aserorterussuaK kikut tamar-
mik piat, ingnåtdlagissamik ingerdlå-
ngikaluaKalune aulagsarigsårdlune kå-
vititdlugo umarinardluinartoK. imior-
r.erdlume pissariungårtångilaK ilikar-
simavdlugo. uvdlup KerKarnerme i-
miagssarseriardlune aserortipatdlari-
ardlugit kueraråine, nigdlornera nå-
malerpat KåperneKåsaoK, pugutar-
ssuaK ilua KaKortumik Kåvalo tungu-
jortumik sikagsautilik ulivkårdlugo.
tåssalo imiorfik, nåpartångugajugtoK,
årKatigssiarssuarminermik Kassertu-
mik matusinardlugo kitigardluarneKå-
saoK.
unukut arfinermut soraeråine imi-
orfik kitigåissaerneKåsaoK. ingmaké-
nerungitsumik anersårune nalunartå-
ngilaK tåssa imiaK KalagsimassoK pi-
ssusigssamisut.
nagdliutorsiorneruna agpamiut nuå-
narissavigssuarigåt. atautsikorssuaK i-
miusimariardlutik nuånatilinguara-
raut. tåuko nungutsigpata tåukunu-
nga. avdlaneKartångitdlåme nålagiar-
ssuit. taimane imertut kamangniaku-
jungnermik avdlamigdlunit kussanait-
suliorniarnermik isumaKartångikat-
dlarmata nuånertaKaoK amårtunut a-
kuerKutauvdlune, najorsissume taima
pissaramikik. agpamiut nuånatilinåså-
ngitdlat kisiåniuna erinarssoKåtårtor-
ssuångordlutik, alianåitaKautdlo agpi-
simalerångamikik måko pisorKat:
„Andrearse autdlalermat", „Åsuiuna
inuk pitsagssuaK", „Ungåroruna mani-
sendarame" avdlatdlo agpamiut eri-
narssutait.
inuk amåssajållnåsångilaK kisiåniu-
na agsut mianerssulerdlune. tamar-
mingme nalungilåt niuvertoK amårtu-
nik takorusungivigsoK, Kanordlunit a-
jortugssamik isumaKångitsigigaluar-
pata. amårtoK niuvertumit Kaningar-
neKarune akigssarsiagssarå imiagssai-
agauneK. tåssa kamanaitsoK angisoK
sapingisamigdlo pingitsorniartariaKar-
tCK. agpamiut sianitsunginamik amå-
ssajårtitdlutik igdloKarfiup isuanit i-
suanut ingerdlaniarångamik pavuna
niuvertup igdlorssua tarritdlugo av-
KuteKarput, „amårtut avKutåt“igut.
taimaitdluniåsit aussame, nåparsi-
vingme Kitigtut nåkissagterugtortut
agpamiut nuånersut ilåt „Kommune"
— nauk kommuniutaKångitsoK suna
pivdlugo taima pissaraluarneråt — åi-
paralugo uvavtinukardluta nigdlar-
sautigssånguarsiordluta, pileriaKåvut
tauvauko ingerdlaorssuit tarreralersut
pavuna amårtut avKutåtigut. — uvav-
tinut iserdluta imiorfik magperdlugo
— taimåisagamime Kapugssuardliuna
kisime. „Kommune" imalunit „Komu-
kavsak" tåssane norKaitsagpoK nig-
dlarserusuleKissumik unerdlune. pi-
lerpånga Kapungmik kånimut Katdlu-
sserKuvdlunga. tåuna peréramiuk
kavfisorfik kinganeKarsoralugo misi-
lerKuvå. takånarssuarmiuna, Kularnå-
ngilaK kuerKiussuaK.
imiartorfik KerKa Kångerdlugo Ka-
pungmik kuissisinardlune kavfimik u-
livkåruserpå. ånguna åma pilermioK
arssaiaivit imaKarsoralugit takulår-
Kuvdlugit. ilauna åmåkorssuit. imigag-
ssane arssakunik perKåunago nåkala-
tåtdlarsinardlugo aulaterpå, tåssalo i-
nertoK unerdlugo.
najorseriarame nåmik ajorissagssåu-
nginerarpå åssinganigdlo sanåukuma-
ssuinéngordlunga. sukorsiugama iner-
simassunut inornerujumajungnaerug-
torneK någgårniåssångilanga. najorsi-
galuardlungale nåpéussup tåssångåi-
naK tikingmanga eminaK anissaria-
Karpunga. unalume sila. Agpat avatåt
KatsorugtorsimavoK Kilak isortiar-
ssårdlune. perKingnerussugåine sila-
gigssuaK nuånerdluinåsagaluartOK sor-
dlule uvanga perpiarnanga. taimåitor-
me iluvfagtimigama alutorssautigåra
Jåmarse avatinguavtine kisime Ka-
jauvdlune amissunik naulingniartoK,
tåssalumiåsit någkaluariakasisanane.
Komukavsaup imigagssiå månamut
puigungilara, kingornalume tåssunga
nalerKiuneKarsinaussumik oKåtårser-
Kigsimångilanga. nåmik sukorsinut I-
nersutagssåungilaK.
