Atuagagdliutit - 03.08.1972, Blaðsíða 32

mérartavtlnut

70-ime misigissaK
agdl.: Lutivinguan Falksen, Nuk
ukioK 1970 autdlartisimalermat
februarime auvarnigssaK pilerigi-
lerpara, ukiume auvarneK misi-
ligsimånginavko tugtunik nag-
ssoKångitsunik takornarniarumat-
dlerama.
Nungmil ilungmut autdlaria-
Kaugut anore agsarneK. K'årusuk
sule angoriarnago tårsiartulerér-
Pok. imérutileravta K'årusung-
mut imertariartornivtine mitit sa-
nioi'Kukaluartaraut. tårsi vdlua-
lersoK K'årusungmit K'ornup tu-
ngånut autdlarpugut. nunat Ka-
nga ipuinaK avaiKuassartagkavut
tårmut avarKuavavut.
K’oinoK tikitdluinalerdlugo pu-
jortuléraK „Siut“, NungmérsoK,
silåmukartoK pårdlagparput, su-
nauvfa Kavdlunåt auvariat atu-
gåt. sunauvfa ilisimassortartik
K’ornumérsoK nuagdlugdlune nå-
parsimassoK piniarfingmingnut
Kimagsimagåt.
K’ornumut pivugut angutitaxå-
ngingajagtut pisinaussut tamar-
mik autdlakåsimangmata. orni-
tagssavtinut autdlakåsimagaluar-
tut nikatdlungilagut nunguneKar-
naviénginavta. anånåkut ukior-
tåp kingorna sule takunginavkit
majuarfigåka pivdluarKujartuti-
galugit tukujartorfigitigalugit.
sunauvfale anånaga nukardler-
sarputdlo kiserngorusimåput a-
ngutitait auvarianut ilauvdlutik
autdlararsimagamik.
aKaguane avangnamut autdlar-
pugut kangimut issigissarput ta-
mardluinarme KaugdlorinaussoK.
ukioK tåuna sikuniartorujugssuaK
naluneKangilaK K’ornup kanger-
ssua tamarm. sikusimavdlune.
„Itivinga" tunårtaralugo inger-
dlavugut. sunauvfa sujulivut ta-
marmik åma tåssanitut.
anguniagarput tikinaKårput. si-
kup sinåvane pujortulérKat ar-
dlagdlit pitugsimåput sumigdle
inugtånguaKaratik. nalunginar-
parput pavane timivtine kiagOKi-
ssut tugtulerissutdlo. timinguav-
tine Korortame tovKit ardlagdlit
napåput Kornormiunut tupigiti-
nartut. tåukume ukiume angalao-
rajugput OKOKissunik tugtut a-
minik porssuaitariardlutik sapi-
sivigtaramik.
uvagut pingasuvdluta pisuani-
lålerpugut nisuvut eKaitdlisar-
dlugit. iluarsartusseréravta timut
Kumut autdlarpugut. „Itivinga"
kangerdlugtånguvoK kangimut
sangmissumik Korortalik. Kulånl-
POK KåKaK portujåK K’ornumit
ersserKigtaKissoK. K’ornup Kå-
Karssue kitivtinitut pinernerKU-
såututut ltut ersserKeKaut. KåKaK
majuarfigssara ikiakujordlugo i-
låka kangimut autdlarmata uva-
nga Kumut autdlåinaKaunga. må-
nalume silarssuaK silåinarik, inu-
maringnaK. Kutdlardlualerdlunga
seKineK sai'Kardluarsimalermat
kiagkerdluarsimålerpunga. taima-
nikut KorortuaraKarpunga nauk
pujortulérKame KorortoKaraluar-
dluta. aKigssinik ukatdlinigdlunit
nåpitaKarsinaugama akungnaitsu-
nera pivdlugo KorortuaraK ato-
ravko. taima KtimukåsaiKårdlu-
nga KagtunerssånguaK KaKilivig-
dlugo saninguavne KigsigissaKale-
rama pinialerpara axigssinguaK-
una sai Kartånguamut pivdlune
seKinissårujorloK. ilaginåsångi-
navko iluarseriardlunga autdlae-
rérpara. tigoriardlugo Kagtuni-
nguamut pivdlunga Kasuersautå
pujortalerama eiKara avatangissi-
kalo misigssorumatdleipåka.
