Atuagagdliutit - 24.12.1971, Blaðsíða 34

akornavtme inigssaerutut
OKalugtualiaK Marcus Lauesen-imit
erKigsinerup nålagfigssuane atautsimititat katerssusimåput navssåK nu-
tåK KanoK atorneKåsanersoK OKatdlisiginiardlugo, navssåp tåussuma
inuit piumatussusiat nålagauniarumatuneratdlo pérsitugssauvai taimåitu-
migdlo kingorna sorssugtoKarKingitdluinartisavdlugo. erKånile orpigpag-
ssuit KerKåne ujaragssup atåne erKigsineK nalavoK Kiavdlunilo. anguti-
nit ilisimatuntt anisitausimavoK inigssaerusimavdlunilo, inQp Kanilårtu-
mik tarnigdlip ingminik nanissinigssåta tungånut, inugdlo KanilårtoK tåu-
nåtaoK inuit akornåne inigssaerusimavortaoK.
tåssauna una misigissamik encai-
massalerssårut, misigissaK aulaja-
ngersimavdluinartumut tunga-
ssok, taimåitordle erssendvigsu-
mik oKautigisinåungilara, sume
Kangalo pisimassoK Kanga nang-
mineK sianissutsivnut pulasima-
nersoK ilisimassavnut ilångutdlu-
ne. OKaraluaruma tamåna tunga-
ssussok sumut sujunigssamut er-
Karsarnermut atassumik pisima-
ssussok, tamåna ima ilumortigi-
sagaluarpoK OKarsinaussuguma
pisimassoK tåuna Kanga ukiune
aulajangersimassune kikutdlo na-
låne pisimassoK.
ivdlit, tåussuminga OKalugtune-
Kartutit, uvavtutdle nalungitsigåt
inuneK KanoK aserujatigissoK, ki-
siåne åmåtaoK nalungilat, aseru-
janeK inunerup ilåta pingånginer-
pårtaringmago, nalunångingåra-
me uvavtinut imarssuaK erKar-
sautinik unigtitsivigsinaunane,
avdlatdle tamarmik tamatuma sa-
niatigut pissut, aserujåssutsip sa-
niatigut, tamarmik påsissaKaru-
sungnermik umatitsissuput, tai-
matutdlo påsissaKarusungnerup
kisime tamerput inusugtuartisi-
nauvå. uvdluinarne encarsautivta
påsissarpåt takuvdlugo, uvagut
sunik nåpitaKartugut misigissa-
Kartugutdlo sutdlo avatangissiv-
tine pissut, kisiåne ilisimassavta
tamåko angnikitsoralanguaK ki-
siat angusinauvåt uvdlune, åma
Kåumatisiutine nautsorssorérsi-
massavta tugdleriårérsimassavta-
lo saniatigut påsisimassakeKau-
gut. kipisaneritdle, uvangalume
kipisanerma, nalungilå, anersåp
silarssuåne tikisagssarpagssuaKar-
toK tugdlerigsårivdlune kisitsine-
rinaup soriarsinåungisånik, ag-
dlåme taimailiorsinauneK mérKa-
mut avKutigssane nalulerdlugo
tåmartajårtumut åssersutlnarne-
KarsinaussoK.
tåssalo tugdleriårinerup tama-
tuma saniatigut OKalugtuaK una
autdlartipoK katerssusimassune i-
nugpagssuarne silatune silarssu-
armit tamanit tamfinga nunanit
åssigingitsorpagssuarnit pissunit
autdlartitaussune. tamåko inutsi-
alagssuit ajungitsunigdlo erKar-
sarniartut katerssusimåput agsut
ilungersortumik navssåK nutåK
KanoK pisanerigtik aulajangerni-
ardlugo, navssåp tåussuma nutåp
sorssungneK pisinaujungnaersiku-
mårågoK inuit piumatunermut pi-
ssauneKarumanermutdlo tunitdla-
gausinaujungnaersisinaugamigit
— uvdluinarne inunivtinut takug-
ssaussunut takugssåungitsunutdlo
tungassutigut. pissariaKalivigsi-
mavoK tarnip silarssuåne itissut-
sit atdlerpåt, inup tarningata i-
nunerata narKe tikiniartariaKar-
put, tamåkulo tåssåuput ilisima-
tusarnerup måna tikitdlugo iti-
ngårmata tikitagssaunatik itiner-
ssuåssårssuartut issigisimassai.
atautsimitunut atarKinartunut
sujuligtaissoK måna taorserneKar-
tugssångorpoK, tamatigutdio su-
mik sujuariautaussumik avdlori-
arneKarångat — sujuariarneK
malungnavigsumik pingårutilik,
erKarsautit påsissanik nutånik tu-
ngaveKardlutik piviussunik nutå-
nik ilaKalerångata, — tåssame pi-
viussunik påsissaKarneK, naluné-
ngitsoK aulajaitsordlo pingårner-
ssaungmat atandnamerssauvdlu-
ne, taimåitumigdlo såkugssauv-
dlune, — någga såkoK pinago, ki-
siåne atortugssauvdlune ajukunå-
ngitsoK.
