Atuagagdliutit - 24.12.1971, Qupperneq 30

ukiOK 1971 autdlarteriånguaralu-
arpoK sukautiverérdlugo. issig-
tutsiarssuaK alianaingårmat Ka-
nga ilalernånguarsse, imåingika-
luarpoK piniamermut akornuser-
sutåusassoK. taimaniuna issisior-
taratdlaravta pisimassut kingu-
mut erKaivdlugit aliånaerniaru-
juleraluaKissunga issik tamarpag-
ssuamik suniuteKartartoK nagsa-
taKartarmat nuånitsuinarnik nag-
sataKarane nuånersortaligssuit
mérauvdlunilo issisiuatårdlune
ingminut kåkagimissårtardlune!
taimane issigtaratdlaravta issik
malugisimassaKårput agsut akor-
nutauvdlunilo saniatigut pinia-
gagssanik tunioraissumik. OKalug-
tuatorKane tusartarérparput si-
korssussarsimassoK agdlåt Sag-
dlerånguit avåmut Kimutdlugit
samungarssuaK sikussarsimassoK.
iméikunångikaluarpoK ukiut nu-
ngutdlugit taima ukiordlussartoK,
taimåikaluarpat nunarput inuni-
arfigisavdlugo nunguvigssåina-
ngajausimåsagaluarmat. kisiåne
ukiut åssigingeKigamik ukiorig-
sårfit ukiordluvfitdlo sivnerse-
rautdlutik nagdliutarsimåsåput
sordlo OKalugtuagssavne ersseru-
mårtoK.
senineK åmut ingerdlatitdlune
sordlo isse ingassagssuarmik su-
kalaneK ajortoK, aitsåtdle Kumut
autdlarångat kigdlOK sukagtika-
lugtuinartartoK, tåssa igdluanut
sågkångat, seidneK Kutdlariartor-
titdlune sordlo isse angnerujar-
tortartok. imåingikaluarporme
jutdlip sujornagut isseKéngitar-
toK, — imalo ama pissarmioK, i-
maK taimanernit nigdlernerusi-
maKigame issigtup umassuisa i-
marput paradiserissungussarpåt,
sordlo måtaligssuit, Kilalugarssuit
imarput ikavfigilitdlarångamiko
kangerdlugssuarputdlo putdlavi-
gilitdlardlugo ukiåkut tikerKå-
merssuvdlutik isålitdlarångata pi-
niarneKåsanatigdlo isumångua-
mingnik isåtitdlugit, pujuarpa-
lugssuaK — pujuarpalugssuaK ki-
sime, kangerdlugssuavtinut puat-
dlarseriartortut! Kularnångitsu-
mik tagpavane angmalataligssu-
ssartut kangerdlugput sikutdla-
rångat imatorssuaK ilungmut mi-
siligarneK ajorsimanerame sav-
ssissunik tusarssaussoKarneK a-
jorunarpoK. erKaimavarale ataut-
simik Kapisigdlit imåne savssisi-
massut pinagfigineKardluartunik.
unauna erKainiariga, ukialersu-
kut, sordlo jutdlip sujornagut, si-
kussersorsinausimassoK erKaima-
Kigavko puiunaitsumik, tåssa
jutdle tikitdluinalersoK atåta Nu-
liaraluardlune jutdlip uvdlångua-
ne jutdliancame ilagingitsoKing-
matigut taima piumangårnane si-
kuarssuarnit avssertisimagaluar-
dlune.
taimane issinarane imaK nig-
dlertorssunerusimaKingmat ug-
pernarsautauvoK ugaligssuvdlune
sårugdleKångingmat, tåssa ug-
pernarsautå!
tåssa taineitarérpoK imarput
taima sarfaKartigigaluardlune si-
kuamiapilup angalaniartut agsut
akornusersortarsimaKingmagit.
