Atuagagdliutit - 18.01.1973, Blaðsíða 17

Kalåtdlit-nunåne
atuarfiup sujunigsså
Kalåtdlit-nunåta atuarfisa sujunigssåta OKatdlisigineKarne-
ranut ilåssut
Jonathap Motzfeldtimjt
Kalåtdlit -nunåne atuarfik, ming-
nerungitsumigdlo atuarfiup suju-
n'gsså nunavtine iliniartitsissut
°KatdlisigeKåt. OKatdlinerup pi-
nSårtumik sangmisimavai ilini-
ai"titsinikut iliniartitseriautsimut-
dl° periautsit tungaisigut ajor-
bartorsiutit kalåtdlit atuarfine a-
Wtut, inugpålusimåputdlo piviu-
ssunik sujunersuteKamiartarsi-
^assut ajornartorsiutine taine-
Kartune KanoK ilivdlune iluarsé-
f'arsinaunigssamut, tamånalume
•nungnut tåukununga nersoring-
nissutigssåinauvoK.
°Katdh'neK tamåna peKatigalu-
g0 misigisirnavarput, pingårtumik
ukiune kingugdlerne, iliniartitsi-
Ssut atorfinigtitaunermingné åju-
Ugitsorsiagssat tungaisigut angné-
rUssunik piumassaKalerajugtui-
narnerat — åp, sordlume imåine-
ragunartoK sungivfingmik nalåne
diniartitserKussaulerångarhik må-
ne kalåtdlit akomåne pingårtu-
^‘gdlo inoKatigit inusugtortåi-
nut.
ftierKatdlo tungåt issigalugo,
a^alungnarsiartorpoK OKatdlisi-
glngnigkusugkiartorneK angajor-
^at, iliniartitsissut månalume ag-
dlat nålagkersuinermik sulianar-
ut akomåne, aperKutautitdlugo
kalåtdlit atuarfine atuartitseri-
auseic tamarme nalerKutunersoK,
*arrvånalo OKatdlinerne, agdlause-
>issane atuagagssiatdlo ardlagdiit
kaumåmut pivfigssamilunit aifia-
Jangersimassume sarKumertartu-
ne angnertunerussumik agdlaUSé-
rissatigut avisigutdlo ingerdlåne-
karpoK, taimatutdlo iliniårtitåi-
Ssut atuarfingne isersimårtarfine
aydlanilo inuit tamåjcumnga isu-
'ftaliuteicartut nåpivfigissartagåi-
ne, v f.,
atuarfit sujulerssuissuisa ok
dlineK téuna maiungnaKiSE
angnertujåmik malingnauvfig
skolelederit avdlatdlo atuarfit
Pissortaussut kalåtdlit åtu,
lne atorfenartut Kujanartun
ukiune Kångiutune kalåtdlit ai
ar^å pivdlugit navsuiauteKarti
S|rnåput inuit påsfssutigSsiord
ajomartorsiutit sunauner;
Piviussunik plssusigssåtutdlo i
unaeruteKartardlutik atiiagåri
•Sut åssigissaisigutdlo måne
nuit erssernigsumik taklissut
siortarsimavdlugii; atuarfiup ajl
Partorsiutine ukiiine aggersu
kanoK iluarsiniarusungnerai i
kartordlugit erssersitårsimavdl
glt- taimatut ilungersomerit
nugtaussut tungåinit eaiatdlar
Partutut nuånersututdlo issigis;
Uakarput tåssa uvagut kalåtc
P.iartortuarsimagavtigo atuaf
aussumalo ajornartorsiuta
eiKigsårtumik sujorkutsissum
0 OKatdlisiginekarKårtarnigss
Putaliornerit imaluriit ilioriaut
, U at Pilersitåungikatdlarnerl
a atdlit atuarfisa pitsångorsc
tlgssåitut.
