Atuagagdliutit - 18.01.1973, Blaðsíða 8

K’ANGA INONEK’ AUTDLARTFPA?
autdlartingisainarpoK.
taimatut onarsimavon itisumik i-
sumaliutigingnigtartutut ilisima-
ton Nobelivdlo nersornausiutagå-
nik nersomausigausimasson fran-
sken: Francois Jacob, onatdlisena-
tautitdlune nunamine nårtuersi-
tarnermik inatsisip avdlångutig-
sså agssortussutiginenartitdlugo.
onausinik issuainen atanatiging-
nera tamåkerdlugo tigoriartigo:
„tåssalume påsiniartarianarpon
nanga inup inugtut inunera aut-
dlartitarton. ukiut 25 hundredit
sivnerdlugit palasit inuinaitdlo
påsiuminaitsoK tåuna ernarsauti-
giuarsimagaluarpåt påsissutigssa-
mik navssåratik. tåssalume påsi-
ssutigssamik navssårsiménginerat
pissutenarpon ajomartorsiut ilo-
nissiortumik ajortumigdlo pernu-
tingortitdlugo akiniaramiko. tå-
ssame uvdlume nalunångitdlui-
narmat inunen uvdlume autdlar-
tingisåinarsimassoK. inunen na-
ngitdlugo ingerdlavoK. månen na-
ngitanåtårtumik inujuarsimavon
ukiune 3 milliardingulersune. —
kinguågssiutip umåssusilérångua
celle måningmit tukertugssamit
mingnerungitsumik „umåssuse-
narpon“. månip inordlåvdlo akor-
Annelise Egede-mit
nåne aulajangersimassumik pisi-
massoKarsimångilaK tainenarsi-
naussumik nagsatanartumik inup
inugtut atarninåssusenalerfianik.
tåssauna unisanane ineriartornen
unigtitagssåungitson, sisomertut
ineriartornerup pilemera sunut
malungniutunut sunigaussamikut
ingmikortiterinikutdlo, tåukunå-
ngalo kigaitsumik inup inussusia-
ta pissusisalo ilusigssait pingo-
riartortitauvdlutik. inuk inugtut
inunilik pivfigssame seninen nui-
gångat. kinalo tauva piginaunili-
gauva emiunerup sujomagut i-
nugtut inunerup autdlartinera
aulajangisavdlugo? kisiåne uku-
naviångitdlat umåssusilingnik ili-
simaton, taimatutdlo unaunaviar-
natik nakorsan imalunit biskope
imalunit ernartussisson. soruname
nakorsap nårtuersinigssap sukut
pinigsså aulajangersinauvå, når-
tulerKåmerup nalåne taimågdlåt
navianautenångitsumik pisinau-
ssok. umåssusilingnik ilisimatup,
ilånikut, pissusigssamisungitsu-
mik ineriartoratarsinaunera ili-
masårutigisinaussarpå. kisiåne
sut tamaisa atautsimut issigalugit,
Kitornartårumanermik ilisimang-
nigtutuaussan tåssa aman, aman
kisime, tåussuma kisime ilisima-
sinaungmago méran kigsautigine-
rine, nangminen pisinausoriner-
dlune inunermut issornångitsumut
mérarme taimatut peroriartornig-
ssamut periarfigssmenartarianar-
mat. ilane nårtuersinigssamut ag-
ssortuissut uparuartarpåt tamåna
pingortitap inatsisainut akerdli-
ungmat. kisiåne pingortitame
inatsisenångilan. inuit inatsisilior-
tuput“.