erKavtine kangerdlorujuit ikera-
såtsiaitdlo sikutititdlarångata ki-
tåtalo sikorssua uvkangiusimalit-
dlarångat nauk kitåmiugaluardlu-
ta imavtinik manigsorsiulitdlå-
raugut kitåta maligssaralua si-
kup sapingmago. taimailigångat
tingmiavånguaK sapineitarångat
KatigtugagssaK ajorungnåinguara-
raoK, agparpagssuit miterpagssu-
itdlo imavta sarfartunera pissuv-
dlune tingmissat najornialerångå-
ssuk igssutagssånguaK ajorna-
rungnåinguarsimassaraoK. uva-
gutdlo taimane méraugavta pu-
joragssup atå misigssugarinalera-
rårput piniarterput avdlatdlo Ka-
jartait Kajarsiordlugit tikitsivdlu-
issisiortaratdlaravta
agdl. Simon Nielsen
git, ativtigut tikerarungnaerånga-
ta aterput sikusimalerångat av-
dlåinåkut tulårarfeKalerångata
tikivfigssånut utarKiartortaravti-
gik nukagpiaraussugutdlo sapini-
akujungnermit Kianiångipilugdlu-
ta uvfa måssa siggugtusinipilug-
ssuvdluta sordlule måne ima pi-
ssåungitsut! ardlavta pilersaråti-
gut! ima OKarit: agpap papé. a-
kissaraugut, åvavavé! tåssame
siggussuavut ivssugtingåråmik
ingmingnut aputisaertaramik. si-
lat taimane nuåninguakasik!
ativtigut tikerarfeKaleraluarå-
ngavtalunit sule tåssa ajomartor-
siutenartarpugut, tåssa sigssaK i-
lussorssussarmat sigssartaerut-
dlune, tamarme ilussarame, tåssa
sigssaK sermimik portarame tung-
merKiortinago Kåinamit niuniar-
nigssaK nangiarnartardlune. —
takuniarsiuk tauva, taimane åma
issisiortarsimassugut. Kåinat tiki-
nialisåput Kajait usiaitdlo sermi-
nik porsimassut ilaitdlo umilig-
tait umé sermersimavdlutik, uku-
luko singuatårdlutik. ilarssuat —
Ijåkorartåt nikatdlorfeKéngitsor-
tåt umiligssugame — åma sugssa-
ne pinerpoK — umine sermersi-
manissut Kuiangniutiginardlugo
OKartOK tusåmigiga OKarmat: u-
minguakasé tugåukiusimåinaka-
seKaut.
ukiormånauna isse atamauleri-
armat taméko erKaimaniardlugit
erKainiaissunga.
taima sikerugtortitdlugo åtåt
avalagtarsimaneramik akugtorta-
ramik tingmissat orssungue KUt-
dlivtinut orssorisavdlugit aju-
ngerKigsårtarput. naugdlo ukiap
åtårssuisa orssupilugssue ivssoKa-
teKångitsut sitdlimataussaraluar-
tut imailivdlugit, aKajarorssuit
aungmik imigkat, ukiap åtåvisa
aKajarue orssunik akulersordlugit
sitdlimataussut taiméitoK ukioru-
jugssuarmut nåmangnaviånging-
mata påsineK ajornångilaK. kisiå-
ne tingmialioriardlune Kalungni-
simanerat Kaluvdlugo tåssa or-
ssok pitsakasik. uvagutdlume
nangmineK orssorugtugssåungila-
gut agpamik pualanersioriardluta
amérsiguvta ivguardluta ivguta-
ravta orssortordluta, aminguime
ama merssordlugit nuisitagssiau-
ssarmata, sunauvfa måna OKor-
tugssarisagaluardlugit saperssau-
tigilisavdlugit! ilumume tamåssa
nunavtinut nalerKiitugaluit, issi-
mut akiutut, kigdloK tamåssa
Kavdlunårtavta OKOrsimiussåruti-
gilerait ingiardluta....