sujuligtaissugssatut torKarne-
KarKårtoK tangnermårnikut tor-
KagaussoK tåssa påvip autdlarti-
tå. erKigsinermut atarKeKatiging-
nermutdlo piumåssuseKardluar-
nertik ilumorfiginiardlugo aut-
dlartitat tamarmik agssågut eKi-
tarpåt kigsautdlugulo iluagtitsiv-
dluarKuvdlugo suliagssaminutdlo
silaKardluartumik ingerdlatitser-
Kuvdlugo.
— asassåka inoKatika, Kamå-
nga pissumik pingårniarpalugani-
lo oKalulerpoK, — måna suliaK
autdlartisinåungilara Gute aju-
gaKångitsoK, Kilaup nunavdlo pi-
ngortitsissuat Kutsavigentårtina-
go, tåssa, tåussuma...
atandnartup ilisimåssutsimigut
OKausé avdlanut påsineK ajornar-
dluinarput. ilumordluardlutingme
inungnut asangningniat soruname
ima åpasigtigiumångitdlat OKaut-
sit nikagsårpalugtut atorumåsav-
dlugit; ardlalingnitdle malung-
nartiniarneKarpoK, autdlartitaK
uniorKutitsisimassoK unga, tåssa
ilumornermut, måssa tamarmik
nautsorssutigigaluaråt atautsimi-
nerup iluamik kinguneKarnigsså
ilumortumik tungaveKarnikut
aitsåt anguneKarsinaussoK. ilu-
mortordlo pineKartOK ersserKivig-
sussariaKarpoK, tamanut påsiu-
minardluinardlune. akoKångitsu-
mik gutimik OKalungneK ajOKer-
sutåinauvoK, ajoKersutåinardlo a-
tautsimitunut ukununga taima pi-
ngårtigissunut atandnautaunane
nikanarsautåinauvoK.
OKatdlineK nipikitsuliornikut
paitsungarpalugtumik ingerdlå-
neKarpoK, taimatutdlo ularussiler-
neK erninaK nipitusårnerujug-
ssuångorpoK, agdlåme ilait isu-
maKatigigkaluitdlunit ingmingnut
paitsoKåtautilerput umigssuerpa-
lugtunigdlo OKauseKardlutik ing-
mingnut perssarilerdlutik. atau-
sinåungitsut atautsimivfingmit a-
ninarnialeraluarput; kisiånile a-
tarKinarpalungnigssaK, tamåname
ånaissariaKångingmat, pissutiga-
lugo uninartardlutik. ilisimatut
kinaisa erKigsisimarpalungniara-
luarnerat isumakulungnerup Kug-
dlungnerinik pinitdlisimåput;
OKautsit umigssuerpalugtut nu-
norniarssarait, Kamanile iluåne
Kalagtutut iput sordlo KåKat ing-
nermik anitsissartut ujarait aug-
simassut Kalaortartut.
— atausinaK isumaKatigingi-
ssumik isumakuluteKångitsoK tå-
ssauvoK, autdlartitaK isumaKati-
gingissumik pilersitsisimassoK.
kinåne takuneKarsinåungilaK Ka-
noK erKarsauteKarnersoK. ardla-
leriardlune atautsimitut siagdlu-
git issigissarpai; sumik misigissu-
seKarpalugane atausiåkårdlugit
nåkutarpai tamaisalo issaisigut
torKardlugit Kiviartiniartaraluar-
dlugit, kisalo naggatågut taline
kivigpå OKalungnigssamik kigsau-
teKardlune. — OKautsit ardlalia-
lunguit taimågdlåt OKauseriumav-
dlugit Kinuvigåvse. isumaKatigi-
ssuterput imåipoK sujuligtaissu-
jungnåisassunga, avdloriarnertut
atautsitut sujumut autdlariaruv-
ta. isumaKarunarpuse tamåna su-
le anguneKångitsoK, — akerdlia-
nigdle anguniagarput angusimå-
ngingåravtigo autdlarKåumut o-
Kautsima ajornarsisinarsimavåt.
isumaga nalungilarse; nalungila-
ralo inatsit suna najorKutagssari-
giga nålagdlugulo. uvavnutdlo er-
15mT
GULDKARAMELLER
De eneste rigtige karameller er Toms Guld Karameller
kukarnårkit tåssåuput Toms Guld Karameller

sseiKigdluinarpoK, avdloriarner-
tul atautsitut sujumut autdlariar-
simassugut; uvavtine nangminer-
me takusinauvarput, GuteKarane
erKigsineK ajornaKissoK. — Kut-
savigåvse tamåna OKautigisinau-
tikavsiuk. atarKinåumigdlo suju-
ligtaissunera avdlamut tuniupara
Kinuvdlunga neriugdlungalo. Ka-
nortOK kingorårtigssara, kinauga-
luartordlunit Kinigaugune, iluag-
titsiniarile atautsimitut sujuler-
ssordluarsinauvdlugit sulilo suju-
mut avdloriartitdlugit.
