Atuagagdliutit - 03.08.1972, Blaðsíða 12

Kalåtdlit-nunåne atuarfingnut åma inoKatigingner-
mut tungassutigut ingerdlatsineK
ingerdlauseK danskit OKartugssautitat tunganit Kalåtdlit-nu-
nåne atortineKarsimassoK nalernusimanerdlune Kalåtdlit-
nunåne ajornartorsiutinut iliniartitaunermut inoKatigingncr-
mutdlo tungassunut? apernut tåuna saiKumiuneKarpoK ili-
niartitsissumit Aiugssian Møllerimit, atuagagssiamc „Ny po-
litik“-ime
ukiut nutåt Kalåtdlit-nunåne a-
jornartorsiutinik iliniartitauner-
mut inoKatigingnermutdlo tunga-
ssunik angnertunik pilersitsisi-
måput. atuarfik åmalo Kåumar-
sainermut sulivfeKarfik Dan-
markime danskit ingerdlavigi-
ssåinik malingnåuput imalunit
malingnauniarssariput. kisiåne
avKutigssat tåmaKåtårtuarput a-
vatangissine takornartane atoru-
minaitsunilo avdlardluinarnik i-
nungnut piumaneKartune.
ikiuissartoKarfik pikorigdlune
iliniartitaunigssanut Kinigagssau-
sinaussunut periarfigssanik pit-
saussunik takutitsisimavoK, eKait-
dlisålårnikut, takordluisinåussut-
sikut, inungnut ilisarisimangning-
nikut erKarsardluarnikutdlo ili-
niartitaunigssamut tungavigssa-
tut atorneKarsinaussunik atuarfe-
Karfiup, ikiuissartoKarfiup nakor-
saKarfiuvdlo iluåne pivfigssåkut
pivfigssåungitsukutdlo Danmark-
ime iliniartitaunernut sanigdliu-
tingikaluardlugit.
tåssanisaoK anguniagkamik
amigauteKarpugut
OKaråine Kalåtdlit-nunåne atuar-
fik pivdlugo sujunertaK tåssau-
ssok kinguårlt tugdliutut iliniar-
titdlugitdlo perorsarneKamigssåt
inuiaKatigingne taima itunik ava-
tangissilingne patsisigssalingnilo
nuname tåssane atutune inger-
dlasinaulersiniardlugit, tåssame
nuname tåssane silåinaup nau-
ssutdlo ingmingnut suniuteKar-
tarnerata ineriartornigssamut pe-
riarfigssat kigdleKardluinarlut
aulajangersimangmagit, ajorusu-
tigalugo påsissariaKarparput Ka-
låtdlit-nunåne anguniagkamik a-
migauteKartugut kalåtdlip tama-
tumunalo mérKap tungavigssatut
pigerigainik åmalo piginåussusi-
nik ingmikut itunik nåmagsing-
nigtugssamik, tåssame tamåko
Kavsérpagssuartigut danskit, i-
malunit europamiut, tungavigi-
ssagssåinit avdlauneruvdluinar-
mata.
imalunit anguniagagssamik
amigauteKarpugut?
månåkut anguniagaussoK åma
avdlatut navsuiarneKarsinauvoK.
igdlersuissut isuma tamåna ator-
neKarsinåungitsutut, tåssa angu-
niagagssamik amigauteKarneK
pivdlugo isuma, erngerdlugo o-
Kautigisinauvåt onardlutik Ka-
låtdlit-nunånik ingerdlatsineK tå-
ssaussoK ajortut ajungitsutdlo ta-
maisa atordlugit danskinik inuia-
Katigingnik peKatigingnigdlui-
narnigssaK. tamånalo akuerine-
KarsimavoK. atuarfit pivdlugit i-
ngerdlatsineK landsrådip akuer-
ssissutigisimavå. ukiune kingug-
dlerne iliniartilsissut pingåruti-
lingnik akerdliussuleKartarsimå-
put. angajorKåt atuarfik nuånå-
rutigåt kigsautigalugulo méiKatik
sapingisamik sivisumik atuåsa-
ssut. agdlåme piumasimåput Ki-
tornatik 10-nit 17-inut ukiugdlit
ukiume atautsime Danmarkimiti-
savdlugit laimaingajagtunutdlo.
avdlatut OKautigalugo igdlersui-
ssut isumaKarput ajungitdluinar-
tumik ingerdlaneKartoK Dan-
markime mérKat atuarfiåne angu-
niagkat åssinginik anguniagaaar-
dlune.
