Atuagagdliutit - 24.12.1971, Page 31

låsavdlugit kajumigsinalerpunga.
KåumatérKame ilåne åsit issi-
ssorssuaK (uvaguvtitut, issigtor-
ssuaK) sikuarssuarniartaleriarmat
sikuarniartåinaleKaoK Nungmut-
dlo avKUt ajornakusulersardlune.
ilame ilåne åtavigeKatigingneK
a j omakusulersarame.
taima ukiorigserugtortoK Kåu-
natåraK autdlartisimalersoK åsit
kussanit avssr^simalersugut —
k'siåne sordlo avatånut avalag-
teri ?RsaK ajorunånginermat —
Sam,'i ncKangaleKaoK avåmut
misilinialerdlune Kåmnvincjmnt
avatdlermut — svina surta nikinå-
nguagsså. sunauvfa jorngukasine,
Buåsikut Batdliliusiln ilaserisi-
mariarneramigit — nvfale mako
tingmiarpagssuit avåmuinårsi-
måtdlarput Kåmavingmut aVat-
dlermut misilinialerdlune. måna-
lume isserssuaK! taima muloråi-
narpoK ilanilo. månalume silagig-
ssuaK. imarssuaK manigserulor-
dlune! atlvtine tikitarfik sikumik
avssersimavoK kisiåne samuna
kitivtigut KajarsiortariaKardlune.
isumålungilagut silageKingmat
malinguaKaranilo. Kaiarsiortuar-
sinarpugut. unussari ånguatdla rå,
asume aggerfigssåta tungånit igi-
tånguarsinarmiut, — — pujoncap
atånit. kåkak kigaingåleramik.
atåtåsinuna kalimerértoK, mar-
dlorårsimåtdlardlune amaviaku-
lurnik igdlåligssuarmik agdlagtor-
ssuarmigdlo, måkulo pualat. sa-
mångarssuaK jorngukasine nusug-
tartigalugit unutdlarå nuånåru-
tigssavtinik tikiussissoK perpag-
ssuarnik, neicerpagssuarnik, or-
ssuemiutigssanik, aningaussar-
pagssuamik nalilingnik.
ila atåta, ingassangninartarsi-
magame ernine angajugdlea inu-
vigsiorKajålermat avåtatukasiusi-
magame ernerKautime inuviane
amigauteKarumanane. taimanilo
puissit avalangneråne imågdlåt
orssussårssuarmik pigssarsisima-
våtigut.
ukioK avdla — åmame ukiut av-
dlat — pisimassoKartarpoK puiu-
naitsunik.
ukiOK 1916 åsit ukiorsiordluta
— kisiåne imatut issigtorssungit-
sumik — uvalileriånguatdlarå ér-
tåinaleKaut. tåssagoK Kilalugarto-
KartOK. kaligtorssuit, kaligtorssuit.
nusugtåutorssuit, sunauvfa atåtap
låjai, kalingnermine låjarsiari-
ssai. Kilalugarsimåtdlarnerame!
hår! pigssap angissusia! amorat-
dlautigalugo tamuvfåtunguaKa-
lerpoK, nalunagulo angutingorto-
KåsassoK-åsit. suaussanik supa-
lioriardlutik naggatågutdluåsit
paormalingnik kingulenduteKå-
savdlutik. tauvalo soruname kav-
fe. taimane-åsit inugasårsiOKau-
gut.
igdlorujugssuaKaravta KaliaKå-
ngitsorssuarmik angagput igdlo-
Katigalugo atåtap Kilalugarnera-
nit uvdloK atauseK Kångiutinar-
toK åma értåinaleKaut. pileriat-
dlarigput, åma tåssa angagput Ki-
lalugarsimåtdlartOK. ukiorinar-
ssuarme K’aKungitsume taima Ki-
lalugauteKartigileravta tupingnåi-
nalerpoK. atåtap Kilalugartane a-
merdlasorujugssuarnik amerdla-
sorå angangma nuversimåtdlar-
på, sunauvfa tartororsimavdlugo,
åpaiungnaerrnat amerdlasunik na-
ngilånguarsinarsimavå. ingang-
mik pissaserångavta. tåssame tai-
mane imarput Kilalugaligssugat-
dlarmat nåpitseriatåmeK ajornar-
tarsimångilaK.
taimanime sikussaravta kanger-
dluvut erKavtinitut sikugångata
atåta KagssusertarujoK kanger-
dlunguanut. Hans Egedep igdlo-
KarferKåvata iluatunginguane ig-
dlugigsitdlugit Kagssuserfigissar-
pai Nunavtalo-isuanik taissartag-
kavtinut nivingaissarame. uva-
gutdlo mérakasiuvdluta Kagssusi-
arneK pilerigitdlårårput akuliki-
ngikaluartumik napitortarsimang-
mat. nunåkut takuniåsavdlugit
alimasiartukasigaluaK pilerinaru-
jugssuatdlåraoK. atausiarnatame
mérakasiuvdluta natsitsiarssuar-
mik uniartukasiuvdluta anger-
dlartamiugut. nusumisså Kiter-
dleK kångartikåine nusumivdlugo
kiviartortitdlugo atamåna akiv-
dlune nusumigune avdlåusanani-
lo, tåssa åtataligssuput.
