Atuagagdliutit - 03.08.1972, Blaðsíða 25

Tsjukotka-me uvdlumikut inusugtut
Sovjctunionip avangnamul kangimut isordlersåne Tsjukotka-me kq-
n9ånitdle inuit tåssåupul tsjuktsjit, eskimut, evenerit, jakutit ama
iukagirit. inuiait avangnardlit pivdlugil Magadan-ime Sovjetip ilagi-
ssaine nålagkersuinermut tungassutigut ingmikortoKarfingme komité-
ni-e sujulerssuissox Anatolij Terkinto måne OKalugtuarpoK inuit tåuko
inunerdne åma inusugtut atugagssarissdine avdldngornernik.
augustime 1969 inuiait avangnar-
dlit iliniartitaunermut tungassu-
tigut ajornartorsiutait pivdlugit
nunat tamalåt Montreal-ime a-
tautsimineråne Alaskap univer-
sitetiane professoriussup, dr. Ge-
orge Rodgers-ip årdlerKutigalugo
OKautigå, Alaskap inuvisa Kimå-
kalugtuinarmatigik suliagssat i-
lerKussartut maligdlugit inuniar-
nermingnut atassut.
amerikamiup ilisimatup årdler-
Kutigisså påsivdluinarpara, nalu-
nginavko inuiait ikigtungussut
sulinermut sulivfigssaKarnermut-
dlo perKautåne pissuserissaming-
n'k arsårneKarångamik ilerKut
kingornutagkatik ilisarnautitigdlo
P'ugitsoratik ånaissarait. kisiåne
Sovjetunionime inuiånguit a-
vangnardliussut navianartunit
taima itunit årdlerinartorsiortine-
Kångitdlat. Sovjetime nålagkersu-
'ssut sulinermut nåmagsiniagag-
ssanutdlo nunap tamarmiussup
Olieforurening
er ikke tilladt
Landshøvdingen har udsendt et
C1rkulære om olieforurening i de
grønlandske havne.
Man refererer til landsrådets
forårssamling i år, hvor spørgs-
målet om olieforurening blev be-
handlet i større målestok.
Landshøvdingen opfordrer i
O'rkulæret handelscheferne til, at
kontrollen med olieforureningen
fra skibene i de grønlandske hav-
ne skal skærpes mest muligt.
Fuldmægtig P. Thestrup-Lar-
Sen> Landshøvdingeembedet, sva-
rer på et spørgsmål fra Grøn-
fandsposten, at der ikke eksiste-
rer nogen lov om forurening af
havne eller øvrige farvande. Det
mdgår imidlertid i almindelige
havnebestemmelser, hvis efterle-
Ven landshøvdingen nu — som
Øverste havnemyndighed i Grøn-
land — skærper kontrollen af.
oliakdrtarneK akuerine-
Karsimångitsox
Kalåtdlit -nunåne umiarssuali-
Vlr»gne uliamik mingugterineK
Pivdlugo kaujatdlaisitamik lands-
høvdinge nagsiussaKarsimavoK.
erKartorneKarsimavoK lands-
rådip upernagssaK atautsiminera-
ne uliamik mingugterissarneK
apgnertumik oKaluserineKarsi-
mangmat.
kaujatdlaisitame landshøvding-
*P niuvertut kajumigsårsimavai
umiarssuarnit Kalåtdlit-nunåne
Pmiarssualivingmitunit uliamik
mingugterissarneK pivdlugo nå-
ntigdlineK sapingisamik sukang-
PernerulerKuvdlugo.
Atuagagdliutinit apencuteKarfi-
8'neKardlune fuldmægtig P. The-
“ ^up-Larsen landshøvdingeKar-
JhgmérsoK akivoK umiarssualivit
amaio imat avdlat mingugterne-
Kartarnerat pivdlugo inatsimik
PavssågssaicångitsoK. kisiåne ta-
mana umiarssualivit pivdlugit
au'ajangersagkanut nalinginau-
ssunut ilautineKalerpoK, lands-
ovdingiio Kalåtdlit-nunåne umi-
arssualivingne OKartugssautitau-
ssut Kutdlersåtut måna perKU-
ssuteKarpoK nåkutigdlineK suka-
nganerulerKuvdlugo.
