Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 03.08.1972, Blaðsíða 2

Atuagagdliutit - 03.08.1972, Blaðsíða 2
GRØNLANDSPOSTEN Postbox 39, 3900 Godthåb Tlf. 1083 . Postgiro 6 85 70 akissugss. årKigss. Ansvarshavende: Jørgen Fleischer Annonceekspedition: Bladforlagene, Dronningens Tværgade 30, København K. Telefon Minerva 8666 Arsabonnement + porto, Godthåb ........................ kr. 70,00 Arsabonnement + porto, Grønland ........................ kr. 94,60 Årsabonnement + porto, Darmark, fly ...................... kr. 103,70 Arsabonnement + porto, Danmark, skib ..................... kr. 86,80 Løssalgspris .................................................... kr. 2,50 uk. pissartagaKarneK 4- nagsiunera, NGngme .................... kr. 70,00 uk. pissartagaKarneK + nagsiunera, Kal.-nunåta sivnerane .. kr. 94,60 uk. pissartagaKarneK nagsiunera tingmissartumik, Danmarkime .. kr. 103,70 uk. pissartagaKarneK + nagsiunera umiarssuarmik, Danmarkime .... kr. 86,80 pisiarinerane ................................................... kr. 2,50 Annoncer skal være redaktionen i hænde senest 14 dage før udgivelse Trykt i offset på Sydgrønlands Bogtrykkeri . Godthåb Nungme sinerissap kujatdliup naKiteriviane offset-imik naxitat kapisilingnik isumaKatigissut erKortineK ajornartugssauvoK aulisariutit 650-it 11001. kapisilingniartugssat J. B. kapisilingniarneK autdlarter- KåmerpoK, aulisartutdlo kapis i I i ng - niarnigssamut akuerine Karsi massut 650-it katitdlugit pissarineKarsInau- titaussut 1100 tonsit anguneKarnig- ssaisa tungånut — taimalo tunio- rainerup unigtfneKarnigssåta tu- ngånut — amerdlanerpånik pissa- Karniutdlutik angnertoKissumik ing- mingnut Kångerniutilerput. taima pissoKåsaoK aulisartut tunissaKar- fiussartutdlo maligtarissagssat Ka- låtdlit-nunavta ministereKarfianit au lajangersarneKarsi massut mali- sagpatigik. maligtarissagssatdle aulisartunit tunissaKarfiussartunitdlo malingne- Karnigssåt KularnarpoK. agdlåt au- lisartut tunissaKarfiussartutdlo a- tausiåkåt OKautigåt tamatuma aker- dlianik iliorniardlutik. tamatumunga pfssutaussoK ang- nerpåK tåssa aulisartut tunissaKar- fiussartunilo oKartugssaussut isu- maKarnerat danskit amerikamiutdlo isumaKatigfssutåt iluardluångitsu- ssok. månåtaoK påsisimavåt KanoK iliordlutik isumaKatigissut uniorKu- tfsfnauvdlugo. pissarineKartut KanoK amerdlati- ginerisa nåkutigineKarnigssånut inatsimik tunuleKutagssaKångilaK. tunissaKarfiussartut pisiaisa KanoK amerdlatiginerånik uvdlut 14-it Kå- ngiunere tamaisa nalunaeruteKar- tarnigssamik piumassaKarneK inat- J. B. Laksefiskeriet er netop star- tet, og 650 fiskere med licens til den 1100 tons kvota har indledt en hård konkurrence for at nå størst mulig fangst, inden indhandlingen lukker. Sådan vil det i hvert fald være, hvis fiskere og indhandlings- steder overholder de regler, som Ministeriet for Grønland har sat for fiskeriet. Men det er ikke sikkert, at fi- skerne og indhandlingsstederne overholder reglerne. Der forelig- ger endog udtalelser fra enkelte fiskere og indhandlingssteder, som i rene ord giver udtryk for det mod- satte. Det skyldes naturligvis først og fremmest, at fiskere og indhand- lere synes, det er en dårlig af- tale, Danmark har indgået med amerikanerne. De synes, den i alle måder er urimelig, og de ved nu, hvordan de kan omgå den. Der er nemlig ingen lovhjemmel for at kontrollere fangsten. Man simik