Atuagagdliutit - 20.01.1972, Blaðsíða 26

nalivtine erKigsineKarnera
silarssuarme eiKigsineK atatinarniardlugo nålagkersuissut
OKartartitdlugit mana sorssungnerit 20-t sivnenartut, pi-
ngårtumik nunane ungasingnerpåne
agdl.: Svend Garbarsch
København (RB-special)
nålagkersuissut ingmingnut nåpikångamik tamanutdlo nalunaerutig-
ssatik atsiorångamikik OKausertanartikajugpait sulinermikut silarssu-
arme eruigsineK atatiniarigtik angnertusarniarigtigdlo. ernigsineK na-
livtine agsut erKartorneKarpoK. oxauserdle tåuna cncautsitut avdla-
tutdle ikunarpoK: atorneKarnera angnertusiartortitdlune isumaerukiar-
tuinartardlune. peKatigigfeKarpoK silarssuarmit tamarmit ilaussor-
tauvfigineKartumik, tåussumalo anguniagaisa pingårnerssaråt ernigsi-
neicariartuinarnigssaK.
silarssuarmile erKigsineKarnera-
nik taima OKalugtOKartigititdlugo
Kanon: pissoKarpa? silarssuarme
Pissartut misigssoruvtigik OKar-
neK saperpugut erKigsineKartoK,
agdlåme sorssungnerit 20-t siv-
neKartut ingerdlåneKarput — a-
merdlanerssait sorssungnerussu-
tut nalunaerutigineKarsimångit-
sut. Asiap kipasigsuane taimåg-
dlåt sorssungnerup nalåne pi-
ssartut najorKutaralugit pissutsit
ingerdlåneKarput, sllarssuarmilo
enugsisimavfiunerpåt ilåne —
Europame — nunat amerdlaner-
Påt sorssungnerssup kingugdliup
kingorna enrigsivigssioKatiging-
nigssaK „puigorpåt".
nunat nagguvenatigitdlunit å-
ssiglngitsut ingmingnut sorssuka-
luartut sorssunigssamingnik ing-
mingnut nalunaerfigisimångitdlat.
sårdlo Indokiname taima såkor-
tutigissorujugssuarmik akiuneKa-
raluartOK sorssungneKarnera ta-
manut tusagagssamik nalunaeru-
tigineKarsimångilaK.
portugalimiut nålagkersuissuisa
agsut miserratigåt atausinåu-
ngitsume pingasunile Afrikame
— Guineame, Angolame Mozam-
biquimilo — sorssugkamik. isu-
maKatiglnginerit tåuko avatånér-
sut tåssausorissarpait nunasiane
sorssungnerit. portugalimiut o-
Kartarput „nunasiane najugagdlit
akornåne enugsivitdliorneKartoK"
inatsisit tungaviussut maligdlugit
nunasiamingne ungasigsune pi-
ngasune.
portugalimiutaoK aulajangiusi-
mavåt såkutumik 130.000-ussut
suliåt tåssatuaussoK inatsisinik
maleruaisitsiniarneK entigsisima-
titsiniarnerdlo.
nunap iluane pissutsit
encigsivitdliortitsissunik taine-
Kartartut pivdlugit nunagissamik
kigdleKarfisa iluåne akiutamerit
nålagkersuissut avdlat taimatu-
ngajak taissarpait. taimatut o-
KartarneK OKauseKartunut agsut
iluaKutaussarpoK. inuiaKatigit pe-
Katigit maligtarissagssait najor-
Kutaralugit nålagauvfit inuiaKa-
tigingnut peKatigingnut ilaussor-
tat ilaisa iluåne pissunut akuliu-
tugssåungitdlat — sordlo Pakis-
tanime kangigdlerme najugagdlit
millioniligpagssuit inunerénik na-
lilingmik pissoKaraluarpatdlunit.
pakistanimiut tamåne KanoK i-
liuseKarnerat taimågdlåt OKauti-
gineKartarpoK nålagkersuissut
nunap iluane pissutsinut tunga-
ssunik årKiniardlutik sulineråtut.