angajorKåt pissutsinit tatine-
Karsimassut, oKartugssautitanit
politikerinitdlo tatineKarsimassut
imalunit sunerneKarsimassut, tå-
ssame ersserKigsumik OKalugtu-
agdlagtoK:
Anigssian Møller
nenaramik inåKatigingnerme aju-
ngeKutinul avKutigssaK, pivdluar-
nermut avKutigssaK, pisungornig-
ssamut avKutigssaK, atorfingnut
pilerigineKartunut avKutigssaK
taimågdlåt Kavdlunåt OKausé av-
Kutigalugit anguneirarsinaussoK,
maleruaiginångitsorsinåungit-
dlat. Kalåtdlit-nunåne avisérKat
ilåne annoncep nailisagaunera a-
tuåinaruk: „landshøvdingeKar-
fingmit telegram imåitoK tigune-
KarsimavoK:
sundhedsmedhjælperit atuarfi-
åne iliniartugssat nutåt 1. august
1972 tiguneKåsåput ukiune 3-ne
sundhedsmedhjælperisut iliniarti-
nenartugssat stop Kinutenartut
17-inik ukiOKalersimassariaKar-
put mingnerpåmigdlo ukiune 9-
ne atuartusimassariaKardlutik a-
junginerusavdlunilo danskit o-
Kausinik soraerumérsimagunik
nålagauvfiup nåkutigissånik stop
. .. anguneKåsaoK danskit syge-
Hjadoerit ugnernarsautål åmalo
sundhedsmedhjælperisut agdla-
gartaK... “
annonce kalåtdlinut inusugtu-
nut sågfigingnissutauvoK soruna-
lume åma kalåtdlisut agdlagsi-
mavdlune. telegramip kalåtdli-
sortåinå atuaråine sule ersser-
KingnerulerpoK piumassarineKar-
toK danskit oKausinik nålagauv-
fiup nåkutigissånik soraerumérsi-
manigssaK.
tuningnångilaK imalunit kuku-
nerungilaK angajorKåt atuarfik i-
sumaKartinemåssuk Kavdlunåt o-
Kausinik iliniarfigtut. isumaKar-
narpoK soKutiginerugait mérKat
pisinaussail Kavdlunåt OKausinik
imaKalo åma atuartitsissutine av-
dlane Kavdlunåt OKausé atordlu-
git ingerdléncKartune sujuj’-'.ar-
tornere. Kavdlunåt OKausinik ili-
niarnermul soKutigingningneK
tåuna soruname iliniartifsissunut
tatisimancningneruiugssuångor-
simavoK aulaiangéKafaussalerdlu-
nilo uvdluvtine atuarfik pivdlugo
OKaldlinerme nikingassornermut
åmalo atuarfiup iluane inger-
dlautsimul nikingassornermut.
„atuarfik sulinermine ilisima-
ssaassanik iliniartifsinerme sani-
atiput perorsaissuvdlunilo ilor-
dlikut isumagssanik pilersitsini-
artusaoK ... iluatingnartunut i-
lerKorinsnigssamut kristumiu-
ssutsimutdlo tungassunut mérKat
sianissusiat ineriartortiniarssara-
lugulo nakussagsarniartariaKar-
på, inugtut inunermut pingorti-
tamutdlo atarKingnigtungortini-
aidlugit, angerdlarsimavfingmut
asananielungortitdlugit åmalo i-
nuiaKativtinut nunavtinutdlo ..
sujunertaK pivdlugo OKautiging-
ningnerit tamåko ingmingne isu-
maKångitsut tåssångåinartumik
ersserKigseriatårput angajoncåtut
kalåtdlisut OKalugtussutut isuma-
Kaleråine, iluatingnautit tamåko
lamarmik anguneKarsinaussut
Kavdlunåtut iliniåinaråine. tama-
tumunga atatitdlugo åma tuping-
nångilaK kalåtdlit Kanordlunit i-
liordlutik Kavdlunåt OKausinik i-
liniarsimassut, imalunit KanoK i-
kaluartumigdlunit Kavdlunåt ili-
niartitauneråtut pissusilingmik i-
liniagaKarsimassut Kavsitigut
sagdliutineKartarmata, ilame ilå-
nikut sualugpatdlåmik. ilisarnau-
tauvdluarpoK landsråde ilaussor-
tarpagssuaKarmat kalåtdlinik ili-
niartitsissunik Danmarkime ili-
niagaKarsimassunik. tamatumuna
ima isumaKångilanga inuit siv-
nersigssamigtut Kinigait tåuko, i-
malunit inuit lamåkuninga Ki-
nersisimassut, sukutdlunit tatigi-
neKarsinaujungnaersineKåsassut.
erssiutauginarput Kavdlunånut
tungassunut sunutdlunit maleru-
tinalivigsimaneK KanoK inungne
såkortutigissoK.
igdluinarsiorniaråine pissutsit-
dlo sualugutilårdlugit naitsumik
OKautigineKåinarsinauvoK, atuar-
fiup anguniagagssaisa pingårner-
påt ilagigåt iliniartut Kavdlunåt
OKausinik iliniartitaunigssåt.