Kasukulugdlune igsiavingminut
ingipoK, sivisumigdlo seKungi-
ngavdlune igsiavdlune. kångu-
sungnerdlutik imalunit atarKing-
ningniarnerdlutik atautsimitut si-
visumik ei'Kigsisimåput, kisalo åi-
pagssånik tangnermortoKarmat
sujuligtaissugssatut torKarneKar-
poK angut silatoK, atautsimltut-
dlo ilismatut erKigsiatdlagdlutik
kinait eKisalingnéruput, ilaitdlu-
me isumavdluarpalugdlutik ag-
ssatik ingmingnut tagiartorpait.
OKatdlitunut sujuligtaissungor-
toK ilisimatujuvoK atarKineKaKi-
ssok, tusåmassaunerale issikuanut
suniusimanane. angut nerinartu-
ngilaK, niaKua sikingangajagtoK
mérarpalungajagtumik igtorpa-
lugkaluardlune ikasarKajåssutut
kinalik, KaorKortoK, KaKortunik
nungungajalersunik nujaKartoK.
issai tungujortut Kimarpalugtu-
mik angatdlarigput agssanilo ta-
kisut salugtut pinguarai unigti-
ngisåinardlugit.
— asassåka anersåkut peKatika,
autdlartipoK; nipålo tusarnersoK
erinaKangajagtoK tusarnårtunut
nuånersuvoK, — iluagtitsisaner-
sugut, uvanga sujulerssuinivne,
soruname KularineKarsinauvoK.
kisiånile angussaKarusungnermik
piuméssuseK pigineKarmat angu-
ssaKarnigssaK periarfigssaKarpoK.
inuiait OKalugtuarissaunerat
najorKutaralugo sorssungnerit pi-
ssutåt, sorssungnerit inuit någ-
dliutigisimassait, erKartusavdlugo
måne ilisimatunut katerssusima-
ssunut pissariaKångilaK. nåmag-
siniagagssarputdlume avdlauvoK,
tåssa inuit tunitdlagtisinaujung-
naersisavdlugit kajungerssutsinit
sunerneKarnikut, sorssungnernik
autdlarnissarnigssanut. matuma-
nilo ilumut ilisimatussutsip nav-
ssåve torratdlataungårtut atorta-
riaKarpavut.
pingårutigdlit ardlagdlit iluar-
serKårtariaKarput, erKarsautip pi-
ngårtup angunigsså pissutigalugo.
— ilumortOK, ilumortOK kussanar-
sagåungitsoK tåssaussariaKarpoK
inatsisitut atortugssaK. ilumortup
OKarfigåtigut, inugpagssuit milli-
unilikutåt inussartut inugtut na-
linginartut inunigssamut naler-
Kutingivigsut, navianautaussutdlo
anguniagkavta angingårtup angu-
nigssånut. inuit KarasaKåssusiå-
nut ilisimatutut misigssuissarfiv-
ta atortugssaKartipåtigut påsissu-
tigssanik, tåukulo ersserKivigsu-
mik takutipåt inuit tamåko suju-
mukarnigssamut akornutaussut i-
nungorniariarnerisa nalåne ajo-
Kutausinaujungnaersitausinau-
ssut tOKuinardlugit imalunit sule
issertugaugatdlartumik nakorsåu-
mik tigssalukårtardlugit piuma-
tussuseK sugaluartordlunit pigisi-
naujungnaersitdlugo. inungorta-
rumårput nåmaginavigdlutik tau-
valo nerissaKartitåusavdlutik bio-
dymamisk avKutigalugo, silaKå-
ssusiatdlo katagtugssåungitsumik
aulajangerneKarumårpoK aulaja-
ngersimassumik sujunertalingmik
inoKatigit piumassamigtut aula-
jangersimassånik ingerdlaveKå-
savdlune. taimailiornivtigut sivi-
suvatdlångitsumik inoKatigit pi-
lersisinauvavut ingmingnut ilua-
reKatigigdluinartut eiKigsisimav-
dluinartutdlo.
angut silatoK tåuna sivisoKissu-
mik oKalugpoK, imame sivisutigi-
ssumik, iluaringnigdlutik nivdler-
tarnerit akugtusiartuinardlutik.
