Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 20.01.1972, Blaðsíða 12

Atuagagdliutit - 20.01.1972, Blaðsíða 12
åtåt misigssugarineKalersut 1966-ime marts autdlartilersoK helikopterimik ilisimatut ardlag- dlit Hvidehavime sikumut såv- tersumut nuniguneKarput. tama- tuma kingorna åma avdlat ilisi- matut ukiut tamaisa misigssuisi- taussarput. ilisimassagssarsiortut Toros-imik atserneKarsimåput, Toros-4-vdlo, 1970 upernåK tamåt misigssuisimanerata inernere må- na tamanut tusagagssiarineKarsi- måput. ilisimassagssarsiortut sujuner- tarisimavåt åtåt amerdlåssusiat kisiniardlugit, taimailiornikut på- sissat najorKutaralugit tungavig- ssiniardlune ukiune aggersune puissiniarnerup maligtarissag- ssainik. pissutsit nåmaginarungnaersi- maKissut naitsumik OKautigalugit imailersimåput, ukiut ikgtunguit Kångiugpata åtåt nungutugsså- ngordlutik, ardlåtigut Kanordlu- nit ilioriauseKarnikut nungutsai- liuineKalingigpat. Sovjetip tungå- nit maligtarissagssat nungutsai- liuiniutit atortitaulerérsimåput, tåssa 1965-ime atulersitaungmata pissat amerdlåssusigssåinik kig- dlilersuinerit sukangasorujug- ssuit. tamåko najorKutaralugit 1970-ime taimågdlåt pissarerKU- neKarput piarKat atautsimik uki- ugdlit 23.000. ukiune untritiligpagssuarne i- nup sikuiuitsume avangnardler- me sinerissane puissiniartuarsi- maneK ingerdlåsimavå, niorKuti- gissardlugitdlo åmit, pinersautit saunernit sanåt taimaeKataitdlo. puissiniatdle ardlåinåtdlunit ava- sigdlingårneK ajorpoK, taimåitu- Annoncér i GRØNLANDSPOSTEN ★ migdlo puissit erniorfine enrigsi- simatitaujuarsimavdlutik. kisiåne inuit tingmissartut atulermatigik puissit erniorfé sumltut ujarta- lerdlugit puisserpagssuit atautsi- mortut takugångamikit umiarssu- arnut angisunut sikusiutitut sa- nånut ornigtitalerdlugit tOKOra- riartortitdlugit, sukaKissumik nu- ngukiartulersimåput. månalo nu- ngunigssåt årdlerinarsivigsima- vok. puissit Jan Mayenime, New Foundlandime, Hvidehavimilo å- malo Barentshavime amerdlåssu- siat ikileriarujugsuarsimåput. tai- mågdlåt ukiune kingugdlerne pui- ssit amerdliartorfigssatuarisima- våt ukiut tatdlimat sorssungner- ssuaKarnera. ukiut ingerdlaneråne misiling- neKartarsimavoK puissit amerdlå- ssusiat kisiniardlugo migssilio- riåinardlugit. åssersutigalugo sor- dlo 1928-me isumaKarput Hvide Havime puissit 3 millioniussut. kisitsisit tingmissartumit åssili- ssanit tungaveKarput. 1953-ime agfåinångorérsimåput, uvdlumi- lo nautsorssutigineKarpoK puissit 500—600.000-nik amerdlåssuse- Kartut. kisiåne kisitsisit tåuko ta- tiginavingitdlat. tåssame Toros-ilisimassagssar- siornerme iluamik puissit kisine- Kalermata, påsinarsivoK KanoK kisitseriautsit amigauteKartigi- ssut. sujugdlermik tingmissartu- mit åssilissat taimågdlåt takuti- tarmåssuk puissit inersimassut Kagssimassortåinait. piarKat Kau- massunik merKugdlit erssineK a- jorput. taimåitumik puissit tikit- dlugit najordlugit aitsåt iluamik kisitsineKarsinauvoK. arnaviaK atautsimik piarxiga- jugpoK, uvdlutdlo sujugdlit 18— 20 uningéinardlune arnaminit nerdlersugaussarpoK. arnavissap nangmineK Kitornane kisiat inu- ssuteKartitarpå l'maKa tivkatigut ilisarissardlugo. piarKat avdlat pérsitarpai patdliguterKunagit. taimåitumik piaraK, arnaerusima- ssok, tOKungitsortugssåungilaK. puissip l'muata ilå 40 % orssuvox, Spar på kræfterne lad HYHATA hale ind HYHATA indhalemaskine bruges overalt i Skandinavisk fiskeri (således af 85% af danske garnfiskere). Nem at installere, nem at arbejde med, løfter ca. 200 kg. Slider ikke på garn og tromler. Hurtig indhaling (40 m pr. minut) af garn og ruser til Torsk Tunge Hvarre Sild Ål Liguster og Hummer. Kraftig konstruk- tion, varm-galvaniseret 3 størrelser. BACK’S MARINEAGENTUR STATIONS TORVET 23 A, DK 2620 ALBERTSLUND, DENMARK taimåitumigdlo piaraK erniuner- minit sap. ak. 3 Kångiutlnartut 35—36 kg-nik