Atuagagdliutit - 20.01.1972, Blaðsíða 7

akilerårutit Kagfåsåput
aningaussartutinik
— isumanarpunga Kalåtdlit-nunane akilerårtalernigssaK på-
sinerdluinerussoK. ungatå issigalugo akilerårtalernigssaK ki-
nguncKångitsorsinåungilaK niorKutigssiornerme aningaussar-
tutit agdlinerånik, nålagauvfiup akiligagssainik, Ib Lysemose,
Ilulissane privatimik fabrikip
— kalåtdlit rejerutait suliarivdlu-
agaunerouaut Alaskame unang-
migdlersigissavtine rejelianut na-
lerKiutdlugit. Kularingitdluinar-
para kalåtdlit rejeliait Kångerni-
unerme angumatdluarsinaussut.
niorKusiat ineriartortineKarnera-
tigut KGH angnertorujugssuar-
mik suliniarsimavoK. tamatuma
kingunerå uvdlumikut silarssuar-
me rejenik tmiitsiveKartarfingne
Kalåtdlit-nunåta sujuartunera.
Kalåtdlit-nunane niorKusiarine-
Kartarput rejet agssangnik Kali-
paiagkat silarssuarme pitsauner-
påt. taimaingmat kalåtdlit rejeu-
tait tunitsivigssaKartuåinarput
avdlatdlo pinit akilersitdluarne-
Karnerussardlutik, Ilulissane pri-
vatimik fabrikip direktøria Ib
Lysemose OKarpou.
Ib Lysemose sulissutigingnigtu-
vok 1967-ime Ilulissane privati-
mik fabrikertåmik. augustime su-
jorna Kåumat nåmagtitdlugo A-
laskamlpoK tasamane rejenik
niorKutigssiorneK påsiniaivfigalu-
go. ukiut kingugdlit arfinigdllit
ingerdlaneråne Alaskame rejenik
niorKutigssiorneK KagfagsimavoK
1200—8000 tons migssåinut ukiu-
mut. tasamane månilo rejet åssi-
gigput Alaskalo rejeKarfiligssu-
vok. niorKutigssiagssat rejet pi-
siarinerat akikeKaoK, niorKUsia-
rineKarneranile aningaussartutit
angnertoKaut. atautsimut issiga-
lugo isumaKarnarpoK Alaskame
nunavtinilo „rejeliorneK" akiso-
KatigiginartoK.
niorKusiornerup
åtåsinåungilå
niorKutigssiornerme aningaussar-
tutit Kagfariangåtsiåsångigpata
Kalåtdlit-nunane rejenik niorKu-
tigssiorneK isumavdluamartoKar-
POK, Ib Lysemose OKarpoK. akile-
rårtalernigssardle ulorianaule-
KarpoK aningaussartutinik Kag-
fagtitsissugssaugame. isumaKar-
punga Kalåtdlit-nunane akile-
rårtalernigssaK påsinerdluineru-
ssok. akilerårtitsissalernigssaK i-
luanårutausinaunaviångilaK.
Kalåtdlit-nunåt uvdlumikut a-
migartoruteKartarpoK, taimåitud-
savdlunilo augtitagssarsiornermit
isertitagssarpagssuarnik neriugi-
ssaussut tdkuserdlugit. taimaing-
mat asulérneruvoK isumandsav-
dlune amigartoruteKarfingmiut a-
kilerårtalernerat iluamérsumik
nagsataudsassoK. pingitsorneKar-
sindungilaK akilerårtalernigssaK
ungatå eruarsautigalugo kingune-
Karnigsså niorKutigssiornerme a-
ningaussartut.it agdlinerånik, ta-
mdnalo nålagauvfiup akiligagssa-
risavå.
pissarinerusimåsagaluarpoK ni-
orKutigssiornerme aningaussartu-
tit Kagfagtinavérsåginaråine. avå-
mut niorirusiornerup åtåsinåungi-
lå aningaussartutit Kagfangnerat
akilerårtalernerup kingunerissag-
sså. akissugssaussut tunganit ti-
kuarneKaraluarpoK akilerårtaler-
nerup niorKutigssiornikut akitsu-
ligiumågai matuneKartåsassut a-
kilerårutinit iluanårutinit. ani-
ngaussartutitdle agdlissutigssait
direktøria onarpoK
KanoK amerdlatigiumårnersut ta-
KamoriarneK ajornardluinarput.
namagsingajalersoK
1967-ime autdlartinerme kingor-
na Ilulissane privatimik rejele-
rivfik amigartoruteKarsimångi-
laK. ukioK sujugdleK rejet Kali-
paiarigkat 130 tons niorKusiari-
neKarput. 1970-ip tungånut ukiu-
mut niorKUsiarineKartarsimåput
rejet Kalipaiarigkat 130 åma 180
Direktør Ib Lysemose.
tons akornåne. 1971-ime fabrike
maskinamik KalipaiautitårpoK ni-
orKUsiaralugitdlo 260 tons. ukioK
måna sule mardlungnik maski-
nanik KalipaiautitåsaoK, nautsor-
ssutigineKarpordlo 350 tons nior-
KUsiarineKarumårtut 1972-ime.
sujoma fabrike agdlineKarpoK
månalo 1100 kvadratmeterinik a-
ngissuseKalerdlune kantina suli-
ssutdlo igdlue ilångutdlugit.
fabrike inerneKavigpat 1972-ip
ingerdlanerane, niorKutigssiorsi-
naunikut angumavfigineKalersi-
nåusåput rejerniutit ukiune tug-
dlerne 6—8-ne amerdlissutigisi-
naussagssait. pingasunik maski-
nanik KalipaiauteKalerune ukiu-
mut 500—600 tonsinik niorKutig-
ssiorsinaulisaoK, avåmut tunine-
Karnermingne 15 mili. kruninik
nalilingnik.