erKaimassarpara nukarit iliar-
ssugssuit Titukasikut Alinar-
ssuardlo atåtap Kagssusiartisimå-
migai. tåunana mutdluserput.
usivfa susimåkasitdlartut. su-
nauvfa åtatagssarsisimåkasitdla-
ramik. unussariånguatdlarå asu-
me tikilermiut natsigdlagssuau-
nerssuarmik unerratårdlutik, Kåg-
tarsimåtdlardlutik, napitorsimåt-
dlardluta. nukarssua Alina kiang-
mik iputdlugo, angajugssaralua
Kiangårame KamunarssuaK tåu-
tunigdlune. nukarssua såkagsi-
mavdlune angajukasiata nukar-
ssuane isumavdlusiutdlugo!
taimane-åsit tunineKarpugut
imåinåungitsorssuarmik, atåtap
agssane sardliåinångingmagit er-
ssiutaussumik piniarnerinåungit-
sumik avdlamigtaordle isumaliu-
teKartariaKartoK.
soruname ukiut tamatigut åssi-
giginarnaviångingmata naluna-
viångilarput.
ukiut ardlåne issaisårtorssussoK
erKainiartarpara åsit Kåumatér-
Kame. måne KerKata erKåne —
sujornagutdlunime pinerpoK —
aussartorssuångutdlaravta nuna-
tarput nauk aputinguagssaK, ikag-
torssuvdluta KåKavut aputitå-
nguaKångitsut milingmiutdluta
— arssalioriardluta ilavut milo-
riartardlugit, ilåtigut Kavdlunå-
iussartavut OKartarput agtukulut-
dluta ... — suname tauva! ...!
tamaunga KåKanut majuåvdluta
samungarssuaK Kajarsiordluta, pi-
niagagssat nujugdlutik avalagdlu-
tik piniagagssailatsinarsivdlune.
taimaingmat atérssuara Simua-
rarssuaK pulaordlugo Kanganisa-
kujungnik erKartuerujordluta tai-
mane ukiorigssuaK aussautdlar-
mat encartulinguarsinarmigå tai-
ma aussautdlarmat Akunermut
Kajartuarsimanerardlune Kuna-
lårssuaK åiparalugo. puisserpag-
ssuit erKartordlugit nangminerdlo
pissagssane nåmagilinarsimavdlu-
git Kunalårssuardlo puissikulu-
mut uniorsimåtdlartoK, erKartor-
på taimane ukiorigssuaK aussaut-
dlartOK erKaimavdlugo.
tamånalo imåipoK, ukiut ardlåi-
ne ukiordlussardlunilo ukiorigsår-
tartoK.
ilame-å, taimane ukiordlussar-
torssussaratdlarmat Kåungor-
ssuaK, sigssaK ilussorssuaK, pissat
angisut ulitséncårdlugo amussi-
ssartut. ukorsimiå, sule inulug-
tårdlunga sunauvfa angumeri-
ssagssåka! — — tamåssa inuneK
tangnåleKinarpoK.
alikutåusavdlune ajusånging-
mat ukiutdlo KanoK nikerarnerisa
åssigingissusiat erKainiardlugo
atame-å misigissama ilait tusalå-
riartigik.
sordlo måne martsip nålernera-
ne silagigssuartualermat atåtåsit
nåme erKigsivérutivigpoK. taima-
ne Kajåralikasigama sordlo måne
14—15 erKåine ukioKarunardlu-
nga — ikingutivigssuara Ijalime
Stack uvavnit ukiunik tatdlima-
nik angajugdliussoK — atåtap ila-
serinarsimariatdlarmane akuer-
ssisimavoK Akunermut ilagiu-
mavdluta. sunamiuna taima —
taima angalanigssaK taima pileri-
nartigissoK. atåta angatdlåtagka-
minik Kåinamut mangutariåinar-
mik tupéraKartuarpoK piniagkat
akungnagtulerångata autdlaoru-
sigissartagkaminik, tåssalo ilisi-
massara nåpertordlugo ikuma-
ssartortårKårtuvdlune. ikuma-
ssartulissardluta tupissardlutalo
måna ukiorinarssuarmik taissag-
ssaraluavtine avangnamut —
Akunermut — autdlåinånguåka-
seKaugut. uvangalo taima nuka-
ngatigigama naluvaralunit asule
akornutåinåusassunga. taimåitoK
KajartuatålernarpoK sordlo Kaja-
vigssuaK. ingerdlaniatårnialera-
luarpata avungarssuaK katatau-
ssugssauvdlunga. taimåitorme a-
tåtap ernerssuane taima nuka-
ngatigissoK Akuniliåutupalårssu-
vå, — silagigssungmat.