åjuna imiorfik, KangarssuaK piner-
poK kivfat imiugkamik pisissaratdlar-
mata imiorfiussarsimassoK. soruname
taimatut atugaunera uvagut angume-
rerKajångilarput. méraunivta nalåne
igfiorfiuvoK. atalo sanerKutilerdlugo
alianåitåssusia, Kalardlåmik igfiar-
sungniårssuaK. usiuvfame „timiussiaK"
mamaKissoK, kågeKångikatdlarmat 2
oremutdlo sukut mångertut sutorssu-
aK issigigatdlaravtigik.
imiorfiup silatåta Kissue sagdliliga-
palåt Kalerikutårtunik ikussugkat ag-
lualårpåkalunit. torKaviauna avalag-
sångalårtoK. tamauna sinånut tung-
mardluta sagdliligai tigorKajordlugit
ama tåssa alikutarissartagarput kau-
jatdlarKåniutdlugo.
imiorfik avdlåkutaoK pingåruteKar-
poK. avKuserngup kigdlinganingmat i-
nuit avKusårtugarivdluarpåt timiussi-
arsiniångikaluitdlunit. akungnaitsu-
migdlo inigssineKarsimanera pissutau-
gunarpoK tåssaningmat agdlagarsi-
ssarfik. unulersitdlugo Kilanårnarta-
KaoK tåssunga nivingarneKartarmat
radioavise, Kulåtigut „Grønlands Sty-
relse“mik agdlagartalik. tåssa avativ-
tine silarssuaKarneranik KautussaKar-
Kauterput, taimanikume radioKarto-
KångilaK niuvertukut palasikutdlo er-
Kåisångikåine.
ukiut 30 matuma sujornagut tyskit
nazistit sukasimårugtulerfiata naligå.
tåuna HitlererssuaK, kisitsisågoK 666,
kussagineitångeKaoK årdlugsiortitse-
Kalunilo åma Agpane. KanormigoK pi-
lerssåruteKapilungnerpa? — ugperi-
ssaroruna nungutiniarssarigå! — Hit-
iere OKatdlisaugaluaKissoK mérauniv-
ne imiorfiup silatåne tusagkama tu-
pingnarnerssaråt, tuluit kungiat tunu-
arpatdlangmat, arnaroK pinardlugo! a-
nånane pivdlugo taimailiorsimassug-
pat issorivfigssaKåsångikaluarpoK, si-
larssuarmile kunginit pissaunerssauv-
dlune — arnaK åle sugingisane piv-
dlugo — tunuarnera påsineK ajorna-
Kaoic. tåunaKauna agpamiut amåssa-
jålerångamik erinarssortarput: „Ungå-
roruna maniserKiarame, arnaK piner-
sok pinardlugo!"
imiorfiup kujåmut asern eranipoK
niuvertOKarfiup sujania terKiaussali-
nguair. tåussuma atå kivfat katerssu-
tarfigåt uvdlåkut arfineK pingasungu-
nginerane åma atausingulernerane,
uvdlup KerKarsinardlutik suliartor-
Kingnermingne. ukiume sila KanoK i-
kaluarpatdlunit, persoK pujuinaugalu-
arpatdlunit kivfat tåssane katerssu-
taraut kaperdlangme taggarip atåne.
arfineK pingasunut sujaneK kasug-
pat kivfat suliancågssat tåssa imertar-
neK. Kamussuit nåpartamik usissut u-
niardlugit autdlakasigtaraut taserssu-
armut imertardlutik, asulume åma or-
nitagssåt Kanivigsorane. uvagut su-
korsit uvdlåkut atuånginivtine Kimug-
simik imertardluta nåpitaråvut kiv-
fat uniaussårtut. sungiusimagamikule
ingmingnutdlo ilisarisimaKigamik ni-
katdlungaussarniartångitdlat, Kuia-
nartugssånguaK kisiat ujartugamiko.
kivfat ilåt „JåkorssuaK", umiatsiar-
ssup nålagå, puigorsinåungisama ila-
gåt. inuk tåuna tåssa agpamiut nuå-
neKussuat, KimassoK ilagkuminartoK
pissusia avdlångortugssåungitsoK. Jå-
korssuaruna misiligtagarpagssualik o-
Kalugtuarpagssualigdlo angalatorssu-
game. Jåko OKalualåminik angmaisi-
maortitdlugo avdlamut sangussaria-
KartångilaK, igssortitarpagssuane tipi-
silerångamigit, kisiåniuna Kanordlunit
KungujugssaKångitsigigaluaråine ig-
dlamut sangutinardlugo. Jåko kivfat
atåtagissutut ipåt torKåmavigissardlu-
go utorKartarigamikume. Jåko nulialo
MåkåraK méraussuvtine Kujanarta-
Kaut iseruminartorssugamik, pingår-
tumik upernagssåkut akungnagsivfia-
ne.
Agpanukua åma akungnagsitdlar-
Kigsut. upernagssåkut akungnagsitit-
dlugo ugkat Kerdlulitdlarångamik tå-
ssa Kujanartartut, timiussiamut av-
dlåniutigssat pitsait. taimaingmatdlu-
me nakatarineKartarput. åmauna
ilåne upernagssåkut atuartut ilåt ajo-
(Kup. 19-ime nangisaoK)
17