Atuagagdliutit - 20.07.1972, Side 10

agdlagkat angmassut
21. juni 1972 Nungme vuggestue-
nut børnehavenutdlo tamanut a-
ngajorKåt sivnissue atautsimiput,
pissutigalugo Kalåtdlit-nunåne
sulivfigssaKartitsiniarnerme iki-
uissarnermilo pissortaKarfiup ju-
nip KerKane angajorKånut agdla-
garisså, åmalo 22. juni Atuagag-
dliutine tamanut sarKumiuneKar-
toK, mérKanut vuggestue-nitine-
Kartunut åmalo børnehavemitine-
Kartunut akiliutigssat 1. juli 1972
autdlarnerfigalugo KagfarneKar-
nigssåt pivdlugo.
sivnissorissat imåitunik OKau-
seKauteKarput Kalåtdlit-nunåta
landsrådianut, Kalåtdlit-nunåta
landsrådiata forretningsudvalgia-
nut åmalo sulivfigssaKartitsini-
arnerme ikiuissarnermilo suju-
lerssuissoKarfingmut.
sivnissorissat erKortutut isuma-
Karfigåt ineriartorneK penatiga-
lugo angajorKåt akiliutaisa naler-
Kutumik KagfartineKarnigssåt, å-
malo påsivdluarneKarpoK Kagfai-
nigssanut pivfigssaK pitsauner-
påK aussap KåumatainltoK, kisi-
åne såkortumik akerdlilissaria-
Karpugut tamåna pisimangmat sa-
påtip akunerinik 3-ginarnik piv-
figssaKartitsivdlune, pingårtumik
tamatumunga peKatigititdlugo pi-
neKarmat akiliutigssanik åndg-
ssussinerup avdlångortineKardlu-
l'narnera 400 % anguvdlugo Kag-
faineKardlune.
sivnissorissat akuerssårumångi-
lait akiliutigssat KagfartineKarne-
risa åmalo ingmikortortalersui-
nerup nagsatarisinaussagssait:
ingmikortoK 1. Kåumåmut kr.
2000—3.500-nik angajorKåt akig-
ssarsiagdlit erKorneKarnerpau-
ssugssat avdlatut ajornartumik
aningaussanik ikiomeKarnigssa-
mik KinuteKartariaKåsåput ikiui-
ssarnerme agdlagfeKarfik avKuti-
galugo, tåssa imåipoK, kommunip
mérKanik isumagingningnermut
udvalgia avKutigalugo tamatuma-
lo kingunerissånik nuåningitsu-
mik angajorKåtut OKartugssåu-
ssuseKalersitdlugo. mérKat årdle-
rinartorsiortineKartut akeKångit-
sumik imalunit agfåinarmik aki-
livdlutik inigssaKartineKarnigssåt
soruname nalunångilaK, kisiåne
ilaKutaringnut pissutsine tamane
sujornatigut nangmingnérdlutik
ingerdlasinausimassunut akiliu-
tigssat angissuserititaisa avdlå-
ngorauteKarnerussumik angissu-
silersorneKarnigssåt piumassari-
ssariaKarpoK, taimalo sianigissag-
ssat nalerKUtut inungmut tunga-
ssut tamarmik sianigissariaKar-
dlutik ilaKutarit tåuko isuma-
gingningneK pivdlugo OKartug-
ssautitanut kigsautiginångitsumik
pingitsailineKardlutik atåssute-
KartariaKalernerat pingitsårtini-
ardlugo.
ingmikortoK 2. angajorKåt Kåu-
måmut 3.500 kruninit Kumut ani-
ngaussarsiaKartut måna nalunå-
ngivigsumik imatut pissuseKarti-
neKalerput, aningaussanut tunga-
ssutigut issigalugo Kavsérpagssu-
artigut ajunginerusavdlune mér-
Kat aggertartugssaujungnaerslna-
råine åmalo avdlatut iliordlune
paorKineKartitdlugit mérKat ilua-
Kutigssait soKutiginagit. tamatu-
ma nagsatarissagsså tåssausinau-
vok, ilåtigut landskassip iserti-
tagssamisut nautsorssutigissaisa
anguneKångitsornigssåt, ilåtigut-
dlo mérKat atausiåkåt erKorne-
Kautigissugssaungmåssuk anga-
jorKåmik aningaussarsiornermut
tungassutigut KanoK isumaKame-
rat, kisalo mingnerungitsumik pi-
ssortaKarfit nangrningneK årdle-
rigissariaKarmåssuk mérKanik i-
nuiaKatigingne åssigingitsunit ta-
manit pissunik ilaKartitsiniardlu-
tik perorsainiarnermingnut tu-
ngassutigut pissariaKartitdluinag-
kamik ånaineKarnigssåt.