eiKara KumukajåK Kagtuningu-
aKartiteipoK. sornguna nuna ta-
marme apumik KagdlersimavoK.
tugtut tumait tamane tamåne ta-
kugssåuput. timitaisa takunigssåt
KilanårnaK! samunga kimut Ki-
viaråine issikivik alianaitdluinar-
poK. Nup kangerdlua avangnar-
dleK K’ugssuk angmaiKorsimavoK
sukut tamauna sikuarasålitdlar-
dlune. åKavko nunat ilisarnartut
uvavnit erKaimassaKarfiussut tå-
ssaussut Pisigsarfik, Sulugssugut,
OmånaK. KangerssuaK av'dlatdlo.
åpavnalo Kangersorngup ilisar-
nautaisa ilagivdluagåt tåssaussoK
IvnajuagtOK, kitånit ornigdlugo
KåKarssussoK kussanardluartOK.
ukiåkut auvariarsimavdlune tåu-
na sarssukåine angerdlamut tiki-
nigssaK mersernarungnaertutut i-
lissarpoK. naujånik tåterånigdlo
peKartarmat ei'Kåne erKapat-
dlangneK ajornartångilaK.
Kapisilingnikatdlaravta kisi-
mitdlunga Taserssuarmut auvari-
arpunga 1900-ip migssåne umiå-
rånguaK kisial angaidlatigalugo.
uvdloK måna tikitdlugo ei'Kai-
mavdluartarpara IvnajuagtOK sar-
ssukavko angerdlardlunga ame-
raitsunik mardlorårnikuvdlunga,
åipåta angnerup nagssugssue a-
Kormioralugit. ila uvdlut nuåner-
sut!
igsiarérama autdlarKigdlungalo
årime tumisissalerpunga nutånga-
jagdluinarnik. nerrivikunik suju-
muitdlagtålerama ila pisanganå-
ssusial kisiåne sule takoriarna-
nga KåKap igdlua’tungånut piler-
dlungalo KorortaK åmut inger-
dlavigilerpara, tåssalo tumit a-
Kiingavikutdlo ingassagdluinaler-
dlutik. naugdliuko timitakasé? å-
mukalerdlungalo åma tåssa oku-
milerujunga. ila uminardluinåssu-
sia, tugtut uvavtitut sordloKå-
ngingmata mianerssutariaKarav-
kit: sunauvfame tåssa tikitdlui-
nalerdlugit. takugssåunglnarmata
autdlalerama taKussiussåka ne-
reiKåratdlarujåka. nererérama i-
luåtdlagtivigdlugo ingerdlarKiler-
punga. Korortånguit mardluk a-
kornisigut ingerdlalerama pisa-
nganardluinarpoK tugtut tikit-
dluinalerika nalunångitdluinar-
mat. aputdlc mångertoK tikeria-
ravko sumut autdlarsimanere påt-
sivérutdluinarpåka. nangåssoru-
jugssuardlunga KoroK talerpig-
dleK atuatdlåinalerpara tåssalo
aput nipitorujugssuHK nåmagtor-
dlugo.
Korortamut pivdluariarama ig-
dlua'tungera ama tarrilårujara.
sunauvfa alåkardluinalerdlugit.
sule ingeidlaniardlunga aputerpa-
luk sordlungmigarpalugdlo tuså-
lerpåka. tusardleidlugitdlo nai-
matilerika påsivdlugo pisinaune-
ra tamåt KaKiartordlunga aut-
dlarpunga. KaKilivigdlunga må-
ngeiKamut pissordlunga avdlatut
ajornartumik mianerssortariaKa-
lerpunga kigaitdlagdlungalo. ta-
måna pissutigalugo narssuinera
asulinarpoK. KaKinialerpunga ta-
sama Kaningitdlat, pingasutsiaka-
sit pisinaussartik tamåt åmut Ki-
mårssuatårtut, sordlume sumik
ersinartorujugssuarmik takussa-
Karsimassut — måssa takungika-
luardlunga. igssutisagaluaruvkit
asule patroniautigisavdlugit påsi-
gavko ilaginåinardlugit issiging-
någinalerpåka. tåssaralånguaK
tasamarujugssorérput. tugtut pi-
ssarnerisut unileriånguaraluarput
tåssaliuko såneriartuåramik. uni-
ngatsiariardlutik nikussåriutå Ku-
mukajåK kigaitdlångivigdlutik
tarringmata sordlule Nugårssup
timåne kisima umassulerpunga.