India Pakistanime kangigdler-
miut Kimåssut 10 millionit omi-
gagåt Kimåssut pivdlugit uvdlor-
mut 25 mili. kr-nik aningaussar-
tutilik „akuliukame" inuiaKatigit
peKatigit ilaussortåinit amerdla-
nernit såssussissutut OKautigine-
KarpoK.
indiamiut KanoK iliuseKamerat
pissariaKartutut nunat ilaussortat
nålagkersuissuinit issigineKarsi-
naugunaraluarpoK, nunavdle a-
tautsip „iluane pissutsit" avdlå-
ngortineKånginigssåt pingårtine-
KarneruvoK. pissutsinut taimåitu-
nut nunat avdlat — imalunit i-
nuiaKatigit peKatigit — akuliuta-
lisagaluarpata nunarpagssuit nå-
lagkersuissuisa akuliunermingnut
pissutigissatik navsuiaruminåiti-
tåsavait.
indiamiut såssussissunerardlu-
git avorKårdliutinik isumaKatigl-
ssutit taisissutigineKarångata isu-
maKataussartut ilagait nunat „ilu-
mingne pissutsit" ilåinik issertu-
ssagssagdlit tamarmik.
sorssungneK suva?
sorssungneK sunersoK nåmagi-
nardluinartumik navsuiarneKå-
ngisåinarpoK. sorssungneK atua-
garujugssuarne agdlautigineKar-
tarpoK, angnertoKissunigdlo ag-
dlautigissaKarnikut ilisimatungor-
niutigineKartarpoK. sorssugtoKar-
nerale nalunaerutigineKarsimati-
nago såkutut såkulersordluarsi-
massut ingmingnut akiunerat, så-
kutut toKorarnerat såkutujungit-
sutdlo tOKuneKartarnerat KanoK
taissariaKarpa?
Asiap kipasigsuane sorssugto-
Karnerane pissutsit atugaugaluar-
tut akerdlerit ukiut kingugdlit
mardlugsuit ingerdlaneråne akiu-
siméngitdlat. kisiåne „isumaKati-
gingineK" Indokiname, portugali-
miut nunasiåine Irlandimilo a-
vangnardlerme issertordlutik a-
kiutut tuluitdlo såkutuisa Irlandi-
me avangnardlerme akiuneråne
ingerdlåneKarpoK.
pisimassut tåuko ilisimaneKar-
dluarput. sorssungnerit avdlat a-
merdlanerit ilisimaneKånginga-
jagput, nauk ukiorpagssuarne i-
ngerdlåneKarsimagaluardlutik i-
nugparujugssuitdlo inunerånik a-
keKaraluardlutik. tamatumunga
pissutauvoK sorssugfiussune nå-
lagkersuissut pisinaussartik tamåt
nunat avdlamiut avisiliortuinik
sorssugfiussunut ingerdlatitsina-
vérsårnerat.
taimatut sorssungnerit pinga-
sut inoKajuitsup Saharap kuja-
teralånguane ingerdlåneKarput.
sorssugfiussup ilå sujusingneru-
ssukut atautsimut Sudanimik tai-
neKartaraluarpoK.
sorssungnerit åssigissutigåt a-
vangnarpasingnerussume naju-
gagdlit muamåkussut kujasingne-
russumilo najugagdlit kristumiu-
ssut kulturisa ingmingnut apo-
råunerat sorssungnermut pissu-
taungmat. avdlatut OKautigalugo
sorssungnerit tåssåuput nunasia-
Karsimassut Afrikame kingornu-
ssarsiarititaisa ilait.
sorssungnerit puigugkat
Sudanime sorssungnerit taineKa-
rajugput sorssungnerit puigugkat.