ingmikortoK 3. mérKanut uvdlup
agfåne paorKineKartartunut anga-
jorKaussut sunalunit pissutigisi-
manerdlugo avdlaningarnit ang-
nerussumik „timimut akigssarsi-
amik“ akilissartugssåuput. akit
taima agtigissumik KagfarneKar-
nerat påsineK saperparput, bør-
nehave uvdlup agfåne atorneKar-
tartOK nalerKunerpaungmat mér-
Kap ineriartorneranut tamatumu-
nalo perorsainermut tungassuti-
gut pigssarsisitsinerpaussardlune.
kisiåne akiliutit angnertuvatdlår-
nerata ilimanarsisipå, pissorta-
Karfingmut periauseK taima itoK
ingerdlatisavdlugo akisuvatdlår-
simagunartoK, imalunit pissutsit
inuiaKatigissutsimut tungassut
avdlat pissutigalugit atorungnaer-
siniarssarineKarnerdlune?
OKartugssautitaviussunut inå-
ssutigårput OKauseK angnertusai-
neK åma ima isumaKåsassoK, pi-
ssortaKarfingne atorfit åssigiår-
tumik inigssititerdlugit aulaja-
ngersarneKåsassut, taimalo peror-
saissut perorsaisinaunermut tu-
ngassutigut iliniagaKardluarneru-
lersimåsavdlutik mingnerungitsu-
mik månåkut, perorsaissut mér-
Kat pitsaunerpåmik påriniardlu-
git åma angajorKåt nåmaginar-
titåinik paorKingningnermik sa-
niatigut pivfigssarujugssuaK a-
tortariaKåsangmåssuk kalåtdlit
barnemedhjælperit iliniartitau-
nigssånut. barnemedhjælperitut
iliniartut sulissorissagsséuput pi-
ssariaKartut åmalo Danmarkimi-
sutdle sulissugssatut sivnerututut
inatik, Kavsérpagssuartigutdlo
barnemedhjælperinit iliniartitau-
ssarput perorsaissartutut nåmag-
tumik iliniagaKarsimassunit ili-
niartitsissussariaKaraluartunit pi-
natik, tåssa inuit tåuko suliaKar-
patdlårérmata. mérKat pissutiga-
lugit pissutsit tåuko avdlanit su-
jugdliutdlugit avdlångortineKarta-
riaKarput imaKa imaisivdlugo,pe-
rorsainermut iliniartitsinermutdlo
tungassutigut iliniartitauneK mi-
nisteriamit Kalåtdlit-nunåne pi-
ssartugssatut aulajangerdlugo.
sivnissorissat ilisimavåt anga-
jorKåt ingmikut akiliutait aut-
dlarKautåne atorneKåsassut suli-
agssaKarfingme tamatumane
landskassip aningaussailatsinera-
ta iluarsineKarnigssånut, åmalo
pissortaKarfit atausiåkåt atorti-
tagssamautaine sipåmiarneK su-
nalunit pissariaKåsassoK aningau-
ssartutit akilerneKarnigssånut.
taimåingigpat uvdlormut paor-
Kingnigtarfit mardluk matune-
KartariaKåsåput.
såkortumik agssuardliutigine-
KarpoK angajorKåt mérKatdlo tai-
maisivdlutik tåssangåinartumik
erKorneKautigisangmåssuk lands-
rådip forretningsudvalgiata lands-
kassip aningaussatigut nåmagsi-
sinaussainik kukussumik migssi-
liussisimanerat, tåssame Kangale
påsineKarsinausimagaluarmat i-
ngerdlauseK KanoK itussoK.
erKornerpausorinarpoK danskit
nålagauvfiénit ingmikut akuer-
ssissutigssanik landsråde Kinute-
Karpat, tåssame ikiuissarnikut a-
ningaussartutit amerdlisimanerå-
nut akissugssåussutsip ilånik ti-
gumingnigtungmat, sujunigssa-
milo vuggestuit børnehavitdlo ag-
dlisarneKarnerat nalerKUtungor-
sardlugo aningaussanut atugag-
ssarissanut, angajorKånit akiliu-
tit angnertungitsumik amerdli-
artuårtut ilaliutdlugit.
