Atuagagdliutit - 03.08.1972, Blaðsíða 19

ne. anorerssup nukingminik akiu-
Sagssåungitsunik årdlerinartor-
sloi'tipåtigut umiavta tingitaunig-
ssånut.
tupivta iluane sut tamarmik
KeiTusimåput — agdlåme igfiat
sule pigissåka. apumit augtitamik
lrr>igaKarpugul. OKOrutika umia-
1110 masagsimangmata tupingnå-
n§ilaK nuvfaseKigama. kamivut
uvdlåkut saunertutdle Keratatigi-
ssarput, atiniarångavtigigdlo ilu-
ngersornartaKaoK.
nuånårutigeKissavtinik 8. no-
vember kisame KajaK iluagtitsiv-
dlune tungivtinut aggersoK taku-
*erParput. Frederiksdal-imérsu-
V°K ajoKersuiartortitamit Asboe-
mit agdlagkissartoK, agdlagainit-
påsivara mardloriardlune Kåi-
namik ikiortigssavtinik autdlar-
titsiniartarsimagaluartOK iluagtit-
sisimananile. kisalo angutip na-
lunaerutigå kalåleK ajoKe nulia-
KångitsoK ipugtivta ilåta Katå-
ngutå Kajausimassoit. Katångutå
arnaK agsut KiavoK. aliasungne-
fame angeKaoK pissutigalugo su-
Jorna Katångutine angutit mar-
dluk åma ånaisimagamigit.
unulernerane anorikitdliartor-
s°rinarmat, sikulo aserorsimang-
Wat ipugtivut autdlarusugtoru-
JUgssuångorput nauk uvanga aut-
dlarnigssaK ajornartutut isuma-
Karfigigaiuariga. tupeK upite-
"ardlugo usigssavut arKussorpa-
Vut- taimåitOK magdlersorssuvoK,
urniardlo pitugsimassaraluarput
sulumut kingumutdlo såkortoKi-
ssumik aulatineKarpoK. ujarKanut
*agdlussarpoK aligdlunilo. avdla-
tut ajornaKaoK kisiåne nunamut
KaKei-Kigdlugo tuperdlo nåpamig-
dlugo.
unuåkut kingumut anorerssuar-
t°rssuångorpoK persersorssuvdlu-
ni'°- aKaguane uvdlup KerKata
SuJornatigut kisame sila pitsau-
Perulersorinai'poK. måna KajaK
°KarpoK angerdlarumavdlune.
OKarfigåra taimatut atugaKartit-
tuuta KimåtariaKångikåtigut.
angul uKarpoK ikiuiartordlune la-
maungnarsimanane, kisiåne nang-
mineK kajumissutsiminit aggersi-
mavdlune. aulajangerama Kåina-
minik Kimåinåsångikåtigut sania-
nitualerpunga OKauserissåkalo na-
ngerKigtuardlugit, måna Kimåku-
nisigut kussanaitsumik iliuseKå-
sassoK. naggatåtigut akivoK:
„nagdlingnaKigavse najuinåsa-
vavse“.
akunerit ardlagdlit Kångiung-
mata anorerssuarungnaerpoK, må-
nalo misiiineKaiKilerpoK usigssat
umiamut igssorarniardlugit. tai-
ma sulisitdluta ujaragssuarmil
angutitut portutigissumit sermi-
mik Kagdlersimassumit imånul
nåkarpunga. umiaK usilersorér-
sordlo påsinarsivoK åma alingne-
KartoK, taimåitordle ilårneKar-
dlune, imangneralo pumperdlugo
imaerpara. kisame autdlarnigssa-
mut piarérpugut. autdlaravta
aKUgtorput OKarpoK: „nunapalåK
— najordlutit nuåningilaK!"
nuånårpugut neriugkavta ernl-
naK inulingmut tikiutisavdluta.
kisiåne arritsuinarmik ingerdla-
vugut sikussap anorivdlo akornu-
sersormatigut. tårsinerane påsi-
lerparput sikut ingerdlaortut åma
Kanigdliartoråtigut, Kajartarput-
dlo sujugdliussoK avKutigssausi-
naussumik navssårsinaujungnaer-
poK. måna tikitdlugo inugtavut
nåmagigt ardlu tik Kasusuisårsimå-
put ilånilo tugsiartarsimavdlutik
Kimagsardlutik, kisiåne måna kå-
pialassorujugssuångorput tusarsi-
mångisåinagkavnik. avdlatut a-
jornaKingmat kangerdliumani-
nguamut pulavugut tulagfigssar-
siorniardluta.
tulagfigssarsiortitdluta ikardli-
pugut sivisujåmigdlo ikardler-
Kavdluta, erninakånerdle Kuja-
nartumik kångardluta. kanger-
dliumarnup påtungåne kisame
umiamik amutsivigisinaussarput
usingiaivigisinaussarputdlo nav-
ssårårput tupertordlutalo.