Atuagagdliutine nr. 24-me ag-
dlauserissat pingåmerssåt (J. B.)
isumanik aulajangersimassut sa-
ngusårerpalugtoK, åmalo Sermit-
siame nr. 47-me Atuagagdliutini-
lo nr. 25-me F. Lynge-p suaorutå
atuarérsimavdlugit, nalautsome-
rinåungivigpoK Francois Jacob-ip
onausé issuaravkit onatdlinermut
piumåssunut nårtuersitarnigssan
ajomarungnaemigsså pivdlugo
akuliunivne, onatdlinen måna åma
Kalåtdlit-nunåne OKatdlisiginena-
lersimangmat.
palase katuliusson piumassut
nårtuersitamigssånut taimaerna-
tånutdlo akerdliungmat kimitdlu-
nit tupiginenarunångilaK, uva-
ngalume F. Lynge-p isumå avdlå-
ngortiniardlugo misilingniångila-
ra isumanarmat „nårtuersitsinen
toKutsinerussoK" il. il. taimatut-
dlo misilingniångitsigåra onautsit
amerdlasunik nalenartitaussunik
isumanarsinaussut atugai issuar-
niåsavdlugit. taima akuleriårdlu-
git nalatatut ugperissarsiornikut
ingassagtajårnerit kivdligtisimår-
najåneritdlo akusimassut malig-
tarissagssatut onautsinik, F. Ly-
ngep atugainik tåikartuinanga
atuartunut nangminermut påsina-
rérsugssatut ingmingne ingmata
akingilanga. imåinerpa ersisåruti-
nik pissarianartitsissugut, imalu-
n!t pissariaKartinerparput nåu-
marsagaunen, akissugssaunermik
silatusåmigssamigdlo pissugssau-
ssutut misiginen?
nalugaluardlugo F. Lyngep ka-
låliussusen Kanon iton pinerå,
nangminen onausé najomutaralu-
git taimåikåine aitsåt onatdliner-
me akuliutarianamerarmago Ka-
låtdlit-nunåne nårtuersitamigssan
onatdlisigisagåine taimåiton ma-
tumuna sapisemiarpunga imåitu-
nik ilångussanarumavdlunga:
ajomakusorsinauvon nårtuersi-
tarnigssamut akerdliussut igdler-
sutiginiagåt inunermut ataming-
ningnen ilumorutdlugo issiginig-
sså. emortumik inunigssamut
najornutagssan taimatut ajoner-
sutip tunuaniton onaluserissamut
nalernutungorsagagssaugunångi-
lan. ernarsartautsip naggativiu-
ssutut kingunigsså imåitarianaru-
narpon, nårtuersitamen sunalu-
nit atorungnaersivingneKåsassoK,
pissutsit nanon ikaluarpatalunit.
pissutsine måkunanlsaon, aman
måna inatsisit maligdlugit når-
tuerslnigssamut pisinautitauga-
luarpatdlunit inertitaugaussug-
ssauvdlune, åmataordlume pi-
ssutsit imåikaluarpatalunit ar-
nap nårtunine ingerdlatinaruniuk
inunine navianartorsiorterujug-
ssuartugssauvdlugo eminerdlior-
nikut tonoratarsinaugaluarpat-
dlunit. iternga tikitarianarpon —
åmåtaon ugperissarsiornikut er-
nortumigdlo inunermut inuner-
mut ingerdlatsinigssamik najor-
nutagssatigut.
tåssunga tungatitdlugo åma
ajomakusorpon takusavdlugo
nårtuersitamermut akerdliussut
pissutigissaisa iternga tikitdlugo
ernarsarsimanera tåssa inéssuti-
gingmåssuk nåumarsainen pissa-
rianamerardlugo nårtulersomen
pitinago, kisiånile penatigititdlu-
go akerdliuvdlutik nårtunavér-
såmigssamik atuarfingne iliniar-
titsinigssamut.
inunermut atamingningnen. åp,
inunerdle suna? inuit inugtut pi-
nenartugssaunerånik inuianatigit
nalunaerutåne onauserissat ku-
ssanartut agdlangnenarniariara-
migdle atomerdlungnenartuarsi-
måput kångunamerpåmik, amer-
dlanissutigut ugperissarsiornikut
ingassagtajårniartunit, tamåkume
„inunen" susson angnikitsumik
isumanartitdlugo atortarsimagu-
narpåt, taimatut onariartauseri-
gångamiko.