tåssame OKausé nalunångeKing-
mata ilumortussut. kisiåne kång-
neK avdlaussumigdlo pissoKarKU-
ssineK inime erKigsisimajung-
naersitsivoK. tåssångåinaK silatut
atautsimitut atautsimivfiup sila-
tåne nipinit kalerrisimalerput. tu-
sarpåt inuk kigaitsumik silarKU-
kiartorpalugtoK sordlo isigkane u-
niakalårpalugdlugit, åmåtaoK niv-
dlialungneK Kiarpalungnerdlunit
tusarssauvoK, sulilo tamåna mi-
sigssorniardlugo nikuitoKariå-
ngitsoK, angut atissardlugtoK ini-
mut agpakåupoK måssa mato på-
rineKardluaraluaKissoK ajaussåi-
nardlugo.
angutit silatut nikuiapatdlag-
put, takussardle nagdlingnangår-
mat KeKalerput aulariartugssau-
jungnaertussårdlutik. agssait ig-
dlugit sungarpalugtut sajugtutdlo
ånoråminikut tigumiarpait eKe-
rulugsimavdlugit, angutip timå
neKaerunikungulersoK ånoråmi-
nikunik avssersimaniardlugo. tu-
vinut sordlo atavdluångitsutut ni-
aKua nujagpeKissoK sajugpoK;
Karnata inigssåta naligigunagånit
anertikarpalungneK tusarssauvoK,
åmalo OKautsitut ingajagtut umi-
sa akornånit aniassut tusarssåu-
put Kutsingnerussumile ersserKig-
sumik KaumaneKarpoK; inup i-
ssai Kiånissut neridteKarpalung-
nermit Kaumassutut ilersimåput.
tåssångåinaK nåkinartup OKå Ki-
lerussaerpoK, — isumåkérfigisi-
nga maunga isersimagama. ilivse
sujugdlerpauvdluse sagdlusuissu-
titoKaK nutåmik tusåsavarse u-
vanga Kanivkut anitaK. — åp,
någga, OKautsit tåuko uvanga a-
jortigdlip itanivnut angivatdlår-
put. kisiåne KaneK tåuna måna
sungiussisaoK Kujavdlune OKar-
nigssamut ilikåsavdlunilo nerso-
ringnigdlune tugsiarnigssamut. —
unalo agssak, agssapalåK iliniå-
saoK ikiuinigssamut, ikiortaria-
KartOKalerångat. kingugdlermik
tigumiarsimagaluarpå såkoK to-
Kutsissut, — tåuna kugssuarmut
igipara. tåuna atorniarsimagalu-
arpara angumut nuliavnik arså-
rissumut, ativnik nikanarsaissu-
mut, agdlåt endgsivitsutut inu-
lersitdlunga, nuname pisussutiv-
nik tigdligtumut kångunarsarta-
riaKalersisimavdlungalo, — må-
nale nalungilara, akiniaineK tor-
narssugpalungnerussoK, ilisima-
lerpara Gutip isumåkérfigiumårå,
uvanga isumåkérfigingikatdlar-
titdlunga, — pissutigalugo uva-
nga Gutip inigssaraluanut ingmi-
nut inigssisimagaluarama erKar-
tussissungortitdlungalo. — tai-
måitumigdlo ikingutit atarKinar-
tuse, ilivse endgsinermik sulissu-
teKartuse erKigsineK ajugaorKuv-
dlugo, sujugdlermik isumangnaer-
Kåratdlarsiuk ingmivsinuinaK su-
lissutinginigssarse nangmineK a-
jugauniåinardluse. inup umatå
ingminut sagdloKitarusugtarpoK. .
pissorpatdlagtoKarpoK — inu-
kuluk perssugdlugo upititauvoK.
tauvalo erKigsiatdlagpalugtumik
angutit silatut anersåmerpatdlag-
put; mana erKigsivdlutik kåguer-
sarsinångorput.
kinguningåtsiågut inupalångu-
aK tåuna orpigpagssuarnitdlune
iterpoK. erKainiarssarigaluarpå
erKigsinerup nålagfigssuane Ka-
noK pissOKarsimanersoK, tauvale
kingornagut pisimassut ersserKi-
vigsumik erKailerpai. sapiserpat-
dlårsimavoK katerssorsimassut si-
latut nuånåruminik oKariartorfi-
gisimagamigit nuånåKataorKuv-
dlugit. taimåitordle pisimassoK
umatåne åniautauvoK, ilame å-
nernartorujugssuvoK.
måssa ima tårtigigaluartoK or-
pit timitait issigei’Kalårdlugit tai-
måitOK orpigpagssuarnut pulater-
poK. sujugdlermik kigaitsoralår-
ssuarmik ingerdlavoK tutissag-
ssarsiortardlune ordlu jumanane;
kisiåne erninaK malugilerpå sor-
34