Atuagagdliutit - 10.05.1972, Síða 16
sulissartut igdlersorneKarnig-
ssåt pivdlugo inatsit atortuvoK
Et typisk eksempel fra en mindre arbejdsplads hvor sikkerhedsbestem-
melserne klart er overtrådt. Rundsaven mangler beskyttelsesanordninger
og rodet omkring saven gør den endnu farligere at arbejde med.
takussutigssaK avdla isumangnaitdlisainermik maligtarissagssat uniorKu-
tineKarsimanerånik. kivdlut igdlersutigssalersorsimångilaK, erKålo tuka-
Kingmat sulivfigisavdlugo sule ulorianarnerulerpoK.
Kalåtdlit-nunåne sulissartut ig-
dlersorneKarnigssåt pivdlugo piu-
massarissap Kalåtdlit-nunåne su-
lissartut kåtuvfiånit sujugdlerpå-
mik sarKumiuneKarnerata kingor-
natigut ukiut 9 migssait Kångiu-
teriatdlartut inatsit måna atortu-
lersineKarpoK, tamatumungalo
peKatigititdlugo Kalåtdlit-nunåt
fabrikine nåkutigdlissugssamik
pigssarsisimavoK, tåussumalo su-
liagssarilersimavå inatsisip male-
ruarneKarnigssånik åmalo malig-
tarissagssat inatsit nåpertordlugo
suliarineKarsimassut nåkutigine-
Karnigssåt. fabrikinik nåkutigdli-
ssok Hasse Ekstrom Torben Lod-
berg oKaloKatigalugo fabrikine
nåkutigdlissup suliagssai pivdlu-
git OKalugtuarpoK.
sule torKarneKarsimångitsoK
Hasse Ekstrom, sulissartut igdler-
sorneKamigssåt pivdlugo inatsisip
ukioK måna 1. april atortulerne-
ranut atatitdlugo Kalåtdlit-nunå-
ne fabrikine nåkutigdlissoKalersi-
mavortaoK, tåunalo måne Nung-
me najugaKartugssauvoK. tamatu-
muna aulajangivfigineKarsimava
kina atorfinigtineKåsassoK?
— någga, sule aulajangerneita-
vigsimångilaK. autdlancautåne
maungnartineKarsimavunga su-
liagssaK tamatumunga tungassoK
autdlarnerKuvdlugo. sordlo oKa-
rérsutit aulajangerneKarsimavoK
fabrikinik nåkutigdlissugssaK må-
ne Nungme najugaKåsassoK tåsså-
nganitdlo sulisassoK, kisiåne fa-
brikine nåkutigdlissugssatut ator-
fik sule inugtagssarsiutagssatut
nalunaerutigineKarsimångilaK tai-
maingmatdlo åma aulajangersi-
massumik inugtalerneKarsimana-
ne.
— inatsisip atortulerneranut
atatitdlugo aitsåt sujugdlerpåmik
maungnarsimångilatit?
arbejdsrådip månérérneratigut
1970-ime sujugdlermik månlpu-
nga. taimane isumaliutigssissut
suliarineKarsimavoK, inatsisigssa-
mut sujunersut, isumaliutigssissu-
mutdlo atatitdlugo arbejdsrådip
Kalåtdlit-nunåt tikerårfigå. ar-
bejdsråde Danmarkimut utenrig-
kame påsisimavå angnerussumik
ilisimassaitartariaKaraluardlune
sutdlivit KanoK issikoKarnersut
åmalo pissutsit sulinermut tunga-
ssut pivdlugit. tauva maungnar-
tineKarpunga sineriagdlo tamåt
angatdlavigalugo sutdlivitdlo å-
ssigingitsut Kimerdlordlugit. ta-
måko pivdlugit atortugssat nag-
saidlugit angerdlarnerma kingor-
natigut suliarineKalerput nalu-
naerutit ilitsersutitdlo måna sar-
Kumersimassut, åmalo inatsimut
atassut inatsitdlo penatigalugo a-
torneKartugssat. maunga angalar-
Kårnerma kingornatigut mardlug-
sungnik maungnartarsimavunga,
ilåtigut agdlagfingmik pilersitsi-
artordlunga, tåunalo sujulerssui-
ssoKarfiup igdlorssuatoKåne inig-
ssineKaratdlarsimavoK, tåssanilo
agdlagfit 2 atugagssångortineKar-
simåput.