uvdlume silarssuarme tamarme
mérnat ajornartorsiutitåt nåpitait
åssigingisitårtorujugssuartut issi-
konaraluarput, kisiåne tungaving-
mikut itinerussutigutdlo åssigig-
put tåssa: inunermut tatiging-
ningnermik amigauteKarneK. tå-
ssunga tungassumik mérnat na-
korsåt Svend Heinild onarpon,
mérnap pissarianagai inugtut pi-
nenartarianamerminut imatut o-
nautiginenarsinaussut:
1. inunermut pisinautitaunen
2. perningnigssamut pisinautitau-
nen
3. ajonersomenarnigssamik ilini-
artitaunigssamigdlo pisinauti-
taunen
4. tatigingningnen
anånap mémavdlo ingmingnut
atanatigigdlutik inunerat mérnap
inuvfine ukiune sujugdlerpåne
aulajangissussartorujugssuput na-
non mérnap kingoma peroriartor-
nigssånut. anånan, timimigut tar-
nimigutdlo ima atuganarpat, mér-
nane ilagititdlugo emigsisimav-
dlune, isumakulungnane nuånår-
dlunilo, tamåna ingmine sunéna-
taussugssauvon mérnap inunerme
atordluartugssat pissutsit tåuko
ineriartortisinåusavdlugit. avdla-
tut onautigalugo, pissutsit suniu-
tugssat tåssaniput mérnap inuner-
mut tatigingnigdlune misiginig-
ssånut.
anånap mérnavdlo ingmingnut
atanerat avdlatigut atugardlior-
neruvdlune ingerdlasimagpat tai-
matut malugssajatigissumik su-
niutugssåuput: anånan emigsisi-
manermik misigisimångitson, ula-
pipatdlårton nangmaganarpat-
dlårtordlo, agdlåme imana åipa-
ringnermine pivdluaitson, nulåne
tainenarérsutut mémaminut su-
nisaon, kisiånile tåssane suninen
sangmivenarsinaussardlune mér-
namut aserutigssamik. tauvale
mérartårerusutausimångigpat, ar-
nåta ajortuliartutut misigisima-
nerata mérnam.ut malugingisara-
luaminik ajagtuiniarpalungnera,
mérnap, soidlo milugtitaunermi-
ne malugmgitsortugssåungilå. må-
ssa imåikaluarpatdlunit anånap
silatussutsimigut piumåssutsimi-
gutdlo anguniaraluarpagulunit
méran inorérsimagame pissaria-
nartingmanilo iluarilemigsså a-
nguniardlugo. — ineriartornerme
sunissorpagssuartigut ilikagag-
ssatigut åmåtaordlume ilernuler-
somermigut a j ornartorsiuterpag-
ssuit mérnamitut ilisimatutut mi-
sigssuissorpagssuit tåssaunerar-
tarpait taimatut alianartumik
mérnap anånaussuvdlo ingming-
nut atåssutenamerånik. tamånalo
åmåtaon uvdlume Kalåtdlit-nu-
nåne ukissivdlune emarsautigi-
ssarianartut ilåtut issigissariana-
runarpon.
pissutsit taméko ilisimavdlugit
nalunagulo mérnat tainenartut
kingugdlit bømehavime sume na-
nigssaussut, atuarfingne, kingor-
nalo inusugtonatimik akomåne
nalernutungorsamialersitdlutik i-
lame tainagulunit inersimassut
silarssuånut akuliuniamerat, tau-
va cnariartausen „inunermut a-
tarningningnen“ avdlatut artor-
narnerussumigdlo nipenalersinau-
ssarpon, kisiåne åma akissugssau-
ssutut misigisimanerunermik i-
manamerussumigdlo isumanartit-
sinermik, imatut onauseriniåinag-
katut misigissusertanångitsumik
ernarsarniutåinartutdlo asule o-
nariartausiujungnaerdlune.
