Atuagagdliutit - 28.05.1970, Blaðsíða 15

Det store havnepakhus med selvbetjeningsbutik — KuerssuarssuaK nangmineK tigoraissarfingmik pisiniarfig
talik.
Pok kommunaline suliagssat nå-
kutiginigssåinut. inutigssarsiutine
motorilerissuneK sagdliutagssarå,
ilånilo akigssarsiagssaraluane
ånaissariaKartarpai kommunalime
suliagssat isumagisinaujumavdlu-
git. tamånale nangmineK Kiniga-
rigamiuk nåmagalugo atorpå. nia-
Kordlutå angneK tåssa nugtertor-
pagssuit igdlugssaKartiniarnigssåt
sulivfigssaKartiniarnigssåtdlo.
— inuit nugtarput igdlugssamik
sulivfigssamigdlo sujumut nor-
KaerKaratik. uvdluvtine taimai-
liorncK ajornaKaoK. nungniaråine
sujugdlermik nugfiginiagkame
kommunalbestyrelse OKaloKatigi-
ssariaKarpoK igdlugssamik suliv-
figssamigdlo. tamåna kikut ta-
marmik påsissariaKarpåt, ouar-
POK.
Julut.
åminik tunissa-
KardluartoK
Kanigtukut åminik akitsorte-
rinerme puissit amé 36.000
tunineKartut, isertinenardlutik
5,1 mili. kr.
sujornatigut KGH ukiumut mar-
dloriardlune åminik akitsorteri-
v.::araluarpoK ukioK månale atau-
siåinardlune akitsorterivdlune tu-
niniaivoK tamånalo pivotc Kanig-
tukut Københavnime. angussari-
neKartutdlo ajungeKaut. åmit piu-
maneKangårmata akitsortigagssat
tamdkerdluinangajagdlutik tuni-
neKarput Kagfariartuinartunik
akiler sineKardlutik. åmit 36.000
tunineKarput 5,1 mili. krunisissu-
tigineKardlutik.
natsit aké kingugdlermik akit-
sorterinermit 9 pct. migssiliordlu-
go Kagfagput. agdlagtut amé su-
jorna ukiékut akitsorterinermit
nikingingajagput natserssuitdlo
amé ama natserssuårKat, Kagfag-
put 20 pct. migssiliordlugo.
akitsortigagssarpagssugatdlar-
titdlugit nunanit amerdlaKissunit
amersiniat aggiåput, pisiortorner-
paussutdlo tåssa franskit, tyskit
kitdlit, tyskit kangigdlit danskit-
dlo.
akitsorterinerup angussaKar-
fiuvdluarnera kinguneKartugssau-
vok piniartut ukioK måna bonusi-
ngåtsiarnigssånik. ukiune agger-
sune amernik niorKusiat amerdli-
ssugssåuput. puissit nunavta er-
Kåne atamåleriartuinåsåput, må-
na sinerissap sårugdlérunera pe-
Katigalugo. piniartutut inutigssar-
siut kingumut KaKitsissugssauvoK.
Julut.
tusåmainarnagit
ilisarilerpaka
Den gamle kirke rives ned — OKalugfitoKaK isaterneKartoK.
dlune. tauvalo takutipå suliniar-
Kålerame såkugisimassane. tåuna
saviminiuvoK tussaussatut issiko-
KarsimagaluartOK, OKarpordlo
tåuna 8 tommit migssåne takissu-
seKaraluartOK månale kåutarner-
mik 2Vs tommit migssiginalersi-
magå agsutdlo erdligissarilersi-
mavdlugo. månale såkorpagssuar-
nik peKalersimavoK atordluaKi-
ssamingnik. åmalo takutipai Kiv-
dlerutit mardluk ingnåtdlagissa-
mik ingerdlatigdlit åssigingitsu-
nik atortulersorsinaussut. tåukulo
akisulårnerarpai, kisiåne OKarpoK
Kåumatine pingasuinarne akigssai
katerssorsimavdlugit. iserdlugit
takuneK ajornångitdlat KanoK su-
liagssaKartigisimassut, takutipailo
imissutit KanoK amerdlatigissut
sule suliagssarigaluardlugit må-
nalo ingerdlatai nuånerdluinar-
put. tåssa skakit inugtagssai ka-
låtdlit umassue éssilivdlugit sa-
nausimassut. igdlue uvkusigssat
igdluilo kigutinit sanåt takuvdlu-
git nuånerdluinartut. isersimatit-
dluta pania sikingavdlune inu-
ssausiane nåkutigiuarpå. saviu-
ssånguaK såkugalugo taimaitdlu-
ne ilångalåsavå. tauva aperiler-
para: issornartuiuko iluarsissar-
pigit? Kungujoriardlunilo anger-
pånga sulianilo nåkutigerKiler-
dlugo. nalunångivigpoK encarsau-
tai agsut suliåta tiguarsimagai. ar-
natdlo taima sulisinaussut nunav-
tine KaKutigortuput.
iliniartitauneK.