Kajartavta karsit mardlugsuit
tupei'mut eiKupai OKorutikalo
masagtut tåuko Kåinul siårdlugit.
sinilerlinata kigsautigissara nå-
perlordlugo versil ardlalinguit
atordlugit tugsiarpugut.
aKaguane Kajartarpul niuver-
niarfingmut Kaningnerpåmut Na-
norlalingmukartipara tåssane niu-
vertussumut agdlagkissartitd|ugo,
niuvertordlo Kinuvigåra inugtari-
ssavnut orssumik nagsiusserKuv-
dlugo.
uvdlut ardlagdlit åma Kångiu-
put, Kåinavdlo uterKingnigsså
akissutigssardlo utarKigaluarpa-
vut.
novemberip 12-iåne sule sinig-
titdluta ulerulungnermit paka-
sarneKarpugut. uligkalugtuinar-
pOK, maligssuardlo igtugtorssuv-
dlune umiaK tuperdlo anguvig-
dlugit KaerpoK nunalo natdlavigi-
ssarput masalersitdlugo. tamavta
erngerdluta iterpugut nikugtera-
suardlutalo sinigdluta inigissavti-
nit. ipugtivta ilåta kamine ma-
sagtut Kimåinardlugit anivoK ka-
migdlångavdlune karsimutdlo
ingeriardlune Kåtiguma atånut
pulavdlune. pisimassoK ilimagine-
KångitdluinartoK ilaisa igdlauti-
gåt, kisiåne arnaK narrujumisi-
mavdlune suaorpoK: „igdlarpuse,
kisiåne uvanga inuk måne KanoK
iliusagama kameKarnangalo!"
OKaluserineKalerpoK umiaK Ki-
matdlugo nunåkordlune inoKar-
fingmut KaningnermukarnigssaK,
kisiåne tamatuma erKåne KåKamit
portusumit issikivigigsumit avKU-
tigssausinaussumik navssågssaKå-
ngingmat tamarmik nikatdlor-
dluinarput. tugsiutigileravko
„Kuvdlitdlo atdlartertarpai il. il.“
ingiorneKångilanga.
novemberip 13-iåne inugtama
ajorusutigåt uvdlune ardlalingne
orssumik angmagssanigdlo pisi-
månginamik, kisiånile igfianik
mångertuinarnik inussuteKarsi-
mavdlutik, åmalo ingerdlarKigsi-
naunigssamut neriunartOKångi-
tuarmat. tauvalo akivunga ne-
3-9000
3- */000
Friedricv^
Friedrichsthal und Umge^end
Sild Gronland
‘sionsstntiorv S J/cuideZspUiti.i
o U^oAnplaUr. dtrfironiandtr
4____________f DeuCsake Jftdav
fS Soo Maifai
45 5Nrc »t.v, fiptfenwich
Reichel
Lith. Anst.v. Leopold Kraalz m Berim
rederiksdal og omegn 1865. (Udarbejdet af bl. a. missionær Spindler). 0 = udsteder og bopladser. Kun få er
eboet i dag. — Kap Farvel-øerne er tegnet meget unøjagtigt. Interessant er angivelse af bopladsen Kanger-
SsuaK på «ap Christian, (der i virkeligheder er nordligere end det helt ukorrekt tegnede Kap Farvel-næs
herfor). Det er dog tvivlsomt, om det har været beboet i 1865. Måske er det en gammel boplads, hvor
^er kun bor folk i fangsttiden. Den nævnes ikke i folketællingslister o. I., der er ret nøjagtige fra 1834. Der har
^°9 en gang været helårsbeboelse på stedet. I sommer lokaliserede jeg en række eskimoruiner nordøst for
aP Christian, bl. a. et stort fælleshus af den type, der kan have været benyttet indtil første halvdel af 1800-
tallet.