KåumarsaineK — sulinerup
ilå pingårtoK
— måne sulinermut atatitdlugo
KanoK amerdlatigissut sulissori-
neKåsåpat?
— nautsorssutigårput fabriki-
nik nåkutigdlissup saniatigut ar-
naK agdlagfingmio uvdlup agfåne
sulissartugssaK atusagigput. té-
ssame amerdlanertigut agdlag-
fiup avatåne sulineK ingerdlåne-
KartugssauvoK, kisiåne soruname
åma agdlagfingme suliagssaKar-
poK nåmagsiniagagssanik, ming-
nerungitsumik inatsisip atortu-
lerneranut atatitdlugo Kåumar-
sainermik sulineK ingerdlåneKar-
tugssauvoK.
— sujunertara tåssauvoK ag-
dlagfingmut atatitdlugo Kåumar-
sautaussugssamik sarKumersitsi-
nertut itumik suliaKarsinaussu-
gut. sordlo åssersutigalugo suna-
lunit ajunårnermut imalunit a-
jortornermut pissutausimagpat
tauva sujunertaråra tåuna sarKU-
mersisagigput, taimalo inuit u-
vavtinukartut takusinåusangmå-
ssuk ajortorsimanermut suna pi-
ssutausimasinaussoK.
Danmarkime TV-ime — åma
måne Nungme privatimik TV-ime
— filmit isumangnaitdlisainermut
tungassut ardlagdlit takutineKar-
simåput sulissartut igdlersorne-
Karnigssånik sujunertaKartut. a-
merdlanerussunik periarfigssaKa-
rumårpa filmit taimaingajagtut
måne Kalåtdlit-nunåne takutine-
Karnigssånut. imaKa filmit igdlo-
Karfingne takutineKartartut suju-
leKutåitut?
— åp, måne Nungme filmcen-
trale OKalOKatigerKåmerpara
filmérKat tamåko Kalipautigdlit 5
minutinik sivisussuseKartut filmi-
nut ivertineKarnigssåt pivdlugo
åmalo Kalåtdlit-nunåne filmer-
tarfingne filmigagssanut autdlar-
Kausiutitut ingerdlatineKartarnig-
ssåt pivdlugo. filmit Kavdlunåtui-
naK OKalugtungmata kalåtdlisut
OKausertalersorneKåsåput filmip
imarissainik navsuiaissunik.
— kisalo sulissartut igdlersor-
neKarnigssåt åmalo sutdlivingne
isumangnåissusigssaK pivdlugit
filmit avdlat ardlagdlit pisiarine-
Kartugssåuput, åmalo filmit tåu-
ko filmcentralimitineKartugssat
åtartorneKarsinåuput Kalåtdlit-
nunåne sume tamane peKatigig-
figssuarnit.
— sulissartut igdlersorneKar-
nigssånik inatsimut tungatitdlugo
påsisitsiniarnigssamut avdlanik
suliaKartoKarumårpa?
— måne Kalåtdlit-nunåninåu-
ngitsoK, kisiåne åma Danmarki-
me kursuseKartitsinerne inuit Ka-
låtdlit-nunånérsut peKatauvfigi-
ssåine naitsumik ilitsersuineKar-
tarumårpoK suliagssaKarfingmut
kursuseKarfigissamut tungassu-
mut isumangnaitdlisainigssat piv-
dlugit. sulinerup ilå tåuna Dan-
markime isumagineKartarumår-
poK Kalåtdlit-nunåt pivdlugo ing-
mikut nåkutigdlissussumit Kø-
benhavnime najugaKartumit. må-
ne tamåko suliarineKarumårput
måne Nungme centralfagskole
suleKatigalugo, taimalo iliniarti-
taussut tamarmik suliagssame i-
liniartitauvfigissamingne isu-
mangnaitdlisainermut tungassu-
tigut påsissutigssaKalisavdlutig-
taoK.
— sulissartut igdlersorneKar-
nigssåt pivdlugo navsuiautinik a-
visérKanut nagsiuneKartartugssa-
nik naitsunik agdlagkanik nagsiu-
ssaKartarnigssamut periarfigssaK
erKarsautigineKarsimångila? ima-
Ka åma isumaliutigineKarsinau-
vok inuit ilarpagssuinut soKuti-
ginarsinaussunik A/G-ime ilå-
ngussaKartarnigssaK?
