Atuagagdliutit - 18.01.1973, Blaðsíða 22

EF europamiunut
kåtuvfmgoriartortoK
kisiåne Parisime EF-ip pissortaisa atautsimineråne ersser-
KigsarniarneKarsimångilaK OKauseK tåuna Kanon isumaicar-
nersoK — tamanit namagisimårneKartoK EF angnertusagau-
simassoK „inugpalårnerulersimangmat“
agdlagtoK Mogens Bryde
Bruxelles (RB-special)
ukiarme oktoberip nålernerane europamiut pissortaisa Parisime ataut-
siminerat amerdlasut ilimagissånit ajunginerussumik ingerdlavoK, ki-
siåne uivssumissutigssaKavingilaK. atautsiminerup nålernerane kimåt-
dlangnartunik tutsiutOKarpoK, ukiunilo tugdlerne påsinarsisaoK ajor-
nåsånginersoK isumat tungaviussut politikikut piviussungortisavdlu-
git.
tamåna ajomaitsusångilax, tåssa-
me isumaKatiglssutexamex ajor-
nångilax EF tåssåusassoK inoxa-
tigingnermut sulinermutdlo tu-
ngassutigut atugagssanik pitsau-
nerussunik pilersitsissugssaussox,
åmalo EF najugkame politikimik
ingerdlatsisassox — avdlauvordle
atausiåkåt aulajangemiarnexar-
nigssåt. xularnångitsumik tamåna
ilungersomartusaox, ataxatiging-
nerdlo xanox nukigtutigissox mi-
silingnexarumårpoK.
kisiåne nålagkersuinermut tu-
ngassutigut isumanit issigalugo
pingårutexarpox nålagauvfingne
nålagkersuissunilo pissortaussut
uvdlut mardluk oxatdlinermingne
angnertungåtsiartumik angussa-
xarsimangmata ukiune xuline EF-
ip sulinigssånut kigdligssaliniar-
dlutik.
Norgep någgåmera
sujumut nalunångerérpox nåla-
gauvfit pissortait angnertunik ilu-
ngersorumårtut isuma una ato-
rungnaersiniardlugo, EF tåssau-
ssox pissortaxarfik teknikimut tu-
ngassox aningaussarsiomikut su-
juariarnigssamik taimågdlåt er-
xarsautexartox. nalunaerume
naggatårutaussume iluagtitoru-
jugssuarmik ersserxigsamexar-
simavox sujunigssame måna ti-
kitdlugo pissamermit angneru-
ssumik pingårtinexåsassut inoxa-
tigingnermut tungassutigut pitså-
ngorsautit, sulissartut aulajangé-
xatausinaunigssåt åmalo najug-
kanut lungassut pitsaussut inung-
mutdlo nalerxutut isumangnait-
dlisarnexamigssånut. kisiåne er-
sserxigsagkamik akuerssissutigi-
nexångilax tamåna xanox inger-
dlånexåsassox.
xulamautexångilax EF-ime i-
laussortångomiamermut Norgep
någgårnera åmalo xavdlunåt taisi-
nermingnne någgåmerpagsue EF-
ime sujulerssuissut månåkut ator-
tussut ingerdlatsinermingnik av-
dlångortitsinerånut pissutaussut.
tauvalo aperxutaulerpox tamåna
nåmangnersox. sordlo éssersutiga-
lugo xutdlersaussut atautsimlner-
mingne ilioriusexarsimångitdlat
EF-ime aulajanginiartamerup
demokratisk-ingortinexamigsså-
nut. akuerssissutiginexarpox pi-
ssortaxarfit sujulerssuissussut —
ministerrådet, Europakommissio-
nen åma parlamentet — xanox
ingmingnut pissusexamerat er-
sserxingnerussumik påsiniamexå-
sassox, kisiåne Holland iluagtitsi-
ngitsorpox parlamentip ilaussor-
tainut xinersinigssamik piumassa-
rissaraluane atortinexångitsorti-
kamiuk. piumassarissax taperser-
sornexarpox Italiamit åma Belgi-
amit, kisiåne nunanit avdlanit i-
tigartinexardlune, tåuko isuma-
xarmata taimatut avdloriamig-
ssamut pivfigssax nagdliusimå-
ngitsox.
