Atuagagdliutit - 24.12.1971, Blaðsíða 36

tupeK panitdlatuartoK iteravta makfneK ajuleraluarpugut.
»susa sialuit
tugkaluarpata...«
erinarssut tåuna aussarsiut Farip
torratdlataisa ilåt angalaornivti-
nut erinarssutitaritisavdlugo na-
lerKUtdluinartOK ila Kavseriardlu-
gumitauvauna avKutåne atorner-
parput, angnermik sialup ipernat-
dlo nalautdluinarångatigut.
ukiut Kavsingulersut Sisimiunit
Kangerdlugssuarmut avKutåta pi-
sungnigsså pilerinartutut issigi-
ssarsimavdlugo kisame ukiaK må-
na timitalemigssånut periarfig-
ssarsinarpoK. sujusingnerussukut
pilerssårdlunga ilaserissartagkåka
pilerisugtaKissut ilumorutdlugo
piniartunga påsivdlugulo soKuti-
gissaerutamiartut Keicertarssuar-
mio Jens Gaba Broberg, arpagtar-
toK 21-nik ukiulik, taimåingit-
dluinarpoK. sorunalume periar-
figssaK iluatigesigavko piarérsa-
patdlariardluta augustip 16-iåne
Diskomut ilauvdluta Ausiangnit
autdlåinaKaugut Sisimiunut aut-
dlariartordluta.
avKutåne ardlautagssavut oKor-
sinaussutdlo nangmagtagkavtinut
imiupavut, iganermut atortut,
ikumassartunguaK gåsitortoK iku-
matigssailo, sinigfik puvut, neri-
ssagssat Korortuarardlo ilångut-
dlugit. tupinguardlo inungnut
mardlungnut nautsorssussaK Au-
siangne niuvertarfiup DOBI-p
tuniusså puigomiångeKårputaoK.
uvdlåkut Sisimiunut apukavta
uvalimut piukuleraluardlutalo si-
lardlualåK iluagtitdlugo atortug-
ssavut misigssordluåinaratdlarpa-
vut, inuitdlo åssigingitsut avKu-
tigssavta autdlarKautånik ilånig-
dlo tusarniaivigimissårdlugit.
unukut sinilåriardluta pingasu-
ngornikut uvdlågssåkut sisama-
nut Kangale makerérpugut. ig-
dlusimavigput neriloKatigeriar-
dlugo tåssame piariginaKaugut.
arfemup KerKanut autdlaravta si-
la KimanataKångikaluarpoK. niv-
taitdleKåtårdlune masangnartu-
liordlunilo, asulo igdloKarfik ar-
ritsuinarmik tarrikiartoravtigo
erininaKalune. nivtaitdlat akuli-
kitdlivdluariartut KéKat najorKU-
tariniagkavut erssigungnaeraluar-
tuinaussaraut, sunauvfalume uv-
dlut sujugdlit mardluk taimåiku-
mårdlune.
Nasaussåp tungånut Kaiteriå
misigivdluarparput, måssa tamav-
ta 25 kg sivningåmago nangmag-
kaluardluta Kumukajåt sujugdlit
kiagugfigivdlualerérdlugit. erKar-
såinartarpugut auvartartut nang-
mangnikåt nersumertaKalugit!
uningåinénginavtame sujumut
ingerdlapalårpugut, kiangmit kug-
tuinauvdluta nipaerussutdlugo.