— tåssame ilåtigut imaKa ar-
dlalingnik periarfigssaKarsinau-
vok sulivfingne isumangnåinig-
ssaK pivdlugo navsuiautigiuma-
ssavtinik sulinermik atuissunut
atåssuteKarsinaunigssavtinut. ta-
måna piårnerpåmik sulissutigini-
artugssauvarput.
— Danmarkime sulissartut ig-
dlersorneKarnigssånut tungassut
pivdlugit Kåumarsainiardlune su-
lineK angnertusineKarKåmerpoK,
inugdlo tamatuminga suliaKar-
tugssaK atorfinigtineKarsimavoK.
sulinerme tamatumane Kalåtdlit-
nunåt Danmarkilo suleKatigigsi-
nåusåpat?
— åp, taimatut sordlo Dan-
markime kredsit tamarmik inung-
mut tåssunga atåssuteKartugssau-
ssut, tåunalo åma LO-ip atua-
gagssiånut LØN og VIRKE (a-
kigssarsiat sulinerdlo) sujornati-
gut årKigssuissusimavoK, tauvalo
fabrikinik nåkutigdlissOK Kalåt-
dlit-nunånitoK inungmut tåssu-
nga atåssuteKartugssauvoK suli-
nerdlo ingerdlatarisså iluaKutig-
ssarsivfigisinåusavdlugo.
isumangnaitdlisainigssaK
pivdlugo udvalgiliornigssaK
-- inungmut atautsimut nåmag-
siniagagssarisavdlugo sualugpat-
dlåsånginerpa Kalåtdlit-nunåne
sineriak taima isorartutigissoK
misigssuivfigalugo angatdlavigi-
savdlugo, tamatumungalo peKati-
gititdlugo sulissartut igdlersorne-
Karnigssånut tungassunik Kåu-
marsainiåsavdlune?
— taimåisorinarsinauvoK. kisi-
åne pilerssårutine sujunertarine-
KarpoK igdloKarfingne atausiåkå-
ne udvalgiliortoKåsassoK G. A. S.-
imit, D. G. A.-mitdlo åmalo nåla-
gauvfiup teknikerisa ilånit ilau-
ssortaKartumik, imalunit kommu-
nip imalunit nålagauvfiup tekni-
kerisa ilånik. inuit tåuko pinga-
sut igdloKarfingme isumangnait-
dlisainermut udvalgiusåput fa-
brinik nåkutigdlissumut nalu-
naeruteKartartugssat, sulissartut
igdlersorneKarnigssåt pivdlugo i-
natsisip uniorKutineKarsimanera-
nik nalornissoruteKåsagaluarpat,
ilioriusigssat isumangnaitdlisai-
nermut tungassut nalornissoruti-
gineKarpata, taimåtaoK fabrikinik
nåkutigdlissOK aggerKusinåusavåt
ajortornernik imalunit ajunår-
nernik angnertunik pissoKåsaga-
luarpat.
— sujunertarineKarportaoK ud-
valgit tåuko sulissartut igdlersor-
neKarnigssånik inatsimut tunga-
ssut pivdlugit najugkamingne
Kåumarsainermik suliaKåsassut.
inuit tåuko kursuseKarnernut tai-
maingajagtunutdlo KaerKuneKar-
larumårpat?
— tamåna sujunertarineKångi-
laK. fabrikinik nåkutigdlissup a-
ngalanerinut atatitdlugit ilaussor-
talerscrneKarumårput, åmalo ig-
dloKarfingninerinut atatitdlugit
angnikinerussunik kursuseKartit-
sineKartarumårpoK, kisiåne iluar-
sartussissauseK tåuna nalunaeru-
me måna suliarineKartume er-
KartorneKarumårpoK.
inatsime sut pinenarpat?
— sulissartut igdlersorneKarnig-
ssånik inatsit tåuna Kalåtdlit-nu-
nånut tungassut KanoK kingune-
Kåsava?
— ima kinguneKåsaoK inatsisi-
kut tungavigssaKalersimavdlune
maskinat sulinermigdlo ingerdlat-
sinerit imatut isumangnaitdliså-
savdlugit, sulisitsissut åma suli-
ssartut atausiåkåt torKardlugit i-
nåneKarsinaulerdlutik sulineK i-
ma imalo ingerdlåneKåsassoK, ta-
månalo isumangnaitsussoK.