Aron Kleist OKalugtuarpoK pani-
ne iliniartisimavdlugo månalo på-
silersimavdlugo inorssautigissa-
lerdlugo. OKarpordlo måna sau-
nernik sangmissaerukatdlåsassoK
ujantanik silissineK Kivdlersai-
nerdlo sangminerulisagamigit, tå-
csalugoK tamåko pivdlugit åma
Dap.markiliagssamårpoK atortug-
ssane tikeriarpata suliarilerniåsa-
gamigit.
imigsiarnisårneK.
sutdliviånérérdluta majuarKung-
matigut inånut iserfigåvut. aju-
ngivigsumik ineKarput tåssanilo
kavfisoKatigåvut. erKumitsulior-
tukut iserdlugit takuneK ajornå-
ngitdlat KanoK ingerdlavdluarti-
gisimassut, igai sanårpagssuarnik
ulivkårpoK, åmalo ilissivik igalå-
lik tåussumalo iluanlput sanåt ku-
ssanardluinartut, ujarKat sølvit-
dlo tupingnåinavigsut, sunauvfa
kalåleK taima pikorigtigilersinau-
vok. tamåkuningalo soKutigissa-
Kartuvdlune nuånaringitsugag-
ssåungitdlat.
åma akimasorssuit isertarput.
akimasorssuit åma pulaortarpå-
nga, åmåtaoK kungerssuåkut pu-
laorpåtigut, Aron Kleist OKarpoK.
kisiåne maunga iserångamik aki-
masorssujungnaertarput tamavta
atausingortaravta, taima oKar-
poK. kalålinguaK erKumitsulior-
toK isersimanivtine suliamik åssi-
nginik Kimerdlortipåtigut. åma
takutipå kungikunut tunissutig-
ssaK uvkusigssamik sanåK mar-
morimik tungaviligaK, tåunalo
akeKarnerarpå 2000 kruninik. er-
KumitsuliortoK OKalugtuarportaoK
sule puissiniartardlune pissaKar-
tardlunilo. enrartorpå K’aKortu-
mut nungneruvdlutik sujugdler-
mik K’uvnerne nunaKarsimaga-
luardlutik. isersimårnerputdlo
kavfisoKatigingnermik ilavdlugo
nuånissåvigsorpugut, taimalo tu-
såmåinarnago ilisarilerpåka.
K. Chemnitz.
magtumik erKortineKångilaK.
Kingmit pivdlugit ilerKorerKussaK
atulerpoK ukiup åipå avigdlugo
KångiutoK. taimane Kingmigdlit
amerdlanerit isumaKatigåt King-
mit pitugsimatineKarnigssåt. på-
sinarsivordle tamåna erKortine-
KångitsoK. Kingmit pitutat neruv-
karneKalerångata pitutåungitsu-
nit upangneKartarput. Ausiangne
kommune Kingminik toKoraissar-
toKångilaK KingmeKarfingne av-
dlanisut ilerKorerKUSsamik atutit-
sissutut. ilerKorerKussap atortine-
Karnigssånut aningaussartutit
ilåinik kommune akiléKataujuma-
galuarpoK, sianigalugule kommu-
nip aningaussaisa atulugsinarne-
Kånginigssåt. tamåna pivdlugo
landshøvdingeKarfik aperineKar-
simavoK akissutigssålo utarKine-
Kardlune.
ukioK Ausiangne atautsiminer-
me fritidsudvalgip åndgssussåne
peKataussut amerdlanerit isuma-
Katigåt piårpatdlårtOK nunavtine
akileråruteKalernigssamut. ersser-
sineKarpoK pivfigssaKartariaKar-
toK akilerårutinik piarérsainig-
ssamut erKussinigssamigdlo nav-
suiainigssamut. Kavsit åma isu-
rnaKarput akilerårutit erKuneKå-
sångitsut sume inungorsimaneK
atorungnaersineKarértinago.