na ai,Pla OKatdliserugtomerme nu-
^avtiniiQ atuarfiup ajomartorsiu-
^*sa soKutigineKarugtorfiåne å-
a nipit avdlat tusarssaussarput
PkaimassariaKartut, suliniarnerit
ungersorneritdlo pivdlugit ajor-
artorsiutit KångerniarneKarneri-
ut tungassut pinekartitdlugit. a-
ugtungitsunik ingminut aperi-
aanaKartarpoKi pingårtumik a-
tamtuvdlune — ajornartorsiut
amarme sorpiaminersoK ming-
m ungitsumigdlo kalåtdlit atuar-
sa ajomartorsiuterujugssue ta-
marmik KanoK iliornikut iluarsi-
neKarsinaunersut.
tamåna tikikavko emarsauti-
gilerpara atuagagssiat ilåne ag-
dlauserissaK atuarsimassara, atu-
agagssian ateKartoK „Uddannelse
72“, (1972-ime atuartitsineK), u-
kioK måna normut ilåne sarKU-
mersimassoK. agdlauserissaK må-
ne Kalåtdlit-nunåne iliniartitsi-
ssut arnat ilåta agdlauserissarå
(Annelise Egede), tåssane angne-
russumik pingåmerutitdlugulo.
sangmisimagå Kalåtdlit-nunåne
atuarfingne iliniartitsissuneK. ilå-
tigut agdlagpoK: „tåssalume ku-
la’rnaKuteKångivigpoK, nåmagig-
taitdliofneK,' tåima sékortutigi-
ssumik erssersimassoK Kagdlinå-
kut erssernérusimassoK tungave-
kardlunile ilumorsårnarneroKi-
ssunik itinerokissunigdlo tami-
mut tungassunik pissuteKartunik;
erssiutauvoK tarnikut nangmag-
titaunermik nåmaginångitsumig-
dlo iliniartitsinikut pissutsit pi-
ssusiånik uvdlumilo angnertunik
kingunenardlutik iliniartitsissu-
nut atuartitanutdlo".
nait'sumik OKåsaunga. uvangå-
taoK isumaKarpunga uvdlume ka-
låtdlit atuarfiåne mikingeKissu-
mik nåmagigtaitdliorneKartoK, pi-
ngårtumik méntat iliniartitsissut-
dlo akomåne.
mérKat iliniartitsinerup iliniar-
titsinermutdlo periautsit pivdlu-
git ajornartorsiiitinik oxalungår-
nen ajoraluarput. akerdlianigdle
mérKåt pissitsé, soKutigingning-
nerat sunigdlo pissamingnut ti-
guartisimassarnerat misigssordlu-
git malungnarajugtarpoK, pissait
amerdlavatdlårsimassut sulilo a-
merdlavatdlårdlutik méreanut i-
sernatik pigiliuneKångiséinartut,
imåingitsoK sianitsOgamik, kisiå-
ne oxautsitigut ilisimassait angu-
magsinaussångingmata taima ili-
niartitsissut Kavdlunåf amerdla-
tigititdlugit KavdluriåtuinaK o-
Kausigdlit.
taima mérKat iliniartitsissutdlo
akomåne OKautsitigut ingming-
nut ungasissuseK ilaneKartarpoK
avatangissimikut atugkatigutdlo
inuit tåuko ingmingnut ungasi-
ssusiånit åmalume kulturikut tu-
ndlerissaisa åssigingissusiånit.
angajorKåtdlo isisgigåine ma-
lungnartarpoK angajorKårpag-
ssuit méi-Katik atuarfingme pi-
ssagssaisigut ikiorsinausséngikait,
tamånalume tupingnångitsumik
issigissariaKarpoK. atuarfiup er-
Karsautitigut isumatigutdlo silar-
ssuå kalåtdlit nalinginait anger-
dlarsimavfisa silarssuånit unga-
seKaoK, mérKatdlo ikingnerit ki-
simik angerdlarsimavfingmingnit
ikiomeKarsinaussarput.
atuarfiup iluarsarneKarnigsså
Kanigtukut piumårtutut neriutigi-
ssariaKartOK tungaveKartariaKar-
poK uminga: atuartoK iliniartitsi-
ssordlo Kaningnerulersisigik“.