tamåne K’asigiånguit kujati-
nguåne unigpugut sukaingårsi-
magama tamaungaralénguaK pi-
nardluta. tamåniluåsit måkulo
miterpagssuit. unugtOK mitit ka-
ngerdlersimanernut pulaulersut
nerissagssarsiorfigalugit igitdlag-
tårdluta tamavta avigsårtordluta
pivfiginiagkavtinut atautsimut pi-
vugut. måkulo miterujuit puat-
dlamut savterutåinarmingnik
ingerdlassut — kujatåniuna puat-
dlarugtornerit pualanermit issait
mamigtitarait Kuiasårutigalugit
pualanermit issait mamitut.-----
tuperiardluta nåmamik miter-
nik erisagartorpugut ikumassar-
tumik igånik.---------sunauvfale
sule pingitsoK.
Kåinat OKorsautigssanik nåmag-
tunik nagsataKarsinåungingmata
ilimagissariaKångilaK tovKup ilua-
ne kiagsiomigssaK. taimanilume
tovKup iluane — atåtap tupérå-
nguane kiagsiornigssarput måssa-
lo martse nålersoK. månamitdlo
issingneroKissoK. Kajartutsivut ti-
kerKasivutdlo, tåssa kisimik. so-
runame tupermikaluaråinilunit
Kåinap mangutångue OKorsimiu-
ssårutigssåungitdlat.
kisiånime Kangerup erKåne pi-
niagagssat Kangermit nujugsi-
magpata umassunguit silalingu-
gamik nujugtarput.
taimaingmat nujugsimassungu-
put. piumamik miterumagåine!
naugdle utsissaK!
nererusuleravta unugtordlo a-
tautsimut kateriardluta tuperdlu-
talo — tuperssungikaluaK. — ne-
rissagssiordluta OKatdlugtisimår-
dluta mitiliortorssuångorpugut
narrugingivigdlugit. nerrisitdlau-
tigaluta tuperujunguavta narKa-
nut natdlåginarpugut. naugdlo
nerissarigsåraluardlunga OKoruti-
ne pissarnivtut sinigsinåungina-
ma ulikulårtuåinarpunga. ... sor-
dlime, angutaussåginariånguar-
dlanga!
aKaguane K’asigiånguanit aut-
dlariaravta Kangårssuk avancut-
dlugo ingerdlauleKaugut Kangår-
ssup timå tamarme sikungmat.
Naujakasit avarKutsiariardlugit
NatseKarajup sikuata sinåva tiki-
sinariaravtigo atåta KagfagtersoK
aso oKånguarsinarmioK tagpava-
ne KagssimassoKartoK. angutivdlo
piniardluartup pigissai tamaisa
pigigamigit tålutane piarérsali-
nguarsinarmigai.
taima tagpavunga autdlartoK
uvagut Ijalimilo nåtdlakutdluser-
pugut. Kanorme tauva.
tagpava pivoK pivoK, ikertugi-
ssariatdlardlugut asuna patdlumi-
gå.
uvfauna atåta KorortoKarmioK
nåparutipilugssuartut takitigissu-
mik, tåssa tamåko remingtonit
tangnerssuit, makissartugdlit.
uvagut sikup sinåne nålakului-
nalersugut igineranigdlo tusama-
ta asuna Kagssimassorssup tungå-
nut arpalermioK. pivoK pivoK,
asuna serKorssuarigunagaisigut
tigoriardlugo agdluanit nigortigu-
tilermigå.
natseKarajujugamime natse-
rujugssuarssuaK natsigdlak arna-
viapilunerssuaK tauvauna neKitu-
gagssarilerigput.
tarKava Kangerme puissit a-
kungnagsissut — martse KaKuti-
gut ajungitaratdlarmat — tamå-
ssa neKivånguaK.
måna igdluarKamik taissartag-
kavtinut pissuteriardlugo aKaja-
rorput imagssaileKisinago unug-
siuaorpugut neKitungårdluta.
nåmagtisimålerugtordluta sinig-
ssavta tikipåtigut nangagagssau-
jungnaerdlune. naugdlo taima pi-
kunartortortigigaluardluta unuk
tamåna uvangåsit KiåinaKaunga
singnakisårdlungalo. iteravta atå-
tap aperilerpånga sinigdluarner-
sunga. akigavne Kianermit sinig-
piångitsunga pilerpånga taima ne-
rissarigsårtigalune Kiavfigssåu-
nginerardlugo. — angutilalausi-
maxaunga.
kisiåne iteriånguaraluarpunga
nigsåga tipigtoK. neKitorpatdlår-
simavdlunga aKajarora igpingia-
(Kup. 35-me nangisaoK)
81