— uvanga nangmineK isuma-
Karpunga — åssigingisitsineK
atortineKåinåsagpat — ajungine-
russoK nunarput ingminut nålag-
kersulerpat Savalingmiunisut,
Hendrik Johansen onarpoK. tai-
mailigpat ånilångatiginago pisi-
naussånguarput nåpertordlugo
ikiunialisagaluarpugut nunavta
piorsagauneranut.
fabrikit tiguneKarnigssåt
taineKarérsutut Ausiangne mar-
dlungnik fabrikeKarpoK, inuitdlo
pilerssårutigåt tåuko tigunigssåt
ingerdlatseKatigingnikut. tamatu-
muna såriarfigssat misigssorne-
Karsimåput ministereKarfigdle
ikiukumarpiarsimångilaK fabrikit
ingerdlatitaunerat pivdlugo påsi-
ssutigssanik. fabrikit pineKartut
angingitdlat, rejenik Kalipaiaiv-
fik aulisagkanigdlo nerpiliorfik.
Ausiangne niorKutigssiorfit 1969-
ime amigartorutikinerpausimåput
KGH-p ingerdlatainit avdlanit,
tåssa 0,4 miil. kr-nik amigartoru-
teKarsimavdlutik.
— KGH itigartitsivingilaK OKar-
toKarpordle KGH-p soKutigivat-
dlångikå niorKutigssiorfit ing-
mingnut akilersinaulårtut tuniu-
ssuinarnigssåt. måna utarKine-
KarpoK påsissutigssanik sukumi-
ssunik tusardlerneKarnigssaK ili-
simasinaujumavdlugo tiguneKåsa-
gunik ingminut akilersinaussumik
ingerdlåneKarsinåusanersut. åmå-
taordle pilerssårutigineKarpoK
niorKutigssiornerup angnertusisi-
neKarnigsså tikågugdlit Kilalug-
katdlo neKait niorKutigssiarissa-
lerdlugitaoK.
Hendrik Johansen suliagssa-
KartaKaoK. kommunaline sulineK
isumagissarå inutigssarsiutime el-
værkime sulinerup nåkutiginera-
ta saniagut. uvdlormut nal. ak. 12
sulivfigissarpai. oKalussiumassut
amerdlaKaut udvalginilo atautsi-
minerpagssuit isumagissagssåu-
put. ilånikut pivfigssaileKissar-
kalåtdlit erKumitsuliortut tuså-
maneKardlualersut ilåt Aron
Kleist panialo Cecilie Kleist pu-
laorpåka martsip 20-åne uvalikut
nalunaeKutaK mardlunlt sisamat
tungånut agsutdlo ilagsineKardlu-
ardlunga, sujornatigut atuarsima-
gavko tusagagssiorniardlune iser-
simassoK ilåtigut iluamik akine-
KarsimångitsoK, uvangåtaoK åni-
långagaluarpunga taimåisasuga-
lugo, sunauvfale ilagsivdluame-
Kåsavdluta.
sutdliviat.
sutdliviat igdluatdlo aperssutigi-
sinardlugit iseriartorfigaka, iser-
figssarputdlo naluleraluardlugo
igalåK angmassoK takuleravko
patdligtorpara tusålerdlugulo su-
jorssualårpalugtoK sordlo Kivdle-
rutip ingerdlarpalårnera, kisalo
igalåkut itsuarpunga takuvdlu-
gitdlo såkorpagssuit igkame nivi-
ngåtitersimassut. Aron Kleistip
takoriardlunga erninaK iserKuvå-
nga matulo parnaersimassoK mag-
perdlugo. tusåmåinarnagitdlo ili-
sarilerpåka angut angingitsoK ku-
ngujulårtumik kalålerpalugtumik
issikulik, igsiavérKamilo siki-
ngavdlune igsiavoK niviarsiå-
nguaK sananiagkane tigumiardlu-
Cecilie Kleist
go igdluanigdlo saviussånguaK Ki-
perutine tigumiardlugo. ilagsinia-
ravnilo magssipoK Kungujugdlu-
nilo ilagsivdlunga, kingumutdlo
suliane suliarerKilerdlugo. ta'.iusi-
nauvara angusissalårtOK arnarpa-
lugtumigdle Kungujulårtumik
issikoKartOK, takuvdlugo suliami-
nut erKuméKissumut autdlussigu-
naKissumik pissuseKarpoK. må-
ssåkorpiardlo suliarå kigut inu-
ssaussiaK erKumitdluinartumik
suliaussoK. tauvalo nerriviussap
Kane takulerpara sanåK erKumit-
dluinartOK. tiguvara Kimerdluler-
dlugulo sujornga nerssutaussoK
takusinauvara, kisiåne kaujat-
dlagtileravko tauva tingmiångor-
poK ersinartumik pissusilik, sulilo
ingerdlatikavko nerssutip kinai
mardlungorput. aperångalo tåuna
KanoK isumaKarnersoK, akivordlo
tåssagoK tupilak, ilumume aitsåt
crKumitsuliortoK.
Aron inugsiarneKalune Kimerdlor-
tipånga OKalugtuardlunilo KanoK
nikanartigissumik autdlartisimav-
15