K’errortussuvdlo majoriå atua-
riaravtigo Kulit Kångilårneråne
Kangerdluarssuk tugdleK Kula-
ngerdlugo. tamaunga åparsalå-
riardluta pujorssuarmut pulagav-
ta erssitsutånguerungmat unigpu-
gut supiliorniardluta. unilivigdlu-
ta uvaneralåK tugtut pingasut ta-
kugavtigit Jens Gaba tugtunik
Kanimut takornartOK alutorssa-
vigsorpoK, „pingajorarssuit" nuå-
nårutigeKalugit. — tåssane puju-
ersivdlugo akunerit mardluk uni-
ngagatdlarpugut.
pujuimingmat sigssap Kulikå-
niatigut autdlaKaugut, åipara
umingmangnut årdlerinermik
ujaragssuit ungasigsumitut ta-
maisa aulanasugissalerailo. uma-
ssume tåuko nåpikusugpatdlå-
nginavtigit måssa sassussigajungi-
kaluit. Kangerdluarssup Kingua
alåkariarparput tovKit mardluk
sordlo kisimik takorKUssut. uvdlo’
KerKa Kångilårmat neriulerpugut
iganata iluagtitsilersugaluta, su-
nauvfalume. Fardåkut nåmagti-
sitdluta eKalugtortlpåtigut, ukulo
aussarsiortut alianåimiussut! tug-
tumernit eKaluitdlo panertut ajor-
ssautigingeKigait, autdlaleravta-
lume taKussikutsordluta. autdlar-
tinata kavfisukutsoratdlarpugut,
avKutigssavtinigdlo tikuartute-
riarmatigut Kujakutsoriardluta
autdlarpugut, nerissavut iluarisi-
måvigdlugit.
K’årajugtoK alångorKutdlugo
timut. tåssalo tugtut takugssaule-
Kalutik. KorKUt atugkavut tugtut
avKuterpagssuaKalerput, atausiå-
kåjungitsunik amerdlaKissunigdle.
itisorssvingitdlat, Kanga OKalug-
tuarsiaussartunut nalerKiutdlugit.
Itivnerup tungånut ingerdlanivti-
ne avKutit itinerssåt meterip agfå
migssiliordlugo itissuseKarpoK,
sivnerinile isigkavut morssulågi-
nartardlutik.
KorKUt avKusågkat aulålugtutut
pissuseKalerångata unlnardluta
nipaerutdlutalo tupigusulersarau-
gut. måkulo tugtorpagssuit nuju-
artutut pissuseKångitsut Kiviat-
dlåjutigalutik sujunivtine inger-
dlarussårtut alutornarmata. naig-
dlersimaneKariardlutigdlo ulapi-
kasigtaraut. kunguit sinåine unig-
kajugtarpugut kissartuliomiar-
dluta. tamåkunane tugtut atau-
siåkåt sumik isumanatik imeriar-
tortut naimassaKartigatik Kanig-
dlissaKaut, ilaitdlume meterit tat-
dlimat inornagit Kanigdlissarput,
kalerrisårneKameK ajoramik
nangmingneK aulagsangnigssamik
tungånut. tugtusivfiginerpåvarput
K’årajugtup alånguanit Tasereat
sarKåtigut ArnaK Kavdlunåp tu-
ngånut. Itivnermitdle Kanger-
dlugssup tungånut akugtordlutik.
soruname ersserKigsumik kisitsi-
ngikaluardluta migssaliorKupavut
avKutåne tusintit mardluk inor-
nagit takusimavdlugit. Kanordle
nunarssuaK tamåt Kangerdlug-
ssuvdlo kujatå’tungå ilångutdlu-
go angatdlavigigaluarane!
unuk sujugdleK tangmårniale-
ravta kungup sinåne tuperpugut.
errordlutalo ermeriaravta ku-
ngugtuinångorpugut, tåssalo tiliu-
kutsoriardluta Kavdlunåminiuti-
vut sågdlugit, sialualåK soKutigi-
nago. nåmagsigavta tupivta ilua
kusertuinaugaluartoK inamialer-
pugut, Kåinerssuavut Kiviaper-
dlugtaraluardlugit. tuperput ki-
angneragagssåungingmat unuå
tupatdlagtåKaugut, asulo aulariåt-
dlangnerit tamaisa kusertitariv-
dluta. taimåitorme akunerit 15-it
nangmagdluta pisungnikugavta
Kasutagdlutalo åungailårpugut.