Kavdlunåt pingasut erKåisångi-
kåine fabrike kalållnarnik suli-
ssoKarpoK. aussame niorKUsiari-
neKartarput rejet Kerititat ukiu-
milo niorKUsiaussardlutik Kalera-
lingnik nerpiliat. aussaunerane
uvdlukorsiortussarput inuit 100
migssinge unukorsiortussardlutig-
dlo 30 migssinge.
kalåtdlit tigusavåt?
fabrikip uvdlumikut niorKUtig-
ssiorsinåussusia angnertuneruvoK
rejenut pineKarsinaussunut na-
lerKiutdlugo. Ilulissane fabrikit
mardluk isumaKatigissuteKarsi-
måput rejerniutit tunissait mar-
dlukumavdlugit, rejerniutitdle i-
kigpatdlårput fabrikit mardluk
niorKutigssiagssanik nåmagtunik
pilersorsinåusavdlugit. niorKutig-
ssiagssat angnertusarniardlugit
privatimik fabrike nangmineK re-
jerniutitårsimavoK arfinilingnik.
KGH-lo isumaKatiglssutaussoK i-
låtigut OKausertaKarpoK fabrikit
tåuko mardluk nangminerissa-
mingnik rejerniuteKarsinaussut.
— kutterit arfinigdlit tåuko ta-
marmik 1971-ip ingerdlanerane
pisårineKarsimdput, Ib Lysemose
OKarpoK. tåuko atorsimassuput
nutåt akingisa agfdinånik akiler-
dlugit Danmarkimit pisiat. ki-
ngugdlit pingasut erhvervsstøtte
avKUtigalugo pigssarsiarineKar-
put. piumassarincKarmatdle kut-
terit ukiut Kulit Kångernagit pi-
soKaussuseKdsassut pigssarsiari-
nexarsinaussut kigdleKaxaut. u-
kiut kingugdlit Kulit Danmarki-
me sanaussoKarsimdngilaK kutte-
rinik rejerniarnermut nalerKutu-
nik. kigsautiginaKaoK erhvervs-
støtteudvalgip akuerssårnigsså
Diskobugtime amerdlanerussunik
rejerniuteKalernigssanik. akisu-
vatdlångitsumik taimailiortOKar-
sinauvoK kutterinik atorsimassu-
nik Danmarkimit pisinikut ukiut-
Den private fabrik i Jakobshavn.
— Ilulissane privatimik fabrike.
dlo 20 anguvdlugit pisoudussusig-
dlit pisiarineKarsinautitaulisagpa-
ta ninigagssat amerdlanerulisa-
galuauaut.
— fabrike autdlartingmat OKar-
putit neriutigigit ukiut ingerdla-
neråne fabrikip kalåtdlinit tigu-
neKarsinaunigsså?
— kigsautiginarteKåra fabrikip
kalåtdl init ingerdlåneKalersinau-
nigsså. kalåtdlit tunganit soKuti-
gingningneK aperKutåusaoK tama-
tuma ukiorpagssungitsut inger-
dlaneråne pisinaunigssånut. Ka-
låtdlit-nunane politikikut anguni-
agaussumut tugdluarnerpåusaga-
luarpoK, fabrike danskinut nuna-
me avdlamiunutdlunit tuninago
ukiut ardlaKångitsut ingerdlane-
råne kalåtdlinut isumagissagsså-
ngortisinaugåine.
tamåna pivdlugo kalåtdlit ar-
dlagdlit OKaloKatigisimavåka. a-
jornartorsiutaussordle tåssa su-
julerssuissugssanik pikorigsarsi-
massunik navssårnigssaK. miser-
ratigineKarsinåungilaK tamatuma
NerissagssiordluarneK
Otto Mønstedip makarinånik
autdlarKauteKartarpoK
Otto Mønstedip måkarinå mamåssutsip,
tipigissutsip suj atsissausinauneruvdlo
tungaisigut angumassagssåungilaK.
atortugssat pineKarsinaussut pitsaunerpåt
atortoralugit sanåjuvoK - taimåitumik
angussaK pitsaunerussarportaoK - tamatigut.
Sikker madlavning
begynder med
Otto Mønsted margarine
Otto Mønsted margarine står i særklasse
hvad angår smag, aroma og stegeegenskaber.
Den bliver kærnet af de bedste råvarer,
der findes - derfor bliver resultatet også
tungåtigut pivfigssaKarsimå-
ngingmat inungnik piukunartunik
iliniartitsinigssamut. isumaKar-
pungale ukiut Kavsikagtånguit i-
ngerdlaneråne ajornarungnåisa-
ssok pikorigsarsimassunik nåmag-
tunik navssårnigssaK. sujuler-
ssuissugssamik nalerKutumik tå-
kutoKarpat pivfigsséngorsimåsaoK
fabrikip kalåtdlinit ingerdlåneKa-
lernigsså pimorutdlugo OKatdlisi-
gilisavdlugo. Julut.
STERED
HOVEDTELEFONER
I KÆMPEUDVALG
Stort katalog over 32 for-
skellige modeller hoved-
telefoner med udførlige tek-
niske specifikationer tilsen-
des mod indsendelse af kr.
2,50 der også dækker porto
og ekspedition til:
FHC-KUNDESERVICE
INDUSTRIHUSET
Landgreven 7, 1301 K.
7