akerdliussut isumåt unauvox
inuit soxutigingningitsut „euro-
pamiut xinersinigssånut" pexa-
taunigssamut. europamiut sule-
xatigingnerånut ajunåruterujug-
ssuamik kingunexéinarsinauvox
sordlo åssersutigalugo inuit 5 pro-
centå kisimik parlamentimut i-
laussortagssanik xinersigpata. ta-
måna tarnimut tungassutigut ilu-
ngersornartumik kinguariameru-
saox. isuma tamåna pingårtumik
Danmarkime statsministeriussup
Anker Jørgensenip isumaxat.igå.
kåtuvfik
nalunaerutip takisup naggatåtu-
ngåne oxautiginexarpox, nunat
ilaussortat ukiut xulit tåuko nå-
nigssåt sujorxutdlugo europamiut
kåtuvfiånut atåssutitik tamaisa
avdlångortikumårait. tamåna xa-
nox isumaxarpa? kiavdlunit er-
sserxigsumik akiniarssarisimångi-
lå, ilumortordlo unåunguatsiar-
pox oxausex ima påsinexarsi-
naungmat sunut tamanut tunga-
ssox imalunit sungitsox. nunat i-
laussortat 1975 tikitdlugo pivfig-
ssalinigssånut, tauvalo nålagauv-
fit nålagkersuissutdlo sujulerssui-
ssue nutåmik atautsimisåput.
chauffør
forkasier
En last- eller varevogn er en arbejdsplads
på hjul. Hverken mere eller mindre. Og godt
arbejdsklima gi'r gode arbejdspræstationer.
Sådan sagde konstruktørerne, da de skabte
den nye Hanomag last- og varevognslinie.
Og resultatet er blevet derefter...
Hanomag fra 1,4 til 26 tons nyttelast.
HANOMAG
HENSCHEL
DANMARKSMESTEREN - I DEN AFGIFTSFRI VÆGTKLASSE
AUT. HANOMAG-HENSCHEL FORHANDLER:
ASGER SIMONSEN
INDUSTRIVEJ 9 — 4652 HARLEV
TELEGRAMADRESSE: „KVIKMEKANIK" HARLEV
nålagauvfit kåtuvfiat pinexåsa-
gunéngilax, tåssaunerusagunar-
dlunile sulexatigingnerup ang-
nertusarnexarnera aningaussar-
siomermut tungassunut tamanut.
aulajangernexarérsimavox 1980-ip
nånigsså sujorxutdlugo kåtuvfe-
xåsassox aningaussarsiomikut å-
malo aningaussat nalexamerånut
tungassutigut pilersinexavigsima-
ssumik, tamatumunga atatitdlugo
atautsimordlune aningaussaxar-
nigssax.
nålagkersuinermut tungassuti-
gut kåtuvfigssavik sujunigssame
ungasigsumisaox — tamåna er-
sserxigsumik påsinarpox nunanut
avdlanut tungassutigut isumalio-
xatigingnerit arritsuinarmik suju-
ariartomerånit. xutdlersat ataut-
siminermingne akuerssissutigåt
isumalioxatigingnerit sujuarsar-
nexésassut, taimalo ministerit u-
kiumut sisamariardlutik atautsi-
mltalerdlutik månåkut mardlu-
ssartunut taorsiutdlugit, kisiåne
téssa 1980-ip igdluatungåne suli-
agssane nunanut avdlanut tunga-
ssune EF „atauslnarmik nipexar-
dlune" ingerdlanaviångilaK.
inoKatigmgnermut tungassu-
tigut ingerdlatsineK
sulexatiging'nemp ingerdlater-
xingnexarnigssånut kåmagtuissu-
tit pingårnerit xutdlersat atautsi-
mineråne inoxatigingnermut nu-
natdlo kigdliligkat iluåne tunga-
ssutigut ingerdlatsinermut tugti-
nexarsimåput. ukiup tugdliutup
nånigsså sujorxutdlugo nunanut
kigdliligkanut aningaussautexar-
fingmik pilersitsinexåsaox, ani-
ngaussautitdlo atomexåsåput nu-
nat kinguarsimassut ineriartorti-
nexamigssånut — sordlo åssersu-
tigalugit Italiap kujatåtungå, Ir-
land åmalo Tuluit-nunåta ilai.