KularnauteKångivigpoK pissut-
sit nailisardlugit OKautigissåka
miserratigineKarsinåungitsut a-
tuarfiup sujulerssuissuinit, peror-
sainermut tungassutigut ilitser-
suissunit, iliniartitsissunit (kalåt-
dlinit Kavdlunånitdlo) åmalo Kav-
dlunåt OKausinik iliniartitsissumit
tikerdlåmit, tåussumame ånilåru-
tigissugssaungmago atuarfiup å-
malo piviussup mérKap inuvfigi-
ssåta akornåne åssigingissuseK
KanoK agtigissoK. perorsainermik
suliaKartut påsisimavåt Kanor-
dlunit iliorniartariaKartoK. kisiå-
ne aiornartorsiutit perorsainer-
mut tungassut taima ajornakusor-
tigissut KanoK iliordlune iluarsi-
niarneKarnigssåt isumaKatigingi-
ssutaungåtsiarpoK. åmame avdlå-
nguteKartitsivdluinarnigssaK ili-
magissariaKångilaK politikerinit
ersserKigsarneKarsimatinago Ka-
låtdlit-nunåne atuarfit KanoK su-
junertaKartineKarnersut.
inuneK pivdlugo atuarfiusava?
Kalåtdlit-nunåne inussutig-
ssarsiorneK pivdlugo atuarfiusa-
va?
avatangissiminut matorKatine-
Kåsava OKautsinigdlo iliniarfigtut
atorneKåinardlune?
Danmarkimut ikåriarfiussar-
tugssatut atorneKåsava?
mérKamut tamatumunalo kalåt-
dlinut inuiaKatigingnut nalerKU-
tungorsarneKåsava?
autdlarterKårtarneK —
Boserup—kulturpolitik
atuagkame sarKumerKåmersume
„atuarfingmut sungiusaineK11 a-
tuarneKarsinåuput Kalåtdlit-nu-
nåne atuarfit mérKanik atuartu-
ngortugssanik sungiusaissarnerat.
tåssane agdlagsimavoK:
„oKaliiserineKarsimavoK Kalåt-
dlit-nunåne kulturpolitik åmalo
kalåtdlit OKausisa sujunigssåt er-
KartorneKarsimavdlune . .tau-
valo Mogens Boserupip 1970-ime
agdlagå fssuarneKarsimavoK, tå-
ssanilo naitsumik erKartorneKar-
simavoK sujunersutigalugo sapi-
ngisamik pilertortumik Kavdlunå-
ngorsainigssaK, mérKap ingmikut
tungavigerigai soKuliginagit, åma
skoledirektøre issuaivigineKarsi-
mavoK „mérKat børnehavemTsi-
massut atuarfingme pisinaussa-
Kardluardlutik aggersartut åmalo
atuarfiup 1. klasserne iliniartitsi-
neranut iliniartikuminarneru-
ssardlutik, taimåtaoK atuaKati-
mingnut naleiKiutdlutik inerisi-
måssutsikut sujuarsimanerussar-
dlutik . . . “ naggatåtigutdlo issu-
arneKarsimåput skoleinspektørip
nuånårutigingnigdluartup OKausé- i
rissai børnehaveklassit Kalåtdlit-
nunåne ingerdlavdluatårnerat ag-
dlauseralugo: „... mérKat 6-inik
ukiugdlit 500 migssait ukioK må-
na periarfigssarsisineKarput. i-
ngerdlavdluarneK nanginarne-
KarpoK. .. “
ersserKigpoK ajornartorsiutip a-
tuarnerup autdlartineranut tu-
ngassup iluarsiniameranik misi-
lineK isumagssarsisitausimavoK
amerikamiut atuarnerup autdlar-
titarneranut pilerssårusiåinit, ta- i
matumane mérKat sule atuartu- j
ssugssåungitsunik ukiugdlit ikior-
serniarneKartardlutik, sujunerta-
rineKardlune angajorKåt pitsu-
ssut Kitornaisa sapingisamik a- i
merdlasut peKatautineKarnigssåt,
tungatineKartut mérKat tamåko
inoKatigingnermut tungassutigut,
misigissuseKarnerånut tungassu- |
tigut, silagssorissusiånut åmalo
timimut tungassutigut agdliartor-
nerånut. tamatumane pineKarput
mérKat inoKatigingnermut tunga-
ssutigut atugardliortut, åmalo ig-
dloKarfigssuit negerinut najugag-
ssiartåine inussut, tåukunane ino-
Katigingnermut tungassutigut na-
jorKutagssat åmalo påsissagssanik
iliniarneK tamarme avguaKati-
gigsitsinermit avdlaunerussardlu-
tik. mérKat påsissagssanik tuni-
niarssarineKarput najugaisa tu-
niusinåungisåinik. taimåitumik
ingmikortoK pingårtOK tåssausi- (
mavoK mérKat påsingnigtarner-
mut najorKutagssanik iliniartine-
Karnigssåt. soruname pilerssåru-
tip kingunera påsisavdlugo soku-
tigineKarmat misigssuinermut a-
tortut ilisimatusamermut tunga-
ssut pilersineKarsimåput. mérKat
pilerssårusiame peKatausimassut
misigssugagssanut avdlanut atu-
artunigssartik sujorKUtdlugo tai-
matut tapersivigineKarsimångit-
sunut sanigdliUneKarnerisa taku-
tisorinarsisipåt, misiligutausima-
ssut atuarnerup autdlartineranut
atatitdlugo ugtortainerme peKa-
tausiméngitsunik Kångisimasori-
nartut, kisiåne åssigingissuteKar-
neK pivfigssaK sivikitsuarånguaK
atordlugo åssigilersineKartartoK.