sulivfigssaKartitsiniarnerme i-
kiuissarnermilo pissortaKarfiup
angajorKånut agdlagai naitsut av-
dlångornernut påsinarsisitainut
nalerKutingitdlat, åmalo månåkut
angajorKåt sivnissorissait isuma-
Karput pissutigssaKardluardlutik
piumassarisavdlugo, akiliutit ag-
dlisineKarnigssåta atortulernigsså
kinguarterKuvdlugo perKigsårne-
russumik ilisimatitserérnigssap
tungånut, åmalo imaKa nuna ta-
måkerdlugo angajorKåt sivnersi-
gissait sujunersiorneKarKuvdlugit
aningaussartutine akiliutit angne-
rulernigssånik piumassarissaK nå-
pertordlugo. taimaisivdlune ku-
larnångitdluinartumik angune-
Kartugssaungmat årKigssussineK
nåmaginartoK kingunerissagssai
takuneKarsinaussut.
landsrådip sujuligtaissua Lars
Chemnitz Kinersinermut tunga-
titdlugo OKausingnåvanik erKaisi-
tariaKarparput: „inuk Kiteralugo".
mérKat åma inuput.
inugsiarnersumik inuvdluarKU-
ssivdluta.
Nungme vuggestuit åma
børnehavit pivdlugit
angajorKåt sivnissue.
agdlagkat angmassut angajorKåt
21. juni ukioK måna atautsimlne-
rånit pissut atuagagssiap ilåne i-
långuneKarsimassut pivdlugit er-
Kaisitsissutigisinauvåka 25. juni
radioavisime OKauserissåka, åma-
lo tåssane OKauserineKartut ilait
agdlagkanut tungatitdlugit itisi-
lerivfigilårdlugit.
isumama tungavigissåt radioa-
visime OKautigerérpara, suliniar-
nivnilo tungaviginiagkavtut OKau-
seK „inuk pingårnerutitdlugo“ u-
nga atorneKarmat: „mérKat åma
inuput", angajorKåt sivnissait i-
sumaKatigivdluinarpåka. — mér-
Kat åma inuput. tamåna isuma-
KarpoK, avdlat mérait åma inu-
put. — mérnat måssåkut mérKa-
nik paorKingnigtarfingne inigssa-
Kartingisavut åma inuput.
angajorKåt sivnissait Nungme
mérKat pårineKartarfinut sivni-
ssuput, igdloKarfingmingnilo pi-
ssutsit najorKutarissariaKardlugit.
mérKat 25 %-é mérKanik paor-
Kingnigtarfingne inigssaKarput,
75'7o-é inigssaKångitdlat.
taimåitumik eKungavdluinarso-
rinarpoK nåmagsiniagagssanigdlo
påsingninginerujugssuarmik er-
ssersitsissusorinardlune, nåma-
gigtaitdliume OKautigineKarmat
„angajorKåt ingmikut akiliutait
atorneKåsassut suliagssaKarfing-
me tamatumane landskassip ani-
ngaussailatsinerata iluarsineKar-
nigssånut", åmalo „angajorKåt
mérKatdlo taimaisivdlutik erKor-
neKautigingmåssuk landsrådip
forretningsudvalgiata landskassip
aningaussatigut nåmagsisinau-
ssåinik kukussumik migssiliussi-
simanerat".
tamatumane orKagsårisimaneK
„SermitsiaK“-me 30. juni Poul
Smidtip agdlauserå, angajorKåt
sivnissait inuiaKatigingnik på-
singninginermingnik akerdliunia-
rumatututdlo ingmingnut takuti-
simassut, inuiaKatigit pissug-
ssauvfiat nåmagtumik påsisimå-
nginamiko.
uvanga nangmineK akerdlilini-
arnivne oKautsit avdlat atordlu-
git OKautigisimåsagaluarpara, ra-
dioavisikutdlo 25. juni taimaisio-
rérsimavdlunga. tamånale ersser-
KigsauteKarfigilåsavara.
inuiaKatigit pisut kigdleKångit-
sumik aningaussagssaKartut inuit
tamaisa inungnut isumagingning-
nerme periarfigssanik måne er-
KartorneKartunik — avdlarpag-
ssuarnigdlo — neKerårfigisinau-
galuarpait akeKångitsumik inuit-
dlo akigssaKarnerat pissariaKar-
titsineratdlo Kigsimigåmagit. u-
vagutdle aningaussagssaKarniar-
nerput sule taima kigdleKarti-
gingmat taimailiorsinåungilagut.