ukioK-måna kingumut sikusser-
sortarsimavugut taimanimut na-
lerKiutdlugit erKumiginångikaluit
manale erKumiginartut. sikuaK
Kajånguanut navianartorssuvoK
Kåinap aminguanut aligtueratar-
sinaungmat. taimaingmat piniar-
torssuaK sårdlormiukOK Kanger-
mut nunasiniko Elias Egede oaar-
tOK tusånikuvara, nangmineK i-
marsiortitdlune anore Kunugina-
go, tåunale sikuaK kisiat ersigi-
ssaralugo. — OKarKingikaluaK på-
sineK ajornångilaK Kajavigssuga-
luvdlunit ersigissaKarsinaunera.
taimanime tingmissertarnera
tupingnångilaK Nup ikerssuata a-
nigguata sarfarnertussusia erKar-
sautigalugo. taimane AugpilagtOK
K’åKaliame saperssisimåtdlarmat
tupigingineK ajornartarpoK ka-
ngerdlorujugssuit mardluk pugta-
vinguarsivfiginagit avangnamut
misiliniajårsimångingmat. uvfale
akinguamine, „angujumassut a-
ngussut, — agpagkumassut ag-
■pagtut!"
nangminerdlo Kajartorujungni-
artalerama imap kissagtilernera
kigdlerardlugo sule pujoragtartu-
kasik tuvileKarnanga — kapita-
Karnanga — Kajartorujugtalerdlu-
nga nuånarissartagara erKaissar-
para, tåssa pujorKamut pulasi-
maordlune pujoraKångitsumut a-
nitdlakautdlune — nigdlåtdlak!
— tamåssa inuneK tangnåleKinar-
poK — soruna ilånguisa ugperi-
simångikaluaKigilinga Simut Ka-
jartortitdlugo tusarnagulo takusi-
månginamiuk, uvfa sule sianigi-
ngitsungalunit atåtap Kajanigtisi-
magånga mikingårama Kajaning-
nera sianigisimånginavko. tai-
maingmat parratdlagtartukasi-
ngoraluarpunga piniartorssuit ka-
tagartaleraluaravkit. mianersso-
ritse, ingminut pitsauniartisoralu-
nga, ilumortOK-una.
nalungilarput ukiut åssigiginå-
ngitsut. ilauna! ukiorigsårnerit u-
kiordluneritdlo taorseråutuartu-
put. Kanorme ingmingnut unga-
sigtigaut AKigssiap K’åtauvdlo
nalé. tamarmik samungarssuaK
sikussutut OKautigissaussut. nalu-
naraluaKaoK Baffinlandimit Ca-
nadamut, imalunit nunavtinit A-
kilinermut ingerdlaornerunersoK.
— nalunartuligssuput. ila taima-
ne soKinerput.
kisiåne uvagut nangmineK mi-
sigissavut tusalåginarniartigik er-
Koriainerit unigtikatdlardlugit,
tamåko avdlat piumårpait.
aussame Agtorssuarne natser-
ssuarniat kiparsimatilitdlarå-
ngavta sordlo måne augustusime
— pissatilitdlarågut neKe, neae,
neKe! Agtorssuitdlo ereåt arfipi-
lugpagssuarnik amilårnartunik
kåukisimalersarmat imarsiortunut
erKatsagsimalernatdlåraoK liuver-
ssuartut ersinartigissutut issigi-
ssaravtigik. sunauvfale merdler-
tunguatut Kanilårtigissut umasso-
Katimingnutdlo ajortumériniångi-
såinartut. — ilumume uvagut i-
nuit tupingnartugut-una! kigdloK
umassupilunerssuit Kanilårnerit!
tåssa tamåssausimåput issigtor-
ssup umassue. imarputdlo kissag-
tisimalermat pinerpoK Kimagartu-
palåvåtigut ilisimatut OKautigi-
ssånik piniapilungneKarnermit
taimåitut. — taimaeriånguardlit!
tamarmik erKorKigsårtumik OKar-
naviaråungitdlat!
ukiut 1910-p kingomagutdlo pi-
simassut erKartorniåsagaluarav-
kit ilisimåinarKUvara takussåka
ilitsorKussagkåkalo erKartuinar-
niarika.