pingårtitainut ilautilersimavai,
taimaisivdlunilo Tsjukotkap per-
Kautånile inue uvdlormut inune-
råne nutånik anguniagagssaKa-
lersitdlugitdlo nutånik imagssa-
Kalersisimavdlugit. taimatut av-
dlångortitsiniarnerme nålagker-
suissut kisiåne tapersersordlugit-
dlo atatiniarssarisimavait inuit
tåuko inuneråne inuiåussutsimut
tungassutigut Kangale ilisarnau-
taussut.
måne avangnarpasigsormiu-
ssuvtine tugtutigdlit sulinerat it-
sardle atarKineKartuarsimavoK.
uvdlumikutdlo taimatutdle atar-
KineKartigaoK pigssarsissutauv-
dluartardlunilo. pissutigssaKar-
dlutik angutit inusugtut amerdla-
sut tugtuteKardlualernigssaming-
nik neriuteKartarput. suliagssaK
inungmut angnertumik piuma-
ssaKartoK ilisimavdluinalerérsi-
mavåt åmalo suliagssaKarfingme
tamatumane ingmikut påsisima-
ssaKartut pikorigsorujugssuit na-
ligalugit sulivdlutik.
kisiåne inuit avangnardlit iler-
Kussartutut sulissausiåne soruna-
me avdlångorneKarsimavdlunilo
avdlångutinik pissoKartuarpoK.
tugtutigdlit rådiukut atortugssa-
nik pilersorneKarsimåput, nau-
ssorigsaissut Kamutinik avKusine-
Kångikaluartukut ingerdlasinau-
ssunik pigssarsisimåput, tugtunik
pårssissut nikitautdlutik sulilersi-
måput, tamatumunalo aulaja-
ngersimassumik najugaKalersi-
naulersimåput igdlOKarférKane
årKigssutdluagkanik igdlulingne,
sulissugssångorångamigdlo tåuku-
nångånit tugtunukåinartarput.
nalivtine tugtutigdlit ilisimatu-
nit ikiorneKarneK pingitsorsinåu-
ngilåt, nerssutit nakorsait åmalo
sujunersortit atorfigssaKartipait.
Magadan-ime nunalerinermut i-
liniarfingme Tsjukotka-me inu-
sugtut åssigingitsunik nagguvig-
dlit untritiligpagssuit iliniartitau-
tisimavai sujunersortigssatut,
nerssutit nakorsåitut, mekanike-
risut åmalo aningaussarsiorner-
mik påsisimassaKardluartutut. i-
liniartitauneK tamåt åma iliniar-
tunerup nalåne inuniarnerme a-
ningaussartutit tamåkerdlutik nå-
lagauvfingmit akilerneKartarput.
ingmikut påsisimassaKardluar-
tut Tsjukotkap inutoKainit nag-
guvigdlit ukiune kingugdlerne
arfinilingne pingasoriautertik siv-
nerdlugo amerdlisimåput. nakor-
sat amerdlasut iliniartineKarsimå-
put — sisamariautingajangming-
nik amerdlåssusigdlit — iliniar-
titsissut åmalo nipilerssornermik
iliniartitsissartut ukiut arfinigdlit
matuma sujornatigumut nalend-
utdlugit pingasoriéumik amer-
dlanerussut iliniartineKarsimåput.
inuit 600 sivnigdlit nunanit a-
vangnardlernit kangigdlernit pi-
ssut nagguveKatigingnit åssigi-
ngitsunérsut måna iliniartuput
institut-ine åma teknika-ne Sov-
jet-ime igdlOKarfingne åssigingit-
sune. 600 ikigissagssåungitdlat er-
Karsautigigåine Magadan-ip er-
Kåne inuiait åssigingitsunik nag-
guvigdlit kat.itdlutik taimågdlåt
18.000-inaussut.
uvdluvtine Tsjukotka-me inu-
sugtut angmåuneKarsimåput ator-
figssanut suliagssanutdlunit åtå-
kuisa imalunit angajorKaisa tu-
sarsimångisåinut. kultinik åmalo
augtitagssanik KaKutigortunik
misigssuissarfingme Magadan-
imitume sulissuvoK fysikere inu-
sugtoK Vladimir Ryntyrgin. Slava
Ankao, piniartup tsjukotkamiup
ernera, tingmissartunik ingerdla-
titsissungorsimavoK. åma tsjukt-
jerit ilait ujaragsiutut ingeniøri-
tutdlo iliniagaKarsimåput. kisiå-
ne Tsjukotka-me inusugtut a-
merdlanerit iliniagagssamingnik
KinigaKartarput najugkamingne
ingmikut pissariaKartitanik. tai-
måitumik nalautsornerinåungilaK
nerssutilerinermut tungassunik
åma nerssutit nakorsåinut ikior-
tigssatut iliniagaKarsimassut u-
kiune kingugdlerne tatdlimane
arfineK mardloriåumik amerdli-
simangmata.