matumane inuit akigssaKåssu-
siat pissariaKartitsineratdlo naut-
sorssutigissariaKarpavut, ajungit-
sorsiagssat sapingisamik nåper-
tuivdluartumik avguåusinauju-
mavdlugit. akigssaKardluartut
mérKamingnik pårssisitsinigssa-
mik angnertumik pissariaKartitsi-
sinåuput, tamatumanile akigssa-
Karnerata periarfigssanik angne-
russunik tunisinauvai.
akigssakinerussutdle pissaria-
Kartitsissut inuiaKatigit ikiorser-
tariaKarpait.
inuiaKatigit aningaussat akig-
ssaKaraluartunut atusagpatigik,
atugardliornerussut nåmagtumik
ikiorserneKarnigssaraluat tamatu-
muna kigdlilerneKartugssauvoK.
tamåna ajunginerussumik Kå-
ngerneKarsinauvoK akigssaKartup
angnerussumik piumavfigineKar-
neratigut, taimailivdlune pissa-
riaKartunut ikiorsissutigssaK ang-
nerulerKUvdlugo.
isuma tamåna landsrådip tu-
ngånit malingniarsimavarput: pi-
sinaussut angnerussumik akiliu-
teKartinerisigut, periarfigssat
angnerulersiniardlugit.
angnerussumik akiliuteKalerni-
kut aningaussartutit ilaisa mig-
dlissutait atorniarneKarput a-
ngerdlarsimavfingne uvdlukut
paorKingnigtarnerne aningaussar-
tutigssanut, taimailivdlunilo mér-
Kat amerdlanerussut periarfig-
ssineKarnigssånut.
tamatumane nåmagigtaitdlior-
tut tamatuminga ilisimatineKarsi-
måput Arbejds- og Socialdirek-
toratip 31. maj nalunaerutåtigut
sulivfeKarfingnut agtumåssute-
Kartunut, bestyrelsinut kontakt-
udvalginutdlo.
taimåitumik erKortungilaK OKå-
savdlune angajorKåt akiliutait
landskassip aningaussaKarniar-
nermine ajornartorneranut ånåu-
ssiniutitut atorniarneKartut, ima-
lunit angajorKåt mérKatdlo er-
KorneKautigigåt landsrådip for-
retningsudvalgiata kukussumik
aningaussaKarniarnigssamik mig-
ssiliusiorsimanera.
OKautigissariaKarpordle tamåna
åma inungnik KitiliussinerussoK
pisinaunerussup piumavfigine-
Karneratigut sånginerussoK ang-
nerussumik periarfigssarsiune-
Karmat.
Lars Chemnitz.
Lej eller køb en bil hos BUKKEHAVE
Vi har en ny bil til Dem når De kommer, og vi leverer den hvor De
ønsker det. Vor billigste vinterrate for udlejning er 250 kr. om ugen
for en MINI, med 1000 km gratis. Vi har vogne af alle mærker og i alle
størrelser, og der er fuld forsikring til kørsel overalt i Europa. — Eller
vi kan sælge Dem en fabriksny bil på grænseplader til fordelagtig pris.
— F. eks. Ford Escort kr. 9.800,—, Citroen GS kr. 11.500,—. Saab 96
kr. 12.000,—, Saab 99 kr. 16.500,—, B.M.W. 1602 kr. 19.100,—, Alfa Romeo
1300 Super 4 dørs kr. 16.000,—, Austin Morris MINI kr. 8.100,—, Austin
MAXI 5 dørs kr. 13.600. Volvo 142 kr. 17.500,—. — Skriv og fortæl om
Deres kørselsbehov, og De får omgående pr. airmail et fint tilbud.
CHR. BUKKEHAVE & SØN
Lerchesvej 11. P. O. Box 140, Svendborg, Danmark.
Tlf. (09) 21 14 57, flere linier. Turistudlejning gennem mere end 45 år.
L " " '___________________
chauffør*
forkæler
En last- eller varevogn er en arbejdsplads
på hjul. Hverken mere eller mindre. Og godt
arbejdsklima gi’r gode arbejdspræstationer.
Sådan sagde konstruktørerne, da de skabte
den nye Hanomag last- og varevognslinie.
Og resultatet er blevet derefter...
Hanomag fra 1,4 til 26 tons nyttelast.
HANOMAG
HENSCHEL
DANMARKSMESTEREN - I DEN AFGIFTSFRI VÆGTKLASSE
AUT. HANOMAG-HENSCHEL FORHANDLER:
ASGER SIMONSEN
INDUSTRIVEJ 9 — 4652 HARLEV
TELEGRAMADRESSE: „KVIKMEKANIK" HÅRLEV
10