suname taimane pingårnerssau-
va? inuniarneK, napaniarneK tå-
ssa pingårnerssauvoK. nunarssu-
avtinilume Kangale napaniarneK,
inuniarneK pingårnerssauvoK. Ka-
ngarssuaunermitdlime inuiait kul-
turigdlit sujugdlit tamanit sujug-
dliutarpåt inuniarneK, inussutig-
ssat. taimane taima iliniarpugut.
napaniarnerdlo sivnerdlugo pisi-
naulerångamik suliagssanut av-
dlanut sangussaraut iluaKuteru-
jugssuarnut. sordlo kugssuit Kar-
ssutsissarnere ajunårKutauvatdlå-
lerångata sapussualiordlutigdlo
Karmarssualiortarput ingmingnut
igdlersorniardlutik taimalo suli-
neK sungiukiartuinaleriarånga-
miko suliagssanut mamaraluartit-
sileriardlutik pigalugtuinaraut.
tåssa taimailivdlutik sujulerssu-
avut inuiagtut avdlatutdle ilior-
simåput napaniarneK kisinaviat
piungnaerdlugo.
ilame taimane! nunånguarput —
nunarssuarput — inuiait avdlat
napavfigisinåungisåt ukiut avdlå-
ngoraluatdlarmata ingassariåi-
narput. ukule Kavdlunåtsiat i-
ssingnerulermat nerssutautiming-
nut napavfigssaujungnailerdlune
nunguinarput, sujulerssuavut ait-
såt pissagterugtortut. taimanilo
silåinaup avdlångornera taima
mikerpalugtigissoK sujulivtinut a-
junårKutausimångilaK nalungika-
luardlugo ilåne ukiordlussariar-
dlune atupiluineKartartOK taimåi-
tordle nungussutaunane kalåtdli-
nut. atugkatik iliniutigiuarpait u-
kiup KanoK ileriarnigssånut sit-
dlimassartorssuvdlutik.
ajoraluarpordle sujulerssuavta
nunarKatitårssuatik Kavdlunår-
ssuit isumaKatigiungnaerdlugit a-
kerKiusimanermatigik. tamarmig-
dle pissoKatigigsinåuput. — ajor-
nartakaseKigame!
ata, tamåko alianartut pinagit!
uvagut 1910-p sujuninguagut i-
nussugut ukiup KanoK itarnera-
nik uissdssissugut sapingisångu-
arput nåpertordlugo encartuilår-
tarniåsagaluarpugut pinersaigina-
rata, erKortunigdle taisissardluta,
sigssap tinigtarnerup nanta i-
lussorssuaK, KåungorssuaK, tug-
dlerKaviliordlugo aitsåt nigguvig-
ssaK. — tiningatitdlugo — uper-
narpatdlo pissanik angisunik ti-
kiussissoKarpat Kåungorssup a-
kihgmisimatilinguåsavåtigut.
soruname ukiut ilånériardlutik
avdlaussåriaraluatdlåraut ukiui-
narssuaK aussarpalårtorssusinau-
ssardlune. ukioK sunarpiaussoK
erKaimångitsupalauvara Kåuma-
térKame silagigssuarnera. tamå-
ssa nuna aputaerutdlune agtor-
tailivdluta KåKat aputitånguaKå-
ngitsut Kimavigalugit nuånissar-
tugut taimalo silagigtigissoK pini-
agagssat torKuartortaratik. tai-
måikångat piniagagssarpagssuar-
nik ilimasugtariaKarneK ajorpoK.
uvfale silardlupilutdlarångat ki-
nguneragut piniagagssat torKuar-
tulitdlåraut.
taimåitumik silagigtuåinarneK
pivdluatårnerinarssuarmik ilima-
sugfigssåungilaK.
taimane sunik misigissaKartar-
pise?
ukiut tamaisa ingmikutårneK
ajornaKingmata ukiut ardlåine
misigissamininguit ilångutilåriar-
tigik — nauk nikanangåraluar-
dlinga. —
ukiorigsinerane KaKutigut pi-
ssartumininguit — nauk ingminut
tungassuinåungitsut — ilånguti-
30