iterianaugut sialuerusimavdlu-
ne nigdlertisimassoK, tåssalo tu-
perput kuserminane, Kerinarsi-
massoK! uliup atåne makipajug-
kavta aneriatdlartugut teriang-
niaK Kanissusia, imaKa autdlarsi-
gåtigut. issigerugtulersoK Jens
Gaba nipéråungitsumik suaut-
dlarmat „malerKiamaKaoK11 ileKi-
misårtussåinardlune nigortertu-
kavsauvoK, nalunångitsumik „Ki-
lugtoK" tåuna Kilugtamermisut
Kåsungniarpat ånilårtupiloruju-
kavsauvdlune.
uvdlOK tåuna nåvarput tåmar-
tajåjussåinaK. pujorssup atåne.
erssimissordlo sialuk, natarnor-
nat, nivtailaK pårdlakautinardlu-
tik atutarput, tåssalo soruname
erninaK panemitånguerutdluta.
uningnavérsåginaK. tatsit sinåu-
kångavtigit nunap åssingatigut ili-
sariniardlugit sangmivigput år-
Kigtarårput, ajungitsumigdlume
ingerdlassukavsauvdluta. silap
saluåminera iluagtitdlugo åsit ku-
ngup sinåne nerigatdlarpugut, su-
kulåtiliagssaK agsorssuaK nersua-
lårdlugo, taKuagssatsialagssune-
rardlugo nakussagtinartoK unang-
nartordlo. ilame uvdloK tåuna
Lidonik sukulåtiliortartup nerso-
ringningnerput tusågaluaruniuk
imaKa inunivta sivnera tamåt pi-
ssartagaKartilisagaluarpåtigut tå-
ssale Kujaniangåravta. asumiå
Kiavdlutigdlo kåpajugtukavsait!
autdlarxigdlutalo nerissavut
ulerångata nangmåvut OKimangi-
ssarpavut, angnermik Kumukajå-
kut, asulo nardlunerit nunagig-
tarnermik maugårnartuinanga-
jaussardlutik. sialuvdlo atåne
ingerdlaniaussårtitdluta „susa sia-
luit“ malautlnardlugo agpitarår-
put. tåssaKamiuna erinarssutl-
nguaK tåuna taima amerdlatigi-
ssunik atorneKarsimaneruja uv-
dlut tåuko sisamat ingerdlaomiv-
titut. atortalernåravtigo erinalu-
vigsorsimaneravta umassut Kimå-
ssaraluaramik iggissavut sungiu-
ssiartordlutik angmariartortitdlu-
git kisa Kimåriåsaerputdlunit, ta-
månalo tugdlusimårutigissarpar-
put angalaoKativta nipaitsut ila-
migtut issigileriartoråtigut påsi-
sorissardlugo.
unup åipåne tangmårnerput
Kianéssutsimigut, KuianartoKar-
nermigut erKumilårnermigutdlo
puigugagssåungilaK.
masaKigavta panerserusumersi-
mavugut. kangerdluk nerutungit-
sok nuivarput akiane tovKit pile-
rinaKissut. tåunaKale „ikautilår-
tigut" utileraluarparput. serKor-
tardluta, iluaKutåungingmatdlo
inugsiarnernerussumik „ikautilår-
G UIjD BARRE
Danmarks mest solgte chokolade - sin vægt værd!
sukulåto Danmarkime tunissaunerpaussoK — oKimåissutaiminut nalerKutumik naløKarpoK
LÆKRE MINTS
I POSER
anernerigsautit
igdlingnartut
pugssianitut
CfSTRUP-
JEPPESEN A/s
silarKigsiså tamulugtarpugut.
uvdlut åipagssåt panertunik alersillnginavta panersinialerpugut, aKaja-
rordle sårKåratdlarparpunåsIt.
36