tarrisimalermata avKutåt ataut-
dlugo angerdlamut såginarpunga,
åmame uvalimut autdlarérsima-
lermat tuaviorlariaKalerama. u-
katdlit anarpagssue tikitalerpåka
timitarsisanagitdle. ingerdlangåt-
siaréKalunga kisamiuna pujortu-
lérKat ungasigkungnaerika, tåssa-
lo uvalivdlune sila nivtailartuka-
singortoK. sule ingerdlaniardlu-
nga uvdlåjungmat avKUtikora ti-
kilerdlugulo tugtup åmukarsima-
ssup tumai takulerpåka. aunålår-
simangmat Kanigtumisasoralugo
tumai atuatdlagpåka. sunauvfale
takungitsusavdlugo. nuna apute-
KarpiångitsoK tikeriaravko tu-
maerussivdlugo angerdlamut sår-
Kinarpunga.
(norm. tugdl. nangisaoK)
PENNEVEN SØGES
.. _ _ ________i
Puertorican man, 22 years old,
single, white, goodlooking, stu-
dent, catholic, brown eyes, black
hair, seets residents of Greenland
for exhanging stamps, coins, ma-
gazines, typical objects, postcards,
pennats, phono records, pictures,
films, books, travel guides etc.
I going to answer all letters.
Piease write to:
Mt. Orlando Del Pilar,
Box 388,
Quebradillas, Puerto Rico,
00742 USA.
Pylle, Polle og Sorte Tom
— Jeg går alene tilbage til Mik-
kel Ræv og prøver at spørge
ham igen.
— teriangniuK ulerfigeriardlugo
aperiartusavara.
— Undskyld jeg forstyrrer dig
igen, Mikkel Ræv, men det er
så sørgeligt med den kylling.
— teriangniaK, utorKatserpunga
pissarissersorKigkavkit. kukuku-
araK-una puigornek saperavko.
— Jamen, det kan jeg da ikke
gøre for, Pylle.
— Næh, men vil du ikke hjælpe
os med at finde den?
— Pylle, ila uvanga takungila-
ra. — ujardleKatigerusungilav-
tigut?
— Det har jeg rigtignok ikke
tid til.
— Hønemor græder hele tiden,
det er så synd for hende.
— ujardlernigssavnut pivfigssa-
Kdngilanga. — kukukoK arna-
viak Kiajudinarame ndkinaKaotc.
— Det er jo kedeligt, Pylle. Men
jeg har travlt.
— Nå, så går jeg igen.
— Nej, vent lige lidt.
— Pylle, ajoraluaKaoK, pivfig-
ssaKdngilangale. — ingerdlarKi-
lerpunga. — utarKilåratdlait.
— Der er jo kyllingen! Så var — Se, her er Kylle!
det alligevel dig, der havde ta- — Du er vel nok dygtig, Pylle.
get den. — Ja, men bring den nu Nu bliver Hønemor glad igen.
tilbage.
— arrd, auna kukukuaraK. iv- ■— taktik, auna Kylle!
dlit-una autdlarusimagit. — dp, — Pylle, pikoreKautit. kiikukoK
ivdlil orKiitisavat. arnaviau agsut nudndsaoic.
— Ih, hvor det regner. Vi må
løbe i ly, ellers bliver Kylle våd,
og så kan den blive forkølet.
— ila kakdk siagdlermat. ortciv-
figssarsiorniarta, taimailiungi-
kuvta kukukuaraK masaxinavoK
nuvfaseKinavordlo.
Naturens uorden
FERD’NAND
issigingnågkamik avdldngortitsissut
& ^
32