UnåinaK erKarsautigingilara inui-
aKatigingnit mérKat angnertune-
russumik iliniagagssatigut piu-
mavfigineKalernigssåt, kisiåne
åma iliniartitsissut danskisut
OKausigdlit angnerussumik piu-
mavfigissariaKai-put, tåuko Ka-
låtdlit-nunåne atuarfingme ator-
feKarniåsagpata.
mémat pivdlugit atuarfiup tu-
ngånit OKautigineKartuartarpoK,
kalåtdlit mérartaisa inersimå-
ssiitsimikut Danmarkime iluti-
mingnit kingusingnerunere. tai-
ma isumaKarnerup iluarsillssuti-
giniagå tåssa børnehaveklassilior-
nei<. nunaKarfit ilåne tamåna i-
luaguldli rtarpoK. malugisima-
varale K låldlil-nunåne skolele-
derit K», 'lerdlugssuarme ataut-
siminerånc sujunersutigineKarsi-
massoK, bøl nehaveklassit sivit-
sorniarneKartut ukiut mardlu-
ngordlugit. sujunersut tamåna a-
perKuterujugssutipara. åmame
sianigissariaKarmat, mérKat sule
„iluamik“ atualersinagit atuar-
fingmik Katsussiterérnigssåt. mé-
rånguarme mikissungugaluartor-
dlunit åma Katsussisinaussarmat
titartainermut, Kiortainermutdlo
ukiune mardlungne taimailiortuå-
sagune. sume tamarmik ingassåu-
navérsårtariaKarput,
akerdlianigdle unigfigisimava-
ra sujunersutigineKarsimassoK
pingitsorane atuartarnerup si-
vitsorneKarnigssånik ukiunut 10-
nut, kisiånile atuartut ilaisa ukiut
7 atuarérunik ingmikut akueri-
neKardlutik atuarungnaersinau-
titautitdlugit, inussutigssarsiomi-
kut pissutsit tamåna pissariaKar-
tisimagångåssuk. uvanga tamati-
gut nangånartutut isumaKarfigiu-
artarsimavara ugpererpiamago,
pisinausorissåinait pikoringner-
påtdlo pilersiniarneKamerat ag-
dlisarniarneKalerångat. uvanga
isumaga maligdlugo erKortussu-
tut pitsaussututdlo issigisimångi-
såinarpara periauseK mérKanik
piårtumik atuarnerisa nalåne ing-
mikortitseriartarneK silagssori-
ssusiat piginaunerilo najorKutara-
lugit. akuerisinauvara inersimå-
nginerussoKardlunilo inersima-
nerussoKartarmat, silagssoringne-
russoKardlunilo sianinerussoKar-
tarmat mérKane atuartussune, ki-
siåne erKarsautigigåine kalåtdlit
mérartait amerdlaKissut pissusig-
ssamigtut aitsåt ineriartordlua-
lersartut arfineK mardlungnik
ukioKalerérnermikut, tauva isu-
maKarpunga tamanut pingitsora-
ne ukiut Kulit atuartarnigssaK nå-
magsiniartariaKartOK. tamatuma-
ne isumaKataussunut ilånguniar-
punga sujunersumut matumunga,
atuartut imatut atuarnigssamut
periarfigssineKåsassut agdliar-
tuårtumik angussaKartarnerat
najomutaralugo nåmagtorsågka-
nik naggatårutaussunik misiligti-
tarnigssåt imalunit soraerumér-
tarnigssåt.
kisiåne sujuline taineKartut su-
junersutausimassut pilersitaunig-
ssånut pissariaKartoK unaussaria-
KarpoK, Kavdlunånut iliniartitsi-
ssunut kalåtdlit atuarfine sulissu-
nut avdlatordluinaK itunik piu-
massaKarnigssarput, åp agdlåme
iliniartitsissup KanoK suniuteKar-
nera ajomartorsiutit tamåko er-
icarsautigalugit misigssorKigsår-
neKartariaKarpoK.