OKimåissuseKale- rérsarpoK. tåssalo arnåta soKuti- giungnaertarpå. Kiviuertarput nangmingnerdlo nerissagssarsior- tariaKalerdlutik. arnavissat milugtitsisitdlugit liggait atautsimortarput arnavi- ssat 300—400-nik ungasigtigalu- git. taimåitumik milugtitsinerit nalåt kisitsivigssandgdluarput. i- lisimassagssarsiortut pingårtumik kigsautigisimavåt påsivdluaru- mavdlugo arnavissat KanorpiaK ikigtigilersimanersut. måna tikit- dlugo piniapilungnerit kinguneri- simavåt arnavissat tiggaitdlo a- merdlåssusiat avdlångortivigdlu- go. tiggait nujuarneruput, iger- patdlagtoKarpatdlo erninaK sikup atånut Kimåssardlutik. amavi- ssatdle piarKatik KimangneK ajor- pait taimåitumigdlo toxoKatigi- ssardlugit. piarKat piumaneKarta- Kaut amitik KaKortunik merKug- dlit akisut pissutigalugit. arnavi- ssat pissarineKartarput amé or- ssuilo pivdlugit. silatusårnerusi- måsagaluarpoK arnavissat toKO- rartarnagit, tåssa 30-nik ukioxa- lernigssamik tungånut piarxior- tuartarmata. Torosime ilisimassagssarsiortut agsorssuaK puissit inunerånik på- sissaKarsimåput. ilåtigut nipit, puissit imap iluanititdlutik ator- tagait imiusimavait. tamarmik agsut tupåtdlautigisimavåt taima „nipiliortigissarmata". sikup xå- ne piarKat tusintiligpagssuit niv- dliassarput KOKiångunåinartumik „ma-ma-ma“-rtordlutik. inuit kisimik ikilisaissungitsut 1966-ime ilisimassagssarsiortut a- milårnartumik påsissaKarput. pi- arKat milugkungnaerångamik su- jugdlermik orssortik inussutiger- Kårtarpåt, siko Barentzhavimut såvikiartortitdlugo. tamaunga pi- ssarput sanigorsimavdlutik kåg- dlutigdlo tauvalo imame nerissag- ssarsiulersardlutik. Hvidehave angisorssungikalu- arpoK taimåitordle åssiglngitsuli- orajugsinauvdlune. 1966-ime martsime siko Barentz Havimut inussutigssaKardluartumut såvi- ngitsorpoK, akerdlianigdle Hvide Havip Kinguanut tipivdlune. pui- ssit piarait kångnermit sikumit Kimaguput pavanilo nunåinar- ssuarme perdlerarsimassut nav- ssårineKarput imamik ujardlera- luardlutik nanissingitsorsimav- dlutik. tamatuma takutipå suju- nigssame silap pissusé nautsor- ssutigissariaKartut ukiumut pi- ssagssat amerdlåssusigssait aula- jangerneKåsagångata. soruname piuminarnerpaugalu- arpoK puissit piniarKUSsaujung- naivingnigssait. taorsiutdlugo pui- ssiniarneK puissauteKarnermik taorserneKarsinauvoK ilisimatut påsissait najorKutaralugit igdler- suinikut atordluaissumigdlo pui- ssiniartitsinikut. atauserdle KularnauteKångivig- poK: måna tikitdlugo puissiniar- tarneK ingerdlatlnarneKarsinåu- ngilaK. APN. mekanikeringortut arfinigdlit bilinik iluarsaissartut arfinigdlit — lærlingiusimassut lærlingiuna- tigdlo bilinik iluarsaissarfingne sulissusimassut — sapåtit akune- rine arfineK-pingasune atuamer- mingne (svendingorniarnerming- ne) Centralfagskolime atuartarni- tik naggatårpait naggatårutau- ssunik misilingneKardlutik nang- minerssutigalugit suliamingnik. iliniartitaunerat Danmarkime ili- niartitsissarnertut ingerdlåneKar- poK, Danmarkimilo misilissarner- tut misilineKarpoK. bilinik iluar- saissartut iliniaKatigit åipagssai- sa iliniarnertik Centralfagskolime måna nåmagsivåt. svendingortunit arfiniliussunit lærlingiusimångitsut pingasut ilait ukiune amerdlaKissune bili- nik iluarsaissarfingne sulisimå- put. ilåt atauseK måna 47-nik ukioKarpoK. — 40-t sivnerdlugit ukiugdlit agdlåt svendeprøveKar- nigssamingnut periarfigssaKar- put. svendeprøveKarsimagåine lærlingiorKårane sutdlivingne su- lissuningarnit angnerussunik a- kigssarsiaKalertariaKarpoK, fag- skolime iliniartitsissoK Holger Thomassen OKarpoK. lærlingit 6 nye automekanikere Seks automekanikere — både lær- linge og tillærte — har sluttet de- res 2. semester, der varede otte uger, med afsluttende svende- prøver på Centralfagskolen. Ud- dannelsen var efter danske nor- mer med danske svendeprøver. Det var andet hold automekani- kere, der