ikiuissarnerme agdlagfingne ag-
dlagtugkane piviussumik ernar-
tuinerme pikunartumik takussu-
tigssat tamåna ugpemarsarsinåu-
savåt. onautsit ilaussartut, inuit
inusugtut inatsisinik uniornutitsi-
ssu suliarinerine tamatigordlui-
nangajak kikugaluartutdlunit piv-
dlugil ilaussarpon: „— åmalume
angut/ainan tåuna nitornartåg-
ssatut kigsautiginenarsimångi-
lan“.
arnan tåssane pisinautitaule,
tåssaninan, angutit amerdlanerit
Rengøringsassistent
En flink dame søges til rengøring af kontorer og laboratorier.
Arbejdstid daglig kl. 6—12. Timeløn i henhold til overens-
komst, p. t. kr. 15,26 pr. time. Fri kittel. Gode arbejdsfor-
hold. Få minutter fra stoppesteder for linierne 18, 23, 24 og 43.
Personlig henvendelse efter kl. 9 til konservator O. Jæhger,
evt. på forud aftalt tid (tlf. nr. 37 66 90, lokal 38).
DE MEDICINSK-ANATOMISKE INSTITUTTER
Nørre Alle 63 . 2100 København 0.
agdlagfingme pissorta«
atorfik nutån Kalåtdlit-nunåne timerssonatigit kåtuvfiata
agdlagfingme pissortatut kalåtdlisut navdlunåtutdlo piginau-
nilingmut matumuna sarnumiupå sapingisamik piårtumik
ikuvfigssan.
agdlagfingme pissortan aningaussatigut pissortatut sulisaon
Kalåtdlit-nunåne timerssonatigit kåtuvfiata tåussumalo for-
retningsudvalgiata akissugssauvfigissånik, kisiåne nangmi-
nerssordlune åssigingitsorpagssuamik Kalåtdlit timerssorni-
kut sujuarsainiamerme åma sulianåsavdlune.
agdlagfingme pissortan aningausserinermut pilerssårusior-
nermutdlo ilisimassanardluåsaon, åmalo inusugtunut timer-
ssornermutdlo suliniarusussusenarnen iluanutåusaon.
akigssarsiagssat piukunautenarnen nåpertordlugo.
inigssan unersussutiginenarsinåungilan.
ninutenaut iliniarsimanermik erssernigsumik imalik sujor-
natigutdlo sulivfigisimassanit agdlaganautit nersugaunertag-
dlit unga nagsiunenåsåput:
KONTORLEDER
En ny stilling for en velkvalificeret dobbeltsproget kontor-
leder i Grønlands Idræts-Forbund i Godthåb opslås herved
ledig til besættelse snarest muligt.
Kontorlederen skal arbejde som administrator under an-
svar overfor Grønlands Idræts-Forbund og dets forretnings-
udvalg, men har betydelige selvstændige og mangeartede op-
gaver for idrættens fremme i Grønland.
Kontorlederen skal have kendskab til regnskaber og bud-
getter, ligesom interesse og initiativ for ungdoms- og idræts-
arbejdet vil være en fordel.
Aflønning efter kvalifikationer.
Bolig kan ikke anvises.
Ansøgning med fyldestgørende oplysninger om uddannelse
og tidligere beskæftigelse med anbefalinger sendes til:
GRØNLANDS IDRÆTS-FORBUND
postboks 84 . 3900 Godthåb
suliagssanik agdlautigingningnen piumavdlugo ninutiginenar-
sinauvon.
Arbejdsbeskrivelse kan rekvireres.
scaN - olyiva
det er dansk HI FI
FORHANDLERE OVERALT I GRØNLAND
i ^ RADIOGROS
BOX 202
6700 ESBJERG
8