aningaussanik tunuleKutagssa-
nik akuerssissuteKartariaKarpoK
sungiusaineK iliniartitserKingner-
dlo iliniartitsissunut kalåtdlit a-
tuarfine sulissugssanut ingerdlå-
neKarsinaussåsagpat. uvagut, a-
ngajomåt politikeritdlo tungånit
tapersersuissariaKarpugut angu-
niartitdlugit ilungersutaussunut
sordlo iliniartitsissut pikorissuse-
Kalernigssånut atuartitatik eraar-
sartausisigut nåpisinåhgordlugit
suleKatigisinångordlugitdlo. pe-
riauseK tåuna pingårdluinartutut
najomutaussarpoK inuiaKatigit
åssigingitsut sumilunit nåpitdlutik
suleKatigingniarnerine tåssa nu-
nat kinguarsimassut inuiaKatigit-
dlo avdlat suleKatigingnerine, tai-
matutdlo inuiangnut avdlanut
kulturilingnut autdlartitaussug-
ssat ingmikut itumik autdlarti-
tautinatik iliniartitaorKårtardlu-
tik. Kalåtdlit-nunåt tamatumuna
ingmikut issigissariaKångilaK. må-
na Kalåtdlit-nunåne atuarfing-
mik ingerdlatseriauseK tåssaune-
ruvoK inugtut ingassagpatdlåmik
ajornartumik mérKanut piumav-
figingningneK, tåssa pissutiger-
piardlugo mérénguåkuluit piu-
mavfigineKarmata malingnausi-
naunigssamik, måssa iliniartitsi-
ssutik inuiait avdlat OKausé ator-
dlugit OKaloKatigissartugssauga-
luardlugit taimatutdlo erKarsar-
tautsit OKausigssatdlo inuiait ta-
kornartat pigissait atortugssauga-
luardlugit ingmingnut takomar-
taussut. Kangarssuardle akuerisi-
mavavut kalåtdlit atuarfine Kav-
dlunåtut OKausilingnik iliniartit-
sissut atorfeKarnigssåt. tamåna
mémat pissutigalugit pissariaKar-
dluinarsimavoK. kisiåne taima ili-
niartitsissut iliniardluarsimassut
pisinaunerata pitsaunerussumik
iluaKutiginiarneKarnigsså ajag-
torparput imailiorniamikut, ka-
låtdlit atuarfine iliniartitsissunig-
ssamut piarérsardluamerusima-
titdlugit atorfinigtitaussarnigssai-
sigut. matumane ingmikortOK pi-
ngårtoK ilåtigut Kavdlunåtut o-
Kausigdlit iluaKutigineKarneruler-
sinaunerat, Kalåtdlit-nunåliarti-
natik iliniartitaorKårtarnigssåt
danskit OKausisa kalåtdlinut o-
Kautsitut takomartatut iliniartit-
sissutigisinaunerånut.
pissusigssamisuginarpoK tai-
måitugssauginardlunilo kalåtdlit
mérartait atualisagpata nang-
mingneK OKautsisik atordlugit.
taimåitumik nuånårutigeKalugo
ilagsisimavara, åmalume Kalåt-
dlit-nunåta landsrådiata akuer-
ssissutigisimasså, ingmikut ilini-
artitsissutut atuartitsissalernig-
ssaK ukiunik mardlungnik sivi-
sutigissugssamik kalåtdlisut OKau-
silingnik, tåukulo iliniartitåusa-
ssut Kalåtdlit-nunåne seminaria-
me. tamatumane ingmikut itumik
ilioriauseKarneruvoK. sujugdler-
påmik pingåmerpåmigdlo tamatu-
munga tunuleKutaussoK unauvoK
ikiorsiniarneK tåssangåinaussar-
tumik kalåtdlit atuarfine ajor-
nartorsiulersimanermik ikiorsi-
niarneruvdlune, tåssame atuartit-
sissut ilarpagssue timelæreriung-
mata iliniarsimångitsut uvdlui-
narne atuarfingne atuartitseKa-
taussut. taimatut ukiune mar-
dlungne iliniarsimassunik, iliniar-
titaunerat årKigssusimåsavdlune
mérKat kalåtdlisut oKalugtumik
iliniartitsissoKardlutik iliniarti-
taunigssånik pissariaKartitsiner-
mut nalerKiitumik, pigssarsiniar-
neK neriutigårput kalåtdlit mé-
rartåinut periarfigssaKalersitsisa-
ssok nangmingneK OKautsisik a-
tordlugit erKarsautimik kussanar-
nerussumik aneriartamigssåinut
OKaluinarnikut agdlangnikutdlo.
