Atuagagdliutit - 04.03.1971, Blaðsíða 28

mérartavtinut
nautsivik erssingitsoK
nugt.: Simon Nielsen
mérarpåluit avKusininguåkut
naggordlugtukortukut atuariar-
tordlutik ingerdlaorput. taimani-
kut ukiauvoK, anorilo agssugåt ki-
naersimanermit kaportuinauvoK.
ingerdlaicatigingne kingugdlerne
ingerdlaKatauvoK niviarsiarångu-
aK Kernertunik sinilingnik issaru-
arujugssualik. ilaminit tamanit
mingnerssauvoK taimåitumigdlo
agssornine ilaminit ilungersuau-
tigineroKalugo. ilånériardlune or-
Kumut sågtarpoK anerteKisåru-
mavdlune, kinguningualo maling-
nauvdlune ilane anguniapatdlaka-
sitdlårai.
tåssångåinaK tupingnavigsumik
silåinaK OKOrseriatårpoK, anoritå-
nguerupordlo. niviarsiarénguaK
unigpoK. „ila hé, erKumitdluinå-
ssusia,“ suaorpoK, „ila silap oku-
ssusia kissalåssusialo!"
„Kagtorninukua ilåta oreuanut
pisimanerput pissutåusassoK," nu-
kagpiareat sujugdlit ilåt OKarpoK.
„ila rusarsungnerssuaK-una ti-
pigerssuaK,“ niviarsiaraK suaor-
poK, malugisinåungilisiuk rusar-
sungnerssuaK?"
mérKat avdlat taimågdlåme ig-
dlaramik, issime angumassåt ta-
marme avdlanik tåkuviungilaK
taimågdlåt kakitdlarnanik, pat-
dlernik paornaKutinigdlo. sumi-
me tauva rusarsungne pisangmat?
sujumut autdlarKigput, niviarsia-
rånguvdlo tåussuma angumaniar-
dlugit tuaviortariaKarpoK. avKut
tåuna sujornagut avKutigingisåi-
narpå, taimåitumigdlo avKut tåu-
na kisimitdlune atorneK saperpå.
angajorKåve ungasingitsukut to-
Kusimåput, ånaminilo utorKarme
låpip kamigpaliortup uvigdlame-
rane najuganarpoK. atuaKatitåne
igtorilårdlugitdlo ersigilårpai. u-
ngasingitsukut nåparsimasima-
vok, issinilo iluarsivigsimånging-
mata issarualertariaKarsimavoK,
issaruartåvilo tåuko pivdlugit i-
laisa igdlautigissåinarsimavåt; §-
mame atuarfingme nutåme tåssa-
ne atualernigssane ånilåumisså-
rutigå.
månale tamåna puiordluinarpå
rusat tivkat nuånårutiginermit.
naugdlo kingunlngua issisionri-
lerdlunilo anorisionuleraluardlu-
ne uvdlormut atuarfingmlnine ta-
måt rusat tivkat åungartlngivig-
på.
atuarfingmit angerdlalerame
kiismipoK måname avKutå ilika-
réramiuk. ingerdlangåtsiardlunilo
unigpoK tupigusorKilerdlunilo. §-
ma tåssa måna rusat tivkat nai-
marKilerpå aussarivdlo silåtut si-
låinaK OKorsisitdlugo. nålaorami-
lo tusålerpå sordlume orpigssuit
pilutåkåt sujorssungnerat.
pingutånguamut ingipoK seKii-
ngerdlunilo. „måna takordlorpara
nunarssup nautsivisa alianåiner-
ssånitunga," ingminut oKarfigaoK
nunavdlo Kåva agssangminik ta-
giatårdlugo.
sunaliuna? issarussane pérasu-
arpai ivigkatdlo nåkutilerdlugit.
nuna tagiatångitsiaratdlaramiuk
savtigpai ivigkat sordlume uper-
nåp ivigai Kitugtunguit. seKU-
ngerKigpoK savterencilerdlunilo.
tamatumuna saveriatdlarai ivig-
kane naussut tamane tamåne, ku-
larnångitsumik rusat nagguvé
rusarsungnip pivfé.
tåssångåinaK kapinartumut ka-
pivoK uitdlunilo. rusat taima u-
mautigissut savitai sumit-uko pi-
sassut? kakitdlarnaK kajortuinaK
åjuna napavoK, tåunaugunarpor-
dlo kapivfia. ersilerpoK angerdla-
patdlagkumavdlunilo nikuitdlu-
ne. ardlaKångitsunigdle avdlora-
luardlune malugilerpå issarussa-
ne Kimåsimavdlugit. tauva uter-
poK ujardlilerdlunilo, ujartuara-
luaramigitdle nanineK sapivigpai,
kisa ingipoK Kiagssaminigdlo tu-
pigdlune, issaruaKarnanime å-
nangminut apunigssane sapisa-
ngavå.
kisame pingugtap iterssartåne
åpasigsume nanivai. taima Kimå-
nerat sivikitsigissoK ipagsimaKa-
lutigdlo pujoratdlersimaKalutik i-
la ajorsisimangåramik. imunga
såliaKuminut atdlarterpai soru-
juiardlugit ersserKigsisiniardlugit.