tungaveKardlune pineK sa- perpoK. taimågdlåt inåssuteKarto- KarsinauvoK, ilungersordlune Klnu- teKartoKarsInauvoK. aulisartut ka- pisilingniarnigssamut akuerineKar- simångikaluardlutik aulisarfiup sø- milinik pingasunik avaslssusigdlip iluane kapisiligsimassut erKartune- Karslnåungitdlat. kapisiligtarineKarsimassut amer- dlåssusigssåt kigdlilerneKarsima- ssok erKortlneKarsinaunersoK suju- mut KulåkérneK ajornaKaoK. nalu- naerutigineKarpordle inatsisigssaK oktoberime suliarineKarumårtoK. amerikamiut taima pipatdlagtigissu- mik isumaKatigineKarsimanerisa atortungortineKarnigssånut i natsi- sigssap KaKugo pilersineKarnigsså OKautigiuminåipoK. OKautiginerdle ajornångivigpoK taima pipatdlagtigissumik isumaKa- teKarsimaneK iluamik tungaveKara- ne iliornerussoK, isumaKatiglssu- taussuvdlo atortlneKarnigsså nåku- tigineK ajornartoK. agdlåt ilimanangajagsInauvoK erKarsautigineKartuarsimassoK isu- maKatigfssut danskinit kalåtdlinit- dlo uniorKutineKåsassoK, avatånit- dle issigalugo ima påsineKåsassoK amerikamiut kigsautigissait Dan- markime oKartugssaussut erKorti- kait. ukioK måna kapisiligtarineKar- tugssat 1100 tonsit sivnerujug- ssuarsimåsavait. indhandlernes fangstrapporter hver fjortende dag. Man kan kun hen- stille, bede pænt. Og man har ingen mulighed for at retsforfølge fiskere, som indenfor tre sømils afstand fra land fanger laks uden licens. Man har altså ingen mulighed for at sikre sig, at kvotaen bliver over- holdt. Man har dog oplyst, at der kommer et lovgivningsinitia- tiv i oktober. Men der kan gå lang tid, inden „loven" bliver lov. Det er sløseri at indgå en panik- aftale, som ikke er mulig at kon- trollere — ikke er mulig at over- holde. Man kan næsten kun opfatte det sådan, at det hele tiden har været meningen, at aftalen fra dansk og grønlandsk side skal omgås, men at det udadtil skal se ud, som om Danmark efterkommer de ameri- kanske ønsker. Der vil blive fisket meget mere end 1100 tons laks i år. aulisartut ukioa måna kapisiling- niarumavdlutik KinuteKarsima- ssut 650 migssait landshøvdinge- Karfiup akuerssissuteKarfigisima- vai. kapisilingnik tuniniainerme agdlagartaK akuerssissut takuti- neKartåsaoic. tamatumunga peKatigititdlugo tunitsiviussartut 11 — KGH åma privatit — Kalåtdlit-nunånut mi- nistereKarfingmit KinuvigineKar- simåput nåkutigdléKataorKUvdlu- git ukioK måna pissagssat amer- dlanerpårtagssåitut aulajangigkat 1100 tons Kångerdlugit tunissa- KartOKåsångingmat. 1100 tons siv- nerneKarpata åipågo pissagssat sivninerit amerdlaKatåinik ikili- sineKartugssåuput. akuerssissutitut tuniuneKarne- rine pingårtineKarsimavoK Kinu- teKartut Kalåtdlit-nunåne naju- gaKavigsunersut, åmalo inussu- tigssarsiutigivigdlugo aulisartu- nersut, tåssåusanatik sungivfi- narme aulisartartut. tunitsiviussartunut privatiussu- nut Kalåtdlit-nunånut ministere- Karfiup ilimasårutigisimavå inu- ssutigssarsiutigalugo piniarneK aulisarnerdlo pivdlugit inatsisip avdlångortineKarnigsså, taimalo sujunigssame tunitsivit perKune- Karsinauvdlutik tunissarineKartut KanoK amerdlatiginere pivdlugit navsuiautinik kigsautigineKartu- nik tuniusserKuvdlugit. tamatu- munga peKatigititdlugo tunitsivi- 650 fiskebåde til 1100 tons laks Landshøvdingeembedet har ud- sendt ca. 650 licenser til fiskere, som har søgt tilladelse til at fange laks i år. Licensen skal forevises, når laksen indhandles. Samtidig har grønlandsministe- riet anmodet 11 