måna inatsisit pisinautitsinera-
tigut periarfigssaussut angajorcåt
angnerussumik suniuteKarsinau-
nerånut pitsångorsautåuput. tai-
måikaluartordle isumaKarpunga
angajorKåt ingerdlatsinikut ani-
ngaussatigutdlo suniuteKarnem-
nigssånut ilungersomerit atuar-
fiup Kalåtdlit-nunåne tungåtigut
angnerulisassut ungasigpatdlå-
ngitsukut. pivfigssaKarpoK OKat-
dlisigisavdlugo Kalåtdlit-nunåne
atuarfik nålagauvfingmit inger-
dlatitauginåsanersoK. matumane
isumaKarpunga periauseKartaria-
KartoK landsrådip imalunit kom-
munit mérKat atuarfinik tigusi-
nigssånut taimailivdlutigdlo tor-
Kåinartumik kalåtdlit atuarfisa
ajornartorsiorfiunerpauvfiat su-
niuteKarfigilisavdlugo. tåssane
åma tungavigissaK maligtaria-
Karparput una „atuartoK iliniar-
titsissualo Kanigdlisikåt". taimalo
angajorKåt atuarfiup sujulerssui-
ssue naligalugit pissutsit oKatdli-
sigisinauvait atuarfiuvdlo inger-
dlatitauneranut suliånutdlo aki-
ssugssaoKatauvdlutik. taima i-
ngerdlariarnerup kinguneringit-
sornaviångilå atuarfiup tungånut
soKutigingningnerulerneK ming-
nerungitsumigdlo pilersisinauv-
dlugc tapersersuineK, atuarfiup a-
ngajcrKånit piumassarisså angu-
niagkane angusinaujumavdlugit.
nalungilara måna atuarfeKameK
pivdlugo inatsisip Kalåtdlit-nunå-
nut atortup 1967-imérsup ilpsiler-
neKarnermigut danskit méntanut
atuarfingnut inatsisai KaneKigai.
nalungilarputdlo piviussunik ilu-
ngersorneKarmat politikerit Dan-
markimitut akomåne, danskinut
mérKanut atuarfit iluarsarKing-
nigssånik pilersitsiniartunik aper-
Kut unaulerpoK, uvagut kalåtdlit
kingumut nangendnåsanersugut
sule atausiardluta danskit mérar-
taisa atuartitaunerat issuåinardlu-
go. uvanga taima isumaKångila-
nga. pissutigalugo kalåtdlit atuar-
fiata pissariaKartingmago iliniar-
titseriauseK iliniartitsinermutdlo
atortutigut periautsit avdlauvdlui-
nartut, danskit atuarfinit angner-
tumik avdlåussutigdlit, taimailiv-
dlunilo issuaiginarnerup nanger-
Kingnerata sule atuartoK iliniar-
titsissualo ingmingnut ungasing-
nerulersinåsavdlugit. Kalåtdlit-
nunåne atuarfeKarpugut kalåtdli-
nut anguniagkamigut sujunerta-
rissaKartumik atuartune kalåliu-
ssut danskisut atuartutut angu-
ssaKartiniardlugit. kisiåne OKar-
toKångilaK anguniagaK tamåna
aitsåt anguneKarsinaussoK dan-
skit OKausé periausilo atordlugit.
akerdlianigdle sut tamarmik er-
ssersitsiput kalåtdlit atuarfiat su-
lissariaKartoK sulisavdlunilo
nangmineK periarfigssane pissa-
riaKartitanilo najomutaralugit,
iliniartitaussut ilisimassait ilua-
Kutauniåsagpata — taimåitug-
ssauvordlume. — taimåitumik a-
tuartoK iliniartitsissualo ingming-
nut KanigdliserKårtariaKarpavut
kalåtdlit mérKat atuartut nutånik
piumassaKarfigitinagit.
V
Helve tia
BOLCHER
er de bedste
sukuarxat
pitsaunerpåt
i nemme poser
12 forskellige slags
— pugssiarigsut
— åssigingitsut 12
1T