ånilångaleriarame aitsfingung-
mat misigissane tupingnartoK ni-
viarsiarångup tåussuma puiuvig-
på, issarussatdlo atdlarterKigsåré-
ramigit atinasuarpai ånangminut
angerdlapatdlagkumavdlune.
ilale tupigutsangnerata angi-
ssusia. sordlume silå agssatdlåi-
nartoK. narssame naggordlugtu-
minane nautsivingme angisorssu-
arme tupingnamerpåmitdluniuna.
untritigdlit untritileriardlugit
rusat kussanarpatdlårnerssarssuit
augpalugtunit tårnerpånit Karsu-
ngassunut augpalugtut Kauma-
ssunik KaKortunigdlo Kalipautig-
dlit takulerpai. åmåko tungmårai
ivigkat Korso’Kaumassut, niaKua-
ta Kulåne orpigssuit tupingnaKi-
ssut pilutait sujorssualåput. orpit
ilait paomarssuaKarput sujorna-
gut takusimassainit naleKångitsut.
tamane tamåne vineKutit paor-
miorfé orpit nigavititårsimåput
timitamingnut, ineritorssuilo tu-
ngujuinait Korsugtaisa akomåne
Kivdlertisimåput noKivfiungivig-
dlutik.
niviarsiarénguaK tåuna angå-
kuagkatut ilivdlune ivigkat mau-
årtuinait avKutigalugit tamanut
Kinitigalune ingerdlavoK. tamane
eKimagtat kussanarnerpåt Kali-
pautimikut takorKusårtutut iput.
naussut lilianut åssingussut por-
tusorssuit tungussamik Kalipau-
tigdlit, sungarpalugtut augpitdla-
rigsutdlo, naussut tungujortunik
Kaumassunik sujaniussarssuagdlit
avdlatdlo ervngusaussanik ilusig-
dlit naussortait augpalugsiårtunik
tungujuartunigdlunit Kalipautig-
dlit, nigssaussarssuit augpitdla-
ringnik KaKortunigdlunit uvdlo-
riaussatut itunik naussortagdlit.
ilumume pisussussuit nåmamik
singnagtuinangaj ausorissai. nau-
ssut ilåinaralénguisa ance ilisarai.
tåukualo åssinge taima angitigi-
(Kup. tugdl. nangisaoK)
Qmlnga titartaissoK tåssa Bent Petersen 5. U-me Ausiangne atuartoK.
Pylle, Polle og Sorte Tom
Kom, vi skal ud og gå på
isen! — Det er så sjovt!
Kaigitse, sikualiåsaugut!
nudnertaKaou!
Jamen, her er et skilt, hvor Åh, det er da lige meget — Næh, hvor er det sjovt! — Ih,
der står, isen er usikker, så må den kan sagtens bære os — ikke hvor er her glat! — Hov, nu
man ikke gå ud på den!
osse, Nille.
kisidnime åjuna agdlagartau. so, soKutdungilaK. aserornavi-
sikugoK KajangnarpoK. tauva ångilau, ild Nille?
avalagsindungilagut!
falder jeg!
arrå, nudnek, ila kuasatc! or-
dloKaunga!
Kom dog med ud, Pylle og
Se, hvor Trille ser sjov ud —
den kan slet ikke stå på sine Sorte Tom og Ugle!
ben!
Jamen, hvis vi nu falder gen-
nem isen!
Åhr, det gør I da ikke — vi der hvor jeg gik!
går jo på den!
Hov, hvad var det? — Jeg
synes, isen sagde så underligt,
takuvat, Trille Kuiandssusia.
makitasindungivigpoK!
Kainiaritse, Pylle, Sorte Tom
ama Ugpik!
kisidnime sikukut ndkarniale-
Kaugut! taimdinavidngilaK. a- taima nipilik?
tugssauvdluarpoK.'
arrå, sunauna? soruna siko
FERD’NAND
28