ukioK måna (1972) angnikika-
luartumik nagdliutorsiugaKarsi-
nauvugut, taimåitordle inugtari-
ssavnut malugissarialingmik, tå-
ssa tsjukotkamiutut agdlagtauser-
put ukiunik 40-ngortorsiortug-
ssau.ngmat. åma nagguveKatigit
åssigingitsut avdlat 1930-kune ag-
dlagtausitårput. tamåna soruna-
me pingåruteKardluinarpoK ilini-
artitaunermut, kulturimut åma
teknikimut tungassutigut ineriar-
tornerup ingerdlåinarnigssånut —
agdlåme kingornutagkatut sulia-
rissartagkavtinut agsut pingåru-
teKarpoK.
nunat avangnardlit kangigdlit
inusugtortaisa kulturimut tunga-
ssutigut kingornutagaussut asa-
ssarait atatinarniarssaralugitdlo.
Uelen-ime tugånik Kiperuissartut
suliait itsardle pingårtineKarto-
rujugssuput. eskimup inusugtup
Lev Nikitin-ip suliai katerssui-
ssartunit piumaneKartorujugssu-
put, katerssuissartutdlo tugånik
Kiperuivdlune erKumitsuliortau-
sia nagdlersunerartarpåt mesterit
silarssuarme tusåmassat Khuk-
hutan-ip åma Vukvutagin-ip su-
liainut.
åma tsjukotkamiut atuagkior-
tut sujugdlit Keulkut åma Rytk-
heu atarKissarialingnik maligte-
Kalersimåput. tåssa atuagkiortut
inusugtut Antonin Kymytval,
Mikhail Valgirgin åma Vladimir
Tyneskin. tsjuktsjerit eskimutdlo
nipilerssoKatigivinik „Ergyron“-
nimik autdlarnissoK (autdlarKau-
tåne akigssarsiutiginago nipiler-
ssortartutut, kingusingnerussu-
kutdlo akigssarsiutigalugo) måna
toKorérsimalerpoK, kisiåne nipi-
lerssoKatigigtarneK umavoK ine-
riartordlunilo. ilaussortat ilagait
inusugtut kisimitdlutik nipiler-
ssorsinaussut erKumitsuliortutut
neriunartumik sujunigssagdlit.
„Errgyron" (tsjukotskit oKausiat
isumaKartoK „uvdlulerneK")
Tsjukotka-me inuiait nipilerssor-
tartuisa kisiartaringilåt. sule ni-
pilerssoKatigit pikorigsut akig-
ssarsiutiginago nipilerssortartut
Kulit navssågssåuput, tåukunånga
atautsit — tåssa eskimut nipiler-
ssoKatigive „tingerdlaut Kanor-
toK“ igdloKarférKamit Nunjamo-
mit pissut — pikorissusertik pi-
ssutigalugo peKataussugssångorti-
tausimåput akigssarsiutiginago
nipilerssoKatigit Moskva-me u-
nangmineråne. nipilerssoKatigit
tåuko sujulerssuissoråt piniartOK
Mikhail Tuljun.
Tsjukotka issigtuvoK najoru-
minaitsuvdlunilo, kisiåne inusug-
tut nunatoKartik asavåt nang-
mingnerdlo agssangmingnik su-
junigsså pilersitdlugo — Sovjeti-
me nagguveKatigit inusugtortait
avdlat tamaisa peKatigalugit.
(APN)
SVENDBORG -VARME
— med olie-ovne i særklasse:
OLIEOVNE Svendborg Olieovne er
_ ___ driftsikre, økonomiske, de
brænder både Gasolie og
og O 305 Petroleum. Brochure sen-
des uden forbindende.
ttlfcUUWGEiCa
GI Kongevej 70, København
(01) *21 99 41

uuuu
ULUU
UUULJ
UULiU
ULJ *jli
LJU LI
uuuu
UUL U
UUUUI

skilte & reklame
• SKILTE-REKLAMER
fOOrDSR'AUTO^'GRAFI
GODTHÅB SKILTE- & REKLAMEATELIER
POSTBOX 2 . TELEFON 1474 . 3900 GODTHÅB
25