kungitsuvfingme Sudanime sor-
ssungneK angnertunerpauvoK. tå-
ssane nålagkersuissut muamåku-
ssut ukiut arfineK-pingasut inger-
dlaneråne ardlaleriaKalutik toKo-
raerujugssuartarnermikut nunap
ingmikortortaine kujasingneru-
ssune najugagdlit nagguveKati-
gingisatik nangminermingnitdlo
avdlauvdlu inartumik kulturigdlit
pingitsailiniarssarait.
nunap avangnarpasingnerussor-
tåne najugagdlit ilait araberinik
sujuaissaKarput, kujasingnerussu-
me najugagdlit negeriuput amer-
dlanerit kristumiussut. Sudanip
kujatå’tungåne nangminerssor-
niat peKatigigfiat Anya-Anyamik
ateKarpoK. tåssunga ilaussortat
såkoKardlutik akiutut måna 6000
migssiliorsorineKarput. akiuvfiu-
ssok avatånit tikineK ajornardlui-
narmat sorssungnerup ingerdlå-
neKarnera ingmårarssuåinaK ili-
simaneKarpoK.
saniliniput Sudanimit kujat-
dlermit Kimåssut 250.000-it mig-
ssigissait uvdlut tamaisa ilane-
Kartuartut. akiugkat nungutinia-
gaugunaraluartut taimailiorneK
Sudanip iluane pissutsinut tunga-
ssussok OKautigineKartarpoK...
pikigtitsissut kristumiussut Su-
danime nålagkersuissunut mua-
makussunut akiuput, Sudanivdle
kangimut kigdleKarfingmigut sa-
niliane Etiopiame tamatuma a-
kerdlianik pissoKarpoK. tåussuma
ilåne Eritreame nålagkersuissut
kristumiussut muamåkut nang-
minerssortungorniardlutik isser-
tortukut akiutut akiugarait.
italiamiut nunasiarisimassara-
luat Eritrea inuiaKatigit peKati-
git 1952-ime aulajangemerisigut
Etiopiame nunap ingmikortortai-
nut ilaulerpoK, tåssanimiut nang-
minerissamingnik inatsisiliortar-
dlutik nålagkersuissugssaming-
nigdlo Kinersissardlutik. kaisarip
Haile Selassiep aulajangineragut
Eritrea 1960-ime nangminerssor-
tujungnaersineKarpoK. etiopia-
miut pingitsailinerat muamåkut
millionit åipagssåt avigdlugo a-
merdlåssusigdlit akerdliuvfigåt,
1965-imilo pikigtitsilerput.
Eritreame issertordlutik akiu-
tut 2000-usorineKarput. nangmi-
nerssorniat OKautigissarpåt etio-
piamiut såkutue 15.000-it isser-
tordlutigdlo akiutut 2000-it måna
tikitdlugo tOKutaussut. tamatuma-
ne aperKutaulerpoK: Eritreap
nangminerssortuvdlune inger-
dlatsinigssånik inuiaKatigit peKa-
tigit aulajangernerånik Etiopiap
atorungnaersitsinera nunap ilua-
ne pissutsinut tungassuva?
franskit igdlersuissut
Sudanip kimut saniliane, Tchadi-
me, nunat avangnane kujatanilo
najugagdlit kulturimikut aporåu-
nerisa pingajuat ingerdléneKar-
Pok. tåssane nangminerssortu-
ngorniat muamåkussut peKati-
gigfiånut Frolinamut ilaussortat
negerinut kristumiuvdlutik nå-
lagkersuissussunut nunavdlo ku-
jasingnerussortåne najugalingnut
akiuput. Frolinamut ilaussortat
akiutut 1200 migssiliorsorineKar-
put. nålagkersuissut såkutue 7000-
iussut franskit såkutuinit 1500-
nit ikiorneKarput. Frankrigip nu-
nasiarisimassaraluatalo Tchadip
igdlersoKatigigkumavdlutik isu-
maKatiglssuteKarsimanerat malig-
dlugo Tchadime nålagkersuissut
atatlnarniardlugit såkutut sor-
ssugput.