indhandlere — KGH og private — om at med- virke til en kontrol med, at der ikke indhandles mere end de 1100 tons, der er fastsat som maksi- mum for dette års fangst. Hvis der fanges mere end 1100 tons, vil den tilladte fangstmængde bli- ve tilsvarende lavere i næste sæ- son. Ved tildelingen af licenser har man taget hensyn til, om ansø- gerne har haft fast bopæl i Grøn- land, og om de kunne betragtes som erhvervsfiskere og ikke kun weekendfiskere. Grønlandsministeriet har over- for de private indhandlere bebu- det en ændring af loven om er- hvervsmæssig fangst og fiskeri, så man i fremtiden kan pålægge virksomhederne at give de øn- skede oplysninger om indhand- lingsmængderne. Ministeriet har samtidig gjort indhandlerne op- mærksom på, at en sådan lov- hjemmel ikke findes i øjeblikket, og at det altså ikke er indhand- lernes pligt at meddele resulta- terne. Man har bedt virksomhederne om at indberette fangstresultater- ne hver fjortende dag i august, september, oktober, november og december, og hvis man får de øn- skede oplysninger vil der være mulighed for at tilbagekalde li- censerne fra de 650 fiskere fra det øjeblik, der foreligger indbe- retning om, at de 1100 tons er nået. Danske og færøske fiskere skal også have licens. En del af dem har tilladelse til at indhandle i Grønland, og myndighederne hå- ber også at kunne kontrollere de- res fangstmængder gennem op- lysninger fra indhandlingsste- derne. gineKartartunut sianigerKusima- vå månåkorpiaK inatsime taima- tut tungavigssaKångitsoK, tåssalo tunitsivigineKartartut pissug- ssautitåungitsut angussarissat na- lunaerutigisavdlugit. tunitsiviussartut KinuvigineKar- simåput uvdlut 14-ingornere ta- maisa lunissat KanoK amerdlati- gilernere nalunaerutigissarKUV- dlugit augustime, septemberime, Korrektion Grønlandsposten har modtaget følgende korrektion fra funge- rende kontorchef i grønlandsmi- nisteriet: I Grønlandsposten nr. 15 af 20. juli 1972 skriver J. B. i en leder- artikel under overskriften „Mini- steriet bør forhandle", at radio- telegrafisternes arbejdsnedlæg- gelse skyldes, at radiotelegrafi- sterne i snart halvandet år har ønsket forhandlinger uden at komme til orde. Til oplysning for J. B. og andre skal jeg meddele, at Ministeriet for Grønland i 1972 har ført for- handlinger med radiotelegrafist- foreningen af 1917 19. januar, 2. juni og 16. juni. Oplysningerne i lederartiklen er således ikke korrekte og konklusionen derfor helt ved siden af. Det ville i øvrigt være en god ide, hvis Grønlandsposten be- skæftigede sig med den virke- lige baggrund for uoverensstem- melse. Det tror jeg, både radio- telegrafisterne, ministeriet og alle Grønlandspostens læsere er in- teresserede i. Venlig hilsen, Christian Jensen, Ministeriet for Grønland. Grønlandspostens medarbejder fik til opgave at skrive en leder på baggrund af en artikel i Land og Folk. Udtalelserne i artiklen er ukorrekte, og det beklager Grønlandsposten meget. Ideen med at beskæftige sig med uoverensstemmelsens virke- folketingimut ilaussortat ardlagdlit neriorssuissut sordlo Atuagagdliutit normuåne kingugdlerme nalunaerutigine- KartoK 1972-ime folketingip Ka- låtdlit-nunånut angalatitagssai KinuvigineKarsimåput Kalåtdlit- nunåne angalaorérunik Atuagag- dliutinut agdlagaKalårKUvdlugit angalanermingne nåmagtugka- mingnut isumatik pivdlugit åma- lo sarKumiusserKuvdlugit ajor- nartorsiutit angalaornermingne