tamåna pivox tuluit suliniame-
ratigut, suliagssamilo tamatuma-
ne Tuluit-nunåta soxutigingning-
neranut pissutaussox ersserxig-
dluinarpox, tåssa Londonime nå-
lagkersuissut tamatumuna akig-
ssarsiat åma aningaussartutit a-
kornåne nagdlerxatigingnermik
pitsaunerulårtumik pilersitsisi-
naungmat: Tuluit-nunåt EF-ip
nunalerinex pivdlugo aningau-
ssautexarfiånut tunissutexartar-
tut angnerssaråt, månalo neriuti-
ginexarpox aningaussat ilait u-
tertinexarsinaussut nunanut kig-
dliligkanut aningaussautexarfik
avxutigalugo.
ministeriunex Edward Heath
Underhus-ime agsut såkortumik
piumavfiginexarsimavox nålag-
kersuissunut igdluatungiliutut su-
julerssuissuånit Harold Wilson-
imit oxautigerxuvdlugo, nunanut
kigdliligkanut aningaussautexar-
fingme aningaussat xanox amer-
dlatigissugssaussut. kisiåne tamå-
na sule aulajangemexarsimångi-
lax — kisiåne xularutigissariaxå-
ngilax aningaussat ikigtunginig-
ssåt Tuluit-nunåta isumagiumårå.
inoxatigingnermut tungassuti-
gut ingerdlatsinex pivdlugo ukiup
tugdliup ingerdlanerane pilersså-
rusiax suliarinexartugssauvox, i-
låtigutdlo ilaxartugssauvox sut-
dlivingne sulexataussut suniute-
xartarnigssånik, nåmagtumik su-
livfigssaxartitsinigssap isumang-
naitdlisarnexamigsså åmalo su-
ngiusaerxingnigssax pivdlugo ilu-
arsartussinerit.
atautsimortitsineK
inungmut tungassutigut ingmi-
kortox pingårtox avdla tåssauvox
najugkanut tungassutigut igdler-
suinex, tamatumanilo akuerssi-
ssutiginexarpox, aussame tug-
dlermile pilerssårutinik aulaja-
ngersaissoxåsassox mingugterine-
rup akiomexamigsså pivdlugo
pivfigssamik aulajangersimassu-
mik kigdliligkamik.
nauk måna tikitdlugo isumat
tungaviussut najorxutarinexara-
luartut miserratiginexarsinåungi-
lax, erxarsautit isumagssarsiatdlo
angussaxarasungnermik takutit-
sissungmata, piviussungortinexar-
sinaugpatalo Europa sujuariåt-
dlangåtsiarsimåsaox. kisiåne Eu-
roparlament pivdlugo agssortunex
sujuariautine sukéssusigssat xu-
larutiginexamerånut pissutauler-
sinauvox. ukiox atausex mardlug-
dlunit xångiutisåput Danmarkip,
Tuluit-nunåta åmalo Irlandip su-
linermut iluamik sungiussinigsså-
nut, tamatumalo kingoma aitsåt
påsinarsiumårpox atautsimortit-
sinigssamut angnertunerussumut
tungavigssaxamersox — tåssa
europamiut kåtuvfiånut.
statsminister Anker Jørgensen
ingminut taisimavox europamio
mianerssortox, tamatumanilo su-
liaxaxatiminit tamanit isumaxa-
tauvfiginexarsimavox. tamåna i-
ma påsissariaxångilax Danmark
angnikinerussumik europamiutut
isumaxartox nunanit EF-imitunit
avdlaningarnit. taimåitumik mia-
nerssomex tåssaunemvox pivfig-
ssax atomexartariaxåsangmat
EF-ime pissortaxarfit periarfig-
ssaisa påsiniamexamigssånut. a-
lapemaisertut ilaisa sujuligtuti-
gåt, Danmark pilertukånersumik
nunat mikissut akungnagtunig-
dlo angissusigdlit akornånut inig-
ssikumårtox atautsimortitsinig-
ssamut tungassutigut. taimåitu-
mik tåsséusagunångilax Danmark
europamiut kåtuvfiata piviussu-
ngortinexamigssånik kigaitdlag-
saissox.
22