fuldførte deres uddan- nelse på Centralfagskolen. Af de seks svende har tre ar- bejdet som tillærte på værk- steder i mange år. En af dem er i dag 47 år. — Der er stadig mu- ligheder for selv godt 40-årige at aflægge svendeprøve. Det giver større løn, end de tillærte, kan få, bemærkede faglærer Holger Tho- massen. Der er fire års læretid for lærlinge, og én af dem, Abel Lynge, fik én af de bedste karak- terer, der hidtil er blevet givet på skolen. Under afslutningsceremonien understregede faglærer Thomas- sen overfor de nye svende, at de- res uddannelse ikke er afsluttet. — I må lære noget nyt hele tiden, fordi I skal være med til at vej- lede lærlinge. Undervisningen her på skolen er kun en støtte for jeres arbejde, sagde han, og han opfordrede unge til selv at søge en uddannelse på Centralfagsko- len, da skolen efter den nye ud- dannelseslov ikke længere selv kan starte en uddannelse. Forstander Chr. Bollerup sagde bl. a., at alle havde bestået. Hol- dets gennemsnitskarakter er me- get fin. — Det er fint, at selv „halvgamle drenge" kan klare teorien så godt. Men vi vil gerne se Jer igen til efteruddannelse, sagde han. Skuemester, direktør Knud Jensen, Godthåb Auto Comp., sagde bl. a., at man gang på gang ser, at svendene hopper fra deres fag og begynder at køre taxa. De tænker ikke på, hvem der har betalt deres uddannelse. Sådanne dispositioner resulterer i, at me- strene må hente folk fra Danmark. Henvendt til de nye svende sagde han: — Det, det kommer an på nu, er fortsat dygtiggørelse — og stabilitet frem for alt. Hvis I prøver på at leve op til de kundskaber, I nu har fået, kan i nå meget. ukiune sisamane iliniartarput, ilåtdlo, Abel Lynge, atuarfingme månamut angussarineKarsimassut pitsaunerpårtaisa ilånik angussa- KarsimavoK. naggatårnersiornerme Holger Thomassen svendingordlånut o- KarpoK iliniarnerat måna iningit- sok. — nutåt iliniartuartariaKar- pase lærlinginik ilitsersueKatau- ssugssaugavse. atuarfingme måne atuartitaunerse sulinivsine najor- Kutarlnagagssarårse, OKarpoK inu- sugtunigdlo kajumigsårivdlune Centralfagskolime atuarniarKuv- dlugit, iliniartitauneK pivdlugo inatsisitåp atulernerata kingorna atuarfik nangminérdlune iliniar- titsinermik autdlartitsisinaujung- naermat. forstander Chr. Bollerup ilåti- gut OKarpoK atuartineKartut ta- måkerdlutik KaKississut. atuaxa- tigit avguaKatigigdlutik angussåt agsut pitsauvoK. — ajungeKaoK „utorKassångulersut" agdlåt ,ag- dlagtariarssugkane angussaKar- dluarmata. inerérsimassutdle ili- niartineKarKingnigssåne takoru- sugkaluarpavse, OKarpoK. misilinerme sulianik Kimer- dluivdlune karakterilissoK, Godt- håb Motor Compagnime pissortaK Knud Jensen, ilåtigut OKarpoK ta- kornartåungeKissoK agssagssori- ssanik sulissutut iliniarnermingne inerérsimassut suliamingnik tai- maititsissarnerat ilåtigut taxanik ingerdlatitsissungortardlutik. ili- niarnertik kia akilersimanerå tåu- ko encarsautigineK ajorpåt. tai- matut pissoxarångat sulivfingnik ingerdlatagdlit Danmarkimérsu- nik sulissugssarsiortariaKartarput. svendingortunut sågdlune ima OKarpoK: — mana pingårtitagssar- se tåssa pikorigsarKingnigssaK — åma sulivfingme aulajaitsunig- ssaK tamanit pingårnerutitaria- Karparse. ilisimassagssat måna pigssarsiarisimassase iluaxutigi- niaruvsigik agsut angussaKarsi- nauvuse. De seks nye automekanikersvende flankeret af deres skuemestre: direk- tør Knud Jensen (t. v.) og Frede Pedersen (t. h.), begge fra Godthåb Motor Comp. I midten: faglærer Holger Thomassen. bilinik iluarsaissartutut iliniarnermingne inertut arfinigdlit. avatdliuput so- raerumérutåinik misigssuissut: direktør Knud Jensen (såmerdleK) åma Frede Pedersen (talerpigdlex), tamarmik Godthåb Motor Compagnimér- sut. KiterdliuvoK i I ini artitsi ssu at Holger Thomassen. 12

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.