nåpitamik KanoK iluarsiniarne- Karnigssåt erKarsautigisinaune- rigtik. måna tikitdlugo folketingimut ilaussortat uko agdlaganartaru- mavdlutik neriorssuisimåput: To- ve Lindbo Larsen, A. Stæhr Jo- hansen, Edede Kruchow, Inge Fischer Møller, åma Orla Møller. oktoberime, novemberime åmalo decemberime, åmalo nalunaeru- tit kigsautigineKartut pigssarsia- rineKarpata ajornarungnåisaoK aulisartunut 650-inut akuerssissu- tit uterterKusavdlugit nalunaeru- tigineKarpat 1100 tons angune- Karsimassut. danskit savalingmiormiutdlo aulisartue åma akuerssissuteKar- figineKåsåput. téuko ilarpålue Kalåtdlit-nunåne tunissaKarnig' ssamut akuerssissuteKarfigineKar- simåput, OKartugssautitatdlo åma neriugput pissaisa amerdlåssusé nåkutigineKarsinåusassut tunitsi- viussartunit nalunaerutit avKuti- galugit. lige baggrund er god, og Grøn- landsposten vil bl. a. fra funge- rende kontorchef Christian Jen- sen hente oplysninger til denne beskæftigelse. Jens Brønden. narKiut Kalåtdlit-nunånut ministereKar- fingme agdlagfingme pissortamut taortaussumit narKiut imåitoK A- tuagagdliutit tigusimavåt: Atuagagdliutine nr. 15-ime 20- juli 1972-imérsume J. B. agdlau- tigissat pingåi nerssåne agdlaga- KarsimavoK KuleKutserdlugo: „mi- nisteria isumaKatigingningniar- tariaKarpoK", åmalo radiuleri- ssut suliumajungnaernigssåt pi' ssuteKartOK radiulerissut ukiuP åipåt KerKa migssiliordlugo si- visussusilingmik kigsauteKartar- simagaluarmata isumaKatiging- niuteKarnigssamik periarfigssa- Kartitausimanatigdle. J. B.-mut avdlanutdlo navsui- autit nalunaerutigisinauvara, Ka- låtdlit-nunånut ministereKarfik 1972-ime isumaKatigingniuteKar- simangmat radiotelegrafistit Pe" Katigigfiånik 1917-imérsumik 19- januar, 2. juni åma 16. juni. tai- maisivdlune agdlautigissame na- lunaerutit erKortungitdlat taimåi- tumigdlo isumap eKikarneKarne- ra sanerKutsineruvdluinardlune. isumagssaK pitsaussusagaluar- poK isumaKatiginginermut tunu- leKUtaussoK piviussoK Atuagag- dliutit erKartorsimagaluarpåssuk- isumaKarpunga radiotelegrafistit, ministeria åmalo Atuagagdliuti- nik atuartartut tamarmik tama- tuminga soKutigingnigtusagaluar- tut. inugsiarnersumik inuvdluarKU- ssivdlunga, Christian Jensen, Kalåtdlit-nunånut ministereKarfik. Atuagagdliutine sulenataussoK ag- dlauserissaKarsimavoK avisime Land og Folk-ime agdlauserissak tunuleKutaralugo. agdlauserissa- me CKauserissat erKortungitdlat, tamånalo Atuagagdliutit agsut a- jussårutigåt. isumaKatigingissutip tunuleKU- tavia pivdlugo erKartuinigssamik isuma pitsaussuvoK, åmalo Atua- gagdliutit ilåtigut agdlagfingme pissortamut taortaussumit Chri- stian Jensenimit taimaisiornigssa- mut navsuiautit pigssarsiarinia- rumavai. Forsiden. — Grønlandspostens udsendte medarbejder har været i Sydgrønland, og i de følgende numre bringer vi en række artikler fra Grønlands „grønne område". Forsidebilledet fore- stiller torvet i Julianehåb med springvandet. I baggrunden den nye kirke under opførclce. autdlarKautåne. — Atuagagdliutit angalatitåt KujatånérKåmer- poK, normunilo tugdlerne nunavta „Kors6rKigsortå"nut tunga- ssunik agdlautigissat ilångutåsavavut. Kupernerme sujugdlerme takuneKarsinauvoK K’aKortume igdloKarfiup KerKa tigssaulugtor- talik. ungatdliuvdlune takuneKarsinauvoK oKalugfigssaK sanane- KartoK. Lakseaftalen kan ikke overholdes kan ikke med hjemmel i lov kræve 2

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.