— inatsit KanoK angnertutigi-
ssunut tungåssuteKarpa?
— Kalåtdlit-nunåne sulisitsi-
ssup kiavdlunit sulissoKartitsivia-
ne sulianut sugaluartunutdlunit
tungavoK, atausiékånguit inatsi-
sip § l-iane taineKarsimassut tåi-
sångikåine.
sordlo åssersutigalugo tamatu-
mane pineKarpoK sulisitsissup
nangmineK igdlumine ingerdlatsi-
nerane sulineK. sulineK sulisitsi-
ssup ilaKutåinainit inoKutainut
ilaussunit ingerdléneKartoK, åma
suliat såkutunit ingerdlåneKartut
åmalo såkutujunermut nautsor-
ssuneKarsinaussut. kingugdleK
taineKartoK pivdlugo ilångutdlu-
go OKautigineKarsinauvoK suli-
nermut ministere igdlersornigssa-
mut ministerimik åma Kalåtdlit-
nunånut ministerimik isumaKati-
gingniuteKarérdlune aulajangisi-
naungmat, såkutoKarnermut tu-
ngassunut najugkanut sanaortug-
kanutdlo sulissartut igdlersorne-
Karnigssåt pivdlugo maligtari-
ssagssat avdlat atortusinaussut i-
natsisip maligtarissagssartainut
taorsiutdlugit imalunit maligtari-
ssagssat tåuko saniatigut.
— kisalo åma ilautineKångit-
dlat sulineK imarsiortunit inger-
dlåneKartoK umiartornermutdlo
atatineKartariaKartoK, usilersor-
neK usingiarnerdlo téiséngikéine,
taimåtaoK umiarssuarne sulineK
avdla, usilersorneK usingiarner-
dlo, umiarssualiorfingne sulineK
åmalo sulinerit tamåkununga na-
ligitineKarsinaussut ilångunagit,
ilautineKarnane. kisiåne malugi-
ssariaKarunarpoK usilersorneK, u-
singiarneK åmalo umiarssualior-
fingne sulineK inatsimut ilauti-
neKarmata.
inatsit pasiuminartussOK
ilångutingisagssat pivdlugit aula-
jangersagkat amerdlångitdlat. i-
natsit tåuna Kalåtdlit-nunåne a-
tortulersoK Danmarkime inatsi-
mut taimaingajagtumut åssingu-
va?
— någga, Danmarkime pinga-
sunik inatsiseKarpoK. inatsit atau-
seK agssagssordlune sulinermut
sulivfigssuarnutdlo atortussoK. i-
natsit atauseK niuvernerme ag-
dlagfingnilo sutdlivingnut atortu-
ssok, åmalo inatsit atauseK nuna-
lerinermut nautitanigdlo nautitsi-
ssarnermut atortussoK.
— inatsit imalunit inatsisit Dan-
markime atortussut 1955-ime su-
liarineKarsimåput,. iluarsartune-
Kåsåputdlo. taimåitumigdlo inat-
siserujugssuit tåuko Kalåtdlit-
nunånut erngerdlutik atortulersi-
neKarnaviångitdlat piumassari-
neKarmat påsiuminarnerussumik
sujulerssoruminarnerussumigdlo
inatsiseKarnigssaK. taimåitumik
Kalåtdlit-nunånut tungatitdlugo
sulissartut igdlersorneKarnigsså-
nik inatsit atauseK suliarineKarsi-
mavoK.
— inatsisit tåuko mardluk sa-
nigdliukåine takuneK ajornångi-
laK inatsisip Kalåtdlit-nunånut
atortussup Danmarkime atortu-
ssoK åssigigå. påsiuminarsarne-
KåinarsimavoK.
nuna taima angnertutigissoK å-
ssigingitsorpagssuarnik sutdlivi-
lik sulivfigisagåine åssigingitsu-
nik suliagssaKarnartåsaoK?
— tåssame nuna angnertuvoK,
kisiåne Danmarkime sulivfigi-
ssagssanut nalerKiutdlugo angni-
kinerussutut OKautigissariaKar-
poK. tåssame sutdliverujugssuit
måne navssågssåungitdlat. auli-
sagkanik sulivfigssuit kisimik
angnertuneruput.
— tåuko saniatigut agssagssor-
16