Tchadime såkutut nalunaerput
ukiut kingugdlit tatdlimat inger-
dlaneråne såkutut 200-t franskit-
dlo 30-t ånaisimavdlugit. muamå-
kut issertordlutik akiutut såku-
tujungitsutdlo 3000-it ånaisimåsa-
gait ilimagineKarpoK. Tchadip a-
vangnamut sanilia Libyen Froli-
namik ilalerissuvOK — neriutigi-
gunardlugo nunap kujatå’tungå
inoKajuitsup Saharap ilånik ila-
sinaujumårdlugo.
Afrikap ilåne sule kujasingne-
russume sorssugfiuput Rhodesia
Afrikalo kujatdleK-kitdleK. tåu-
kunane issertordlutik akiutut nu-
nanit avdlamiunit amerdlanemit
isumaKatigineKarput. aulajanger-
sagkat maligdlugit Rhodesia tu-
luit nunasiaråt, tåssanile najuga-
Kalersimassut europamiut negeri-
nit ikingnerussut inatsisinik uni-
orKutitsivdlutik ingmingnut nå-
lagkersuissungortinikuput. taima-
tutaoic Afrika kujatdleK-kitdleK
Namibiamik atserdlugo inuiaKa-
tigit peKatigit OKartugssauvfigåt
— Afrika kujatdleK tåssane OKar-
tugssaugaluartoK OKausInauneru-
ssukut OKartugssaujungnaersit-
dlugo.
Asiame erKigsivitdliortut
Afrikame inuiaKatigingnut ugpe-
rissarsiornermutdlo tungassut pi-
ssutigalugit sorssugtoKartitdlugo
Asiame angnermik socialistit
kommunistitdlunit nålagkersui-
ssunut kommunistiungitsunut a-
kiuput.
sultaneKarfiup Muscatip Oma-
nivdlo ilåne kujatdlerme Dhofa-
rime, Persiap kangerdliumaner-
ssuata erKånltume, kommunistit
issertordlutik akiutut 1000-it siv-
neKartut sultane sorssugfigåt ku-
ngitsuvfingmit Jemenimit kujat-
dlermit, Kinamit ikiorneKartu-
mit, ikiorneKardlutik.
Burmame issertordlutik akiutut
åssigingitsut tatdlimat 1948-mit-
dle nålagkersuissut såkutuinut a-
kiuput. akiutut atautsit Kiname
pissortamut Maoimut isumaKa-
taussut KaKortumik erfalassoKar-
put, avdlatdlo Moskvame OKar-
tugssaussunut isumaKataussut
augpalugtumik erfalassoKarput.
avdlat pingasut tåssåuput naggu-
veKatigit Kachinit, Karenit Mon-
sitdlo Burmap avangnå’tungåne
nunap KåKartårtånik ingmikut
nålagauvfingortitsiniartut.
Thailandip avangnåne kisalo
avangnåne-kangiane nunap ing-
mikortortåine Laosimut Kanigtu-
ne kommunistit issertordlutik a-
kiutut 5000-it migssiliortut, amer-
dlanerit nagguveKatigingnit Meo-
nit pissut, akiuput nålagkersui-
ssut såkutuinut aporautitdlagtå-
Kalutik.
Malaysiap kitå’tungåne, Thai-
landimut kigdleKarfiata erKåne,
kommunistit issertordlutik akiu-
tut tuluit såkutuinit 1948-me a-
jugauvfigineKartut sivnere 1200-t
migssiliortut amiåkuput. isser-
tordlutik akiutut amerdlanerssait
kineserinik sujuaissaKarput.