®rssaK kujatdleK erKålo 1865. (suliarineKarsimavoK ilåtigut ajoKersuiartortitamit Spindler-imit). nunaKarfing-
P'gissaKångilaK. ilåinångue uvdlume inoKarput. — Kap Farvel-ip KeKertai erKordluångeKissumik titartarne-
Karsimåput. soKutiginarpoK asimioKarfik KangerssuaK taineKarsimangmat Kap Christian-imitoK, (avangnarpa-
ln3nerussumikaluartoK Kap-Farvel-ip nuata kukuvigsumik titartarsimassup kangianltoK), Kularnarpordle 1865-
inoKarsimanersoK. imåisinauvoK nunaKarfitoKausimassoK piniariarfiup nalåinåne najorneKartardlune. inuit
^ a|neKartalernerisa nalåne taineKarsimångilaK 1834-p erKåne kisitsissarnerit erKordluakulugtarmata. atausiar-
Uni|o ukioK ilivitsoK najorneKarsimavoK. aussaK måna eskimut igdlukue nanivåka ardlagdlit Kap Christian-ip
aVan9namut kangiane, ilåtigut igdlorujugssuaK atautsimut najugausimassoK 1800 erKå tikitdlugo najorneKar-
SlrnassoK
Øvrighedsperson på konebådsrejse. (Foto: Kgl. Bibliotek),
nålagkat ilåt umiamik angalassoK (åss.: Kgl. Bibliotek).
KauteKalårdlunga sule Lichtenau-
ime najugagdlit tuniusimassåinik
Frederiksdal-imiunut tunissuti-
tut. inugtama måna tåuko pissa-
riaKarpait, igfiugkatdlo puat nå-
partaK imaingajangnikoK aseror-
terpara nerissagssiornermilo Ki-
ssugssatut atordlugo.
neKit sarKumerpåka ulimåu-
migdlo avgulerdlugit. nalautsor-
nerinarmik ungasigsumut Kivia-
rama takulerpåka arnat sisamat
angutitdlo mardluk aggersut. er-
Karsautiglnarsinauvarse angala-
Katigit KanoK nuånårtigissut! niu-
vertup Lytzen-ip agdlagkåka ti-
goriaramigit avangnamik anorer-
ssuarnerup taineKarérsup kingor-
natigut umiatuaulersoK atortit-
dlugo inugtane autdlartisimavai.
ujartugssauvåtigut OKarfigine-
Karsimavdlutigdlo sikut pissutiga-
lugit nunap najugkavta kujasing-
nerpårtånukarKuvdlugit. tåsså-
ngånitdlo nunåkortugssåuput
tangmårsimavfigput tikitserdlugo.
nuånåKaluta ilagåvut. umiaK
usilo Kimåpavut unutdlartoi'dlo
Kujanartumik Nanortalingmut
aputdluta. sapåtip akunerata åipå
KerKa tåssanipugut, uvdlutdlo
tåuko ingerdlanerine sikut tamar-
mik nigermit avalagtincKarput.
taimalo umiarput usilo aisinå-
ngordlutigik. umiarput atordlugo
kisame Frederiksdal-imut apupu-
gut. uvdlordlo tåuna nuånårnerup
Kujaniarneruvdlo uvdlorå puigu-
ngisåinagagssara."
Katångutigingniat ajoKersuissuat
Martin Starik 1859-ime Kalåtdlit-
nunånut tikipoK Christiansfeld-
imit Sønderjyllandimitumit (tai-
måitOK Tysklandime inungorsi-
mavoK). 1858-imut 1861-imut ajo-
KersuissuvoK Lichtenau-ime. 1861-
imit 1870-imut Frederiksdal-ime,
taimågdlåt 1868-ime Igdlorpangne
taortausimavdlune. tamatuma ki-
ngorna Lichtenfels-ime ajoKer-
suiartortitauvoK.
Ove Bak.
NerissagssiordluarneK
Otto Mønstedip makarinånik
autdlarKauteKartarpoK
Otto Mønstedip måkarinå mamåssutsip,
tipigissutsip suj atsissausinauneruvdlo
tungaisigut angumassagssåungilaK.
atortugssat pineKarsinaussut pitsaunerpåt
atortoralugit sanåjuvoK - taimåitumik
angussaK pitsaunerussarportaoK - tamatigut.
Sikker madlavning
begynder med
Otto Mønsted margarine
Otto Mønsted margarine står i særklasse
hvad angår smag, aroma og stegeegenskaber.
Den bliver kærnet af de bedste råvarer,
der findes - derfor bliver resultatet også
19