Kalåtdlit-nunåne kigdlormut
sangniissumik autdlartine-
KartarpoK
Kalåtdlit-nunåne igdloKarfigssu-
arne pitsunut inigssiaKångilaK-
(kisiåne Nungme pitsunut inig-
ssiat autdlartineKarsimånguatsi-
arput, sananeKarérpatalo piler- (
ssårutit autdlartisavdlugit naler-
KUsinauvoK!) Kalåtdlit-nunåne
mérKat 95 procenté pineKarput.
mérKat Kavdlunåt OKausinik ili-
niartugssat amerdlanerssait ilini-
artariaKarput angajorKånit OKar-
tugssautitanitdlo tatisimaneKar-
dlutik ilåtigutdlo åma pissutiga-
lugo iliniartitsissue mérKat OKau-
sinik påsingningneK ajormata. tå-
ssalo silarssuarissaK kigdlormut
sangmissoK. méraK mikissoK na-
lerKUtungorsarneKåsaoK iliniar-
titsissumut sapingisamik pilertor-
tumik Kavdlunåt OKausinik ilini-
ardlune, tamåna KanoK akeKåsa-
galuarpatdlunit. tamåna taine-
KartarpoK iliniartitaunermik i-
ngerdlatsinermik! åssigineruvå
sulivfigssuaK niorKutigssiaisa 80
procenté amigauteKartut. tåssame
uvdlumikut imåipoK ukioKatigii
6—8 procentisa migssait kisimik
realskolerne soraerumértardlutik
åmalo 10—15 procentisa migssait <
kisimik Kavdlunåt OKausinik 9.
klasserne nålagauvfiup nåkutigi-
ssånik soraerumértardlutik.
uterfigerKeriartigo sundheds-
medhjælperit soraerumértamerat
nålagauvfiup nåkutigissånik 9.
klasserne soraerumérsimanigssa-
mik ilalik. tamatumuna påsissu-
tigssai-sivugut piumassarissat Ka-
noK angnertutigissut åmalo Ka-
noK inugpalångitsigissut mérKa-
mut iliniartitsissumutdlo piuma-
ssarineKartartut. tåssalo Kalåt- f
STILLING SØGES
32 årig, præsentabel mand med handelsuddannelse og mange
års erfaring med både handel og kontorarbejde. Er også
vant til evt. ledende funktion. Har altid haft lyst til Grøn-
land. Er i øvrigt fuldt moderne indstillet og har et godt hu-
mør. Ved en hel del om Grønland, og har bekendte der. Sid-
der i gode økonomiske kår. Kan tiltræde hurtigt. Henvendelse:
BJARNE PEDERSEN,
Ravnstrupvej 32 . 3230 Græsted . Danmark . Tlf. 03.291884.
Kissugssiagssap -
Danmarkime orpingne
pingårnerpåjussup -
Junckers Bøgeparketitut
atorneKarnermigut
ilorrisimanartoK kussanar-
tordlo pilersitarpai;
natigssatdlo tåuko Kalåt-
dlit-nunåne pissutsinut
nalerkutdluinarput.
pineKarsinåuput ingmikdr-
titigkatut åssigingitsutut
sisamatut, tamarmigdlo
kussanartumik låkigauv-
dlutik 2-komponent lak -
Isoblitsa - nungutdlajai-
tsoK atortoralugo.
Junckers Bøgeparket
sanaortugkanut
sunutdlunit natigssauvok
nalerKunerpåK.
Bøgen - det danske
nationaltræ - skaber hygge
og skønhed som Junckers
Bøgeparket, der er sær-
deles velegnet under
grønlandske forhold. Kan
leveres i fire forskellige
sorteringer alle fint lakeret
med den meget slidstærke
2-komponent lak - Isoblitsa.
Junckers Bøgeparket er det
ideelle gulv i alt byggeri.
A/S JUNCKERS SAVVÆRK • Sankt Annæ Plads 3 • 1250 København K
Junckers
Bøgeparket
12