Philipinerine Hukip issertor-
dlutik akiutuisa sivnere ardlaKå-
ngitsunik untritigdlit åma sule
akiuput, kommunistitdlo issertor-
dlutik akiutut avdlat „inuit så-
kutue nutåt" måna tåkutalerput.
Indonesiame KeKertat ilåne
Borneome kiagtup orpigpagssua-
rujugssuisa akornånlput kommu-
nistit issertordlutik akiutut amer-
dlångitsut ilånériardlutik igdlo-
Karfingnik Kanitamingnik såssu-
ssissartut. ukiup kingugdliup i-
ngerdlanerane issertordlutik aki-
utut indonesiamiut såkutue 20—
30-t toKupait.
issertordlutik akiutut ardlagdlit
Kinamit ikiorneKarput. sordlo In-
diame nunap ingmikortortåne ka-
ngigdlerpåme Assamime naggu-
veKatigit Nagat ukiune tatdlima-
ne indiamiunut akiuput. naggu-
veKatigit sorssugkumatut KåKar-
tume najugagdlit nagguvingmi-
kut indiamiunut erKainånginga-
jagtut pissortait ardlagdlit Ki-
name sungiusarneKarnikuput. u-
kiut mardluk matuma sujorna-
gut erKigsivigsiortOKarpoK naga-
miutdlo nunåt tamatigungajak
nangminerssulerpoic, akerdlering-
neritdle ungasingitsukut autdlar-
terKigput.
kinamiut åma ajornartorsiute-
Karput. Tibetime, ukiut 12—13-it
matuma sujornagut nangminérsi-
naujungnaertitaungajagdlune Ki-
namut ilånguneKartume, naju-
gagdlit kinamiunit sunerneKariar-
tuinarnermingnut akiuput. Kinap
ingmikortortaisa ilåine kipasing-
nerussumltune, nunap ingmikor-
tortaisa ilåinit avdlanit nunasior-
torfigineKaKissune, taimatut ang-
nertOKissumik akerdlilersuineKar-
poK.
åma puigortariaKångilaK Kina
ilagisimassaminut Taiwanimut
sorssugtuarmat. kinamiut kom-
munistit 1949-me ajugauvdlutik
nangminerssornianik KeKertamut
tåssunga nugterartitsingmatale
uvdlut tamåkiangajagdlugit Tai-
wanip nunaviuvdlo akornåne i-
kerasak nerukitsoK ikårdlugo Ka-
mutilingnik erKåussineKartarpoK
nunavingmit kisalo nangminer-
ssorniat najugåinit KeKertanit
Quimoyimit Matsumitdlo. Kamu-
tigdlit aKerdlue Kaertugssiat a-
merdlanerit måna naKitanik a-
kerdlerissanut suniniutinik ima-
Kartarput.
Amerikame kujatdlerme åma
endgsivitdliortoKarpoK. issertor-
dlutik akiutut ardlagdlit tåssane
akiuput. ilungersornerpåuput Tu-
pamarosip issertortukut akiutue
Uruguayime najugagdlit. tåuko
silarssuarme tamarme ilisimane-
Kalerput nunane avdlamiut nå-
lagkersuissuisa sivnissimigtut
autdlartitåinik atorfilingnigdlo
lupåtdlautigineKartunik ardlale-
riardlutik autdlarussissarnermi-
kut.
silarssuarme erKigsisimaneK
måna taima issikoKarpoK. erKig-
sineKarnera taima oKatdlisautigi-
galuartOK 20-t sivnerdlugit sor-
ssugtoKarpoK ardlalingnigdlo sor-
ssugtoKangajalerunarpoK. Neville
Chamberlainip nalivtine entigsi-
neKarnigssånik OKausé aungmik
kuerainerujugssup kingorna Eu-
ropame atutilerput — Europap
kangia’tungåne sivikitsumik pi-
kigtitsissarnerit kingornisigut. na-
livtine sorssungnerit tamarmik
nunane kinguarsimassune unga-